:

Hur länge betalas barnpension ut?

Innehållsförteckning:

  1. Hur länge betalas barnpension ut?
  2. Hur länge får man efterlevandepension barn?
  3. När betalas barnpension ut?
  4. Hur länge får man efterlevandestöd?
  5. Kan mina barn ärva min pension?
  6. Får barnet barnpension?
  7. Kan vuxna barn få efterlevandepension?
  8. Kan mina barn ärva minPension?
  9. Är det skatt på barnpension?
  10. Vad ska barnpensionen täcka?
  11. Kan barn ärva pension?
  12. Kan vuxna barn ärva pension?
  13. Vilka pensioner ärver man?
  14. Vem har rätt till efterlevandestöd till barn?
  15. Hur mycket har barn rätt att ärva?

Hur länge betalas barnpension ut?

Familjepension kan fås efter förmånslåtarens död:

  • barn under 20 år 
  • äkta make eller registrerad partner
  • tidigare make till vilken förmånslåtaren har betalat underhållsbidrag (gäller inte underhållsbidrag för barn)
  • sambo, om samborna har ett gemensamt minderårigt barn och har haft ett gemensamt hushåll i minst 5 år omedelbart före förmånslåtarens död.

På nya efterlevandepensioner tillämpas den nya lagstiftningen, om förmånslåtaren avlidit 2022 eller senare.

  • efter egen förälder
  • efter adoptivförälder
  • efter den egna förälderns make. Om den egna förälderns make avlider krävs för barnpension att den egna föräldern levde i ett äktenskap eller registrerat partnerskap med förmånslåtaren och barnet bodde i samma hushåll som dem när förmånslåtaren avled.

En separat elektronisk ansökan om barnpension ska fyllas i för varje barn i onlinetjänsten. En ung person som fyllt 18 år men är under 20 år gammal ska själv fylla i sin ansökan om barnpension. Man kan också ansöka om barnpension från FPA med samma ansökan.

Hur länge får man efterlevandepension barn?

I propositionen lämnas förlag till ändringar i stora delar av regelverket för det allmänna efterlevandepensionssystemet. Efterlevandepensioner utges i dag till efterlevande barn i form av barnpension och till efterlevande vuxna i form av omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångsbestämmelser. Samtliga förmåner inom efterlevandepensioneringen utges både som folkpension och som tilläggspension. Införandet av det reformerade ålderspensionssystemet innebär bl.a. att tilläggspensionen för ålderspensionärer avvecklas. Istället införs en pension som baseras på livsinkomsten. Som en utfyllnadsförmån till den inkomstrelaterade pensionen skall det finnas en garantipension. Detta är den huvudsakliga anledningen till de här föreslagna ändringarna av efterlevandepensionssystemet. Ytterligare ett skäl är att folkpensionen, liksom det särskilda grundavdraget för pensionärer som i dag utgör grundskyddet i såväl ålders- som efterlevandepensionssystemet, kommer att avskaffas.

Förslaget innebär att ett efterlevandepensionsunderlag som anknyts till det reformerade ålderspensionssystemet skall användas för beräkning av inkomstgrundade efterlevandepensioner (omställningspension och barnpension) som beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Underlaget skall normalt baseras på den faktiska pensionsbehållning som den avlidne har tjänat in t.o.m. året före dödsfallet och en antagen pensionsbehållning för åren därefter t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Det föreslås också att den tid under vilken omställningspension kan utges förlängs från 6 månader till 10 månader alternativt till 22 månader

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Den allmänna pensionsförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension. Inom båda dessa system utges pension i form av ålderspension, förtidspension samt efterlevandepension. I särskilda lagar finns regler om pensionstillskott och bostadstillägg till pensionärer.

Den 1 januari 1999 trädde delar av det reformerade ålderspensionssystemet i kraft. Systemet utgör en självständig försäkringsgren skild från andra socialförsäkringar. Den reformerade ålderspensionen består av en inkomstgrundad ålderspension, som kompletteras med en garantipension. Bestämmelserna om uttag och utbetalning enligt det reformerade ålderspensionssystemet träder dock i kraft först den 1 januari 2001. Garantipension kommer emellertid inte att utges förrän under år 2003. Således utbetalas i dag alltjämt ålderspension i form av folkpension och tilläggspension enligt bestämmelser i AFL.

Till personer födda år 1953 eller tidigare kommer emellertid även efter den 31 december 2000 – helt eller delvis – att utges inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension. I denna tilläggspension ingår ett tillägg för den försäkrades arbetsbaserade folkpension, det s.k. folkpensionstillägget om 96 % av prisbasbeloppet. För personer födda år 1938 eller senare ersätts den bosättningsbaserade folkpensionen från och med år 2003 med garantipension.

När betalas barnpension ut?

Om dina båda föräldrar har avlidit får du två grundbelopp, dvs. sammanlagt ca 133 euro/månad.

Om du är under 18 år kan du utöver grundbeloppet få ett kompletteringsbelopp. På kompletteringsbeloppet inverkar dina andra familjepensioner.

Hur länge får man efterlevandestöd?

I propositionen lämnas förlag till ändringar i stora delar av regelverket för det allmänna efterlevandepensionssystemet. Efterlevandepensioner utges i dag till efterlevande barn i form av barnpension och till efterlevande vuxna i form av omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångsbestämmelser. Samtliga förmåner inom efterlevandepensioneringen utges både som folkpension och som tilläggspension. Införandet av det reformerade ålderspensionssystemet innebär bl.a. att tilläggspensionen för ålderspensionärer avvecklas. Istället införs en pension som baseras på livsinkomsten. Som en utfyllnadsförmån till den inkomstrelaterade pensionen skall det finnas en garantipension. Detta är den huvudsakliga anledningen till de här föreslagna ändringarna av efterlevandepensionssystemet. Ytterligare ett skäl är att folkpensionen, liksom det särskilda grundavdraget för pensionärer som i dag utgör grundskyddet i såväl ålders- som efterlevandepensionssystemet, kommer att avskaffas.

Förslaget innebär att ett efterlevandepensionsunderlag som anknyts till det reformerade ålderspensionssystemet skall användas för beräkning av inkomstgrundade efterlevandepensioner (omställningspension och barnpension) som beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Underlaget skall normalt baseras på den faktiska pensionsbehållning som den avlidne har tjänat in t.o.m. året före dödsfallet och en antagen pensionsbehållning för åren därefter t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Det föreslås också att den tid under vilken omställningspension kan utges förlängs från 6 månader till 10 månader alternativt till 22 månader

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Den allmänna pensionsförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension. Inom båda dessa system utges pension i form av ålderspension, förtidspension samt efterlevandepension. I särskilda lagar finns regler om pensionstillskott och bostadstillägg till pensionärer.

Den 1 januari 1999 trädde delar av det reformerade ålderspensionssystemet i kraft. Systemet utgör en självständig försäkringsgren skild från andra socialförsäkringar. Den reformerade ålderspensionen består av en inkomstgrundad ålderspension, som kompletteras med en garantipension. Bestämmelserna om uttag och utbetalning enligt det reformerade ålderspensionssystemet träder dock i kraft först den 1 januari 2001. Garantipension kommer emellertid inte att utges förrän under år 2003. Således utbetalas i dag alltjämt ålderspension i form av folkpension och tilläggspension enligt bestämmelser i AFL.

Till personer födda år 1953 eller tidigare kommer emellertid även efter den 31 december 2000 – helt eller delvis – att utges inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension. I denna tilläggspension ingår ett tillägg för den försäkrades arbetsbaserade folkpension, det s.k. folkpensionstillägget om 96 % av prisbasbeloppet. För personer födda år 1938 eller senare ersätts den bosättningsbaserade folkpensionen från och med år 2003 med garantipension.

Kan mina barn ärva min pension?

Om du är sambo eller gift kan din partner få ärva din tjänstepension om du avlider. Om du har ett återbetalningsskydd ärver dina anhöriga de pengar du hunnit tjäna in.

Vanligast är att du aktivt måste välja återbetalningsskydd till din tjänstepension. Om du är osäker på hur det går till ska du fråga din arbetsgivare. Du kan också göra en pensionsprognos och se vilka bolag som har hand om din tjänstepension.Eller så kontaktar du den valcentral dit din arbetsgivare skickar inbetalningarna till pensionen.  Hos dem kan du ta reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.

Du kan också ha ett familjeskydd kopplat till din tjänstepension. Det är en försäkring där en summa pengar betalas ut till dina anhöriga om du dör före pensioneringen. Kostnaden för försäkringen dras från de pengar som betalas in till din pension.

Får barnet barnpension?

Efterlevandestöd till barn är ett grundskydd för dig som är under 18 år som får låg eller ingen barnpension. Det garanterar att du får barnpension och efterlevandestöd som tillsammans blir lägst 1 750 kronor per månad. Årsbeloppet motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandestöd kan du få lika länge som du kan få barnpension.

Du kan få efterlevandestöd om du bor i Sverige. Om du har låg barnpension kan du ha rätt till efterlevandestöd om du bor inom EES (EES är EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein). Om du är bosatt i Storbritannien kan rätten till efterlevandestöd påverkas av brexit. Barnpension när barnet bor utomlands

Du som är över 18 år kan ha rätt till barnpension om du studerar i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning. Du behöver anmäla uppgifter om dina studier till oss. Anmäl uppgifter om dina studier

Har båda dina föräldrar avlidit får du en barnpension efter varje förälder. Du får efterlevandestöd om barnpensionerna efter båda föräldrarna tillsammans är lägre än 3 500 kronor per månad eller 42 000 kronor per år. Årsbeloppet motsvarar 80 procent av aktuellt prisbasbelopp. 2023 är prisbasbeloppet 52 500 kronor.

Kan vuxna barn få efterlevandepension?

För den som förlorar en partner eller förälder kan den ekonomiska situationen efter dödsfallet bli tuff. Då är det bra att känna till att det finns ett skydd i den allmänna pensionen. Foto: Pikwizard.com

Kan mina barn ärva minPension?

Det innebär att dina närstående får det som är kvar av din pension när du dör. Vanligtvis betalas pengarna ut månadsvis, som en vanlig pension.

Vad kostar det? Du betalar ingen avgift för att ha återbetalningsskydd kopplat till din försäkring, men eftersom du inte får ta del av arvsvinsterna kan du få en lägre pension om du har ett återbetalningsskydd. Arvsvinst innebär att när en försäkringstagare som inte har återbetalningsskydd avlider, så fördelas de pengar som finns kvar i hens försäkring mellan andra försäkringstagare som inte heller har återbetalningsskydd.

Är det skatt på barnpension?

Efterlevandestöd till barn är ett grundskydd för dig som är under 18 år som får låg eller ingen barnpension. Det garanterar att du får barnpension och efterlevandestöd som tillsammans blir lägst 1 750 kronor per månad. Årsbeloppet motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandestöd kan du få lika länge som du kan få barnpension.

Du kan få efterlevandestöd om du bor i Sverige. Om du har låg barnpension kan du ha rätt till efterlevandestöd om du bor inom EES (EES är EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein). Om du är bosatt i Storbritannien kan rätten till efterlevandestöd påverkas av brexit. Barnpension när barnet bor utomlands

Du som är över 18 år kan ha rätt till barnpension om du studerar i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning. Du behöver anmäla uppgifter om dina studier till oss. Anmäl uppgifter om dina studier

Har båda dina föräldrar avlidit får du en barnpension efter varje förälder. Du får efterlevandestöd om barnpensionerna efter båda föräldrarna tillsammans är lägre än 3 500 kronor per månad eller 42 000 kronor per år. Årsbeloppet motsvarar 80 procent av aktuellt prisbasbelopp. 2023 är prisbasbeloppet 52 500 kronor.

Vad ska barnpensionen täcka?

Det här kapitlet förklarar vad du kan få för stöd som efterlevande om din partner eller förälder avlider. Det tar också upp andra typer av ersättningar som pensionärer kan ha rätt till utöver sin pension. Det beskriver villkoren för att få stöd och hur du gör för att ansöka. Kapitlet förklarar också vad som gäller om du bor eller har bott i andra länder.

Du som är efterlevande kan få ekonomiskt stöd i form av efterlevandepension. Det finns tre olika typer av efterlevandepension: barnpension, omställningspension och änkepension. Den ska täcka en del av den försörjning som den avlidna bidrog med. Barn som förlorat en eller båda föräldrarna kan få barnpension. Kvinnor och män som inte har fyllt 65 år och förlorar sin partner kan få omställningspension. Kvinnor kan även få änkepension om de var gifta före 1990. Dessa typer av efterlevandepension får du i regel automatiskt utan att ansöka när du är bosatt i Sverige. Ofta kan du också få ersättning från den avlidnas tjänstepension och privata pension.

Orsakas dödsfallet av en arbetsskada kan du som efterlevande också få livränta och begravningshjälp.

Utöver dessa ersättningar kan du som pensionär ha rätt till andra typer av stöd. Du kan till exempel få stöd för att betala ditt boende liksom försörjningsstöd om du har en låg pension som du inte klarar att leva på. Dessa två stöd är skattefria.

Kan barn ärva pension?

En viktig aspekt att ta hänsyn till är att din egen pension blir lägre om du väljer att teckna ett skydd. Det beror på att du inte längre får ta del av pengar från andra som avlider, så kallade arvsvinster.

Om du eller din partner dör och ni har tecknat ett skydd, tilldelas inte heller andra personer era arvsvinster, utan de går direkt till era efterlevande istället.

Genom aktiva val går det alltså att ärva både tjänstepension och premiepension. Det som däremot är omöjligt att ärva är inkomstpensionen, i och med att den betalas fullt ut av staten.

Kan vuxna barn ärva pension?

  • Ingår alltid för dig som jobbar inom kommun och region
  • Gäller om du dör medan du fortfarande är anställd
  • Kan betalas ut månadsvis både till den du är gift eller sambo med och till dina barn.

Vilka pensioner ärver man?

Pension och eventuella förmåner som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd från Pensionsmyndigheten betalas ut till dödsboet för hela månaden då dödsfallet inträffade.

Har du förlorat en närstående och har frågor om efterlevandepension, bostadstillägg, bouppteckning och deklaration? Välkommen att delta på våra digitala informationsmöten.Informationsmöten

När vi på Pensionsmyndigheten får uppgift från Skatteverket om att någon som bor i Sverige har avlidit utreder vi om det finns efterlevande som har rätt till någon typ av efterlevandepension. Om en nära anhörig till dig avlidit och du är efterlevande, skickar vi ett beslut till dig om du har rätt till efterlevandepension. 

I vissa fall måste vi be dig om kompletterande uppgifter innan vi kan besluta om du har rätt till efterlevandepension. Vi skickar då ett brev till dig och ber om att få den uppgift vi saknar. Därefter fattar vi ett beslut om efterlevandepension och du får ett beslutsbrev från oss. Kan vi inte bedöma om det finns någon efterlevande som har rätt till efterlevandepension skickar vi ett informationsbrev om detta till dödsboet. Om efterlevandepension betalas ut över ett eller flera årsskiften räknas beloppen alltid om varje år.

Vem har rätt till efterlevandestöd till barn?

I propositionen lämnas förlag till ändringar i stora delar av regelverket för det allmänna efterlevandepensionssystemet. Efterlevandepensioner utges i dag till efterlevande barn i form av barnpension och till efterlevande vuxna i form av omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångsbestämmelser. Samtliga förmåner inom efterlevandepensioneringen utges både som folkpension och som tilläggspension. Införandet av det reformerade ålderspensionssystemet innebär bl.a. att tilläggspensionen för ålderspensionärer avvecklas. Istället införs en pension som baseras på livsinkomsten. Som en utfyllnadsförmån till den inkomstrelaterade pensionen skall det finnas en garantipension. Detta är den huvudsakliga anledningen till de här föreslagna ändringarna av efterlevandepensionssystemet. Ytterligare ett skäl är att folkpensionen, liksom det särskilda grundavdraget för pensionärer som i dag utgör grundskyddet i såväl ålders- som efterlevandepensionssystemet, kommer att avskaffas.

Förslaget innebär att ett efterlevandepensionsunderlag som anknyts till det reformerade ålderspensionssystemet skall användas för beräkning av inkomstgrundade efterlevandepensioner (omställningspension och barnpension) som beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Underlaget skall normalt baseras på den faktiska pensionsbehållning som den avlidne har tjänat in t.o.m. året före dödsfallet och en antagen pensionsbehållning för åren därefter t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Det föreslås också att den tid under vilken omställningspension kan utges förlängs från 6 månader till 10 månader alternativt till 22 månader

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Den allmänna pensionsförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension. Inom båda dessa system utges pension i form av ålderspension, förtidspension samt efterlevandepension. I särskilda lagar finns regler om pensionstillskott och bostadstillägg till pensionärer.

Den 1 januari 1999 trädde delar av det reformerade ålderspensionssystemet i kraft. Systemet utgör en självständig försäkringsgren skild från andra socialförsäkringar. Den reformerade ålderspensionen består av en inkomstgrundad ålderspension, som kompletteras med en garantipension. Bestämmelserna om uttag och utbetalning enligt det reformerade ålderspensionssystemet träder dock i kraft först den 1 januari 2001. Garantipension kommer emellertid inte att utges förrän under år 2003. Således utbetalas i dag alltjämt ålderspension i form av folkpension och tilläggspension enligt bestämmelser i AFL.

Till personer födda år 1953 eller tidigare kommer emellertid även efter den 31 december 2000 – helt eller delvis – att utges inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension. I denna tilläggspension ingår ett tillägg för den försäkrades arbetsbaserade folkpension, det s.k. folkpensionstillägget om 96 % av prisbasbeloppet. För personer födda år 1938 eller senare ersätts den bosättningsbaserade folkpensionen från och med år 2003 med garantipension.

Hur mycket har barn rätt att ärva?

När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras, en så kallad bouppteckning. Bouppteckning fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte och måste vara klar inom tre månader från dödsfallet. Om en förälder dör och lämnar efter sig make och barn under 18 år, ska i regel överförmyndaren förordna en god man som ska representera barnet vid till exempel bouppteckningen.

I regel är efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar och universella testamentstagare (personer som enligt ett testamente ska få hela eller en viss del av boet) delägare i dödsboet. Delägarna ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning.