Vad står OSL för?

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Lagen reglerar också tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud mot att lämna ut allmänna handlingar eller sekretess.

Vilka omfattas av OSL?

Alla myndigheter omfattas av offentlighetsprincipen, oavsett om de är kommunala eller statliga. Vad som menas med en myndighet i detta fall är däremot inte alltid samma sak som en upphandlande myndighet enligt upphandlingslagstiftningen. Anledningen är att begreppet myndighet har ett snävare tillämpningsområde än begreppet upphandlande myndighet.

Det innebär att det kan finnas upphandlande organisationer som inte omfattas av offentlighetsprincipen, även om de är upphandlande myndigheter. Ett exempel är statliga bolag, som inte är myndigheter men som ofta är upphandlande myndigheter enligt upphandlingslagstiftningen.

Utöver myndigheter omfattas även aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser (så kallade juridiska personer) där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande av offentlighetsprincipen.

Vad handlar offentlighets- och sekretesslagen?

Avd. I. Inledande bestämmelser, 1–3 kap.
Avd. II. Bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar, 4–6 kap.
Avd. III. Allmänna bestämmelser om sekretess, 7–14 kap.
Avd. IV. Sekretess till skydd för allmänna intressen, 15–20 kap.
Avd. V. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 21–40 kap.
Avd. VI. Särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ, 41–43 kap.
Avd. VII. Bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, 44 kap.

Vad är huvudregeln med sekretesslagen?

Avd. I. Inledande bestämmelser, 1–3 kap.
Avd. II. Bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar, 4–6 kap.
Avd. III. Allmänna bestämmelser om sekretess, 7–14 kap.
Avd. IV. Sekretess till skydd för allmänna intressen, 15–20 kap.
Avd. V. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 21–40 kap.
Avd. VI. Särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ, 41–43 kap.
Avd. VII. Bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, 44 kap.

Är en allmän handling offentlig?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som utgör en allmän handling och vad skillnaden mellan en offentlig och allmän handling är.

Hur länge gäller sekretess enligt OSL?

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Är lönen en offentlig handling?

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och om den har kommit till eller upprättats där. Däremot är inte till exempel säkerhetskopior, minnesanteckningar och utkast till beslut allmänna handlingar.

En handling anses ha kommit till myndigheten så snart den har anlänt dit och registrerats (2 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen). På Skatteverket är vi skyldiga att registrera handlingen så snart som möjligt eller hantera den på något annat sätt som beskrivs i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Däremot behöver vi inte meddela avsändaren att vi har fått den. Du får alltså ingen bekräftelse av oss om att vi har fått en handling av dig.

Läs mer om allmänna handlingar i Rättslig vägledning.

Vad är skillnaden på tystnadsplikt och sekretesslagen?

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) gäller för många personalgrupper i Sverige. I Vårdhandbokens texter om sekretess tas några delar av lagen upp som har särskild betydelse inom hälso- och sjukvården.

Sekretessbestämmelserna i OSL innebär att hälso- och sjukvårdspersonal inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Till skillnad från hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt bedriven hälso- och sjukvård omfattas inte personal i enskild bedriven hälso- och sjukvård av OSL:s bestämmelser. För personal verksamma hos privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Sekretessen innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan än den som deltar i just denna patients vård. Man får alltså inte diskutera en patients uppgifter med en kollega som inte deltar i patientens vård eller behandling, även om han eller hon i sin tur också har tystnadsplikt.

Det är inte självklart att uppgifter om en patient får lämnas ens till patientens nära anhöriga eller andra närstående. Det finns ingen särskilt utformad sekretessbrytande regel vad gäller uppgiftslämnande till en patients närstående. Ett utlämnande av uppgifter kan därför bara ske om patienten samtycker till det eller om det står klart, enligt 25 kap. 1 § OSL, att patienten inte lider men. Justitieombudsmannen (JO) har tidigare uttalat sig om att det som regel inte är till men för en patient när ett sjukhus lämnar ut uppgifter till nära anhöriga om att patienten vårdas på sjukhuset. Detta gäller som huvudregel inom den somatiska vården. Undantagsvis kan det dock vara så att det finns anledning att misstänka att patienten inte vill att uppgift om sjukhusvistelsen ska lämnas till anhöriga, till exempel inom den psykiatriska vården.

Patienten bör så snart det är möjligt och lämpligt tillfrågas om sin inställning till att närstående får information om hens hälsotillstånd och om andra personliga förhållanden. Det är den som ansvarar för patientens vård som ska inhämta patientens samtycke. Patientens inställning ska dokumenteras i patientjournalen.

Vad klassas som sekretess?

Huvudregeln i Sverige är att handlingar som förvaras hos stat eller kommun är offentliga. Det kallas offentlighetsprincipen. Den kommer till uttryck i 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen, där det anges att varje svensk medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar. [1] Offentlighetsprincipen utsträcks till att omfatta kommunala bolag, men de flesta statliga bolag omfattas inte.

Den äldre sekretesslagen (1980:100) upphävdes den 30 juni 2009 och ersattes av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).[2] De båda lagarna utgör undantag till offentlighetsprincipen. Den nya lagen innehåller i allt väsentligt liknande bestämmelser som den gamla lagen och innebar varken en utvidgning eller minskning av sekretessens omfattning. På senare år har dock sekretessens omfattning utvidgats något, som en följd av Sveriges förpliktelser i EU-samarbetet när det gäller rättsligt samarbete.

Begäran att få ta del av allmän handling görs hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran prövas av samma myndighet. Myndighet får inte efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.[3]

Vad är skillnaden mellan sekretess och allmän handling?

Offentlighetsprincipen ingår i tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar. Det innebär att du har rätt till insyn i kommunens verksamhet genom att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. En handling kan var brev, protokoll eller beslut.

Offentligt anställda har rätt att lämna uppgifter till utomstående, så kallat meddelarskydd, om de inte begränsas av regler om tystnadsplikt.

Vad är skillnaden mellan offentlig handling och allmän handling?

Med offentlig handling menas en handling som är allmän, förvaras hos en myndighet och som inte omfattas av sekretess. Observera att begreppet offentlig handling inte ska förväxlas med begreppet allmän handling.

Vem bestämmer sekretess?

De uppgifter som sekretessbestämmelserna ska skydda är viss slags information med visst innehåll. Denna information skyddas genom bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot att lämna ut allmänna handlingar som är sekretessbelagda (1 kap. 1 § andra stycket OSL). Sekretessen tar sikte på uppgifterna som sådana och förbudet mot att röja en uppgift gäller vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut. Det spelar inte någon roll om handlingen med uppgifterna är allmän eller inte.

Det är uppgifternas innehåll eller förekomst i ett visst sammanhang som bestämmer om de ska skyddas av sekretess. I de olika sekretessbestämmelserna anges i vilka sammanhang som uppgifter kan vara sekretessbelagda och vilka uppgifter som omfattas. Om sekretessen exempelvis avser att skydda uppgifter om den enskildas personliga förhållanden är det endast uppgifter som kan härledas till den enskilda som är sekretessbelagda. Det innebär att man i allmänhet kan lämna ut avidentifierade uppgifter. Om en avidentifiering inte hindrar att sambandet mellan den enskilda och uppgifterna kan spåras, måste myndigheten dock avstå från att lämna ut den sekretessbelagda handlingen (prop. 2008/09:150 s 350 och JO 1984/85 s. 269).

Sekretess innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas för en enskild i andra fall än de som anges i lag. Med enskild avses både fysisk och juridisk person. Den sekretessbelagda uppgiften får inte heller lämnas utan lagstöd till någon annan myndighet. Sekretess kan också gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet om de olika verksamhetsgrenarna är att anse som självständiga i förhållande till varandra.

Var går gränsen för sekretess?

Hej och tack för din fråga!

Jag tolkar din fråga som att situationen avser det fall en socialsekreterare träffar en enskild människa i ett publikt sammanhang, dvs. i ett annat sammanhang än när själva myndighetskontakten äger rum. Sekretess inom socialtjänsten regleras i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), framför allt i 26 kap. Bestämmelserna avser en enskilds personliga förhållanden och en socialsekreterare får inte genom ett sådant samtal röja känsliga uppgifter. Dessa uppgifter är sekretesskyddade i högst sjuttio år, 26:1 6 st. OSL.