Vad är ett kooperativt företag?

Maskinsystem i Falun är årets kooperativa företag i Dalarna. Men vad är ett kooperativt företag och hur fungerar det? Bra – säger Dan Kjellberg som är vd.

Vad är kooperativt företagande? Det är för det första ingen egen företagsform utan sättet man driver ett företag på. Värderingar och demokrati ligger som grundstenar. Kooperativ kommer från det latinska namnet för ”arbeta tillsammans”. Ekonomisk förening är den vanligaste företagsformen men det går att driva ett kooperativt företag i vilken form som helst. Som ett aktiebolag till exempel. Det gör årets kooperativa företag i Dalarna.

Vilket företag är exempel på kooperativt företag?

I rapporten, som är den nionde i ordningen, rankas företagen efter omsättning, efter bransch och efter omsättning per antal invånare i landet. I rapporten, som utgår från 2018 års siffror, återfinns sektorn ”övrigt” som inkluderar bostadskooperationer, kooperativ företagsrådgivning, transporter och kommunikation. Här hittar vi både HSB och Riksbyggen bland topp tio. HSB ligger här som nummer sex på listan och Riksbyggen på nummer åtta.

Hur startar man ett kooperativ?

Intresset för boendekooperativ är stort, men vägen dit kan vara lång och krånglig.

Nu försöker GIL i Göteborg ta fram nya metoder som ska göra det enklare att starta boendekooperativ. – Idag finns ingen rak väg. Vår idé är att bygga en brygga mellan kommunen och arbetsgrupper som vill starta kooperativ, säger Ingrid Nordström. Hon arbetar på GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living, och är projektledare för ”Boendeprojektet”, en treårig satsning som drivs med stöd från Allmänna Arvsfonden.

Är kooperativ ekonomisk förening?

I många sammanhang är den kooperativa samverkansformen, ekonomisk förening, lämplig som associationsform för att bedriva ekonomisk verksamhet. Den ekonomiska föreningen grundar sig på en samverkan mellan människor som bedriver ekonomisk verksamhet. Detta till skillnad mot aktiebolaget som bygger på att kapital samverkar för att på bästa sätt förräntas. De flesta kooperativ i Sverige och i andra länder bedriver sin verksamhet i ekonomiska föreningar eller ömsesidiga bolag. Det finns dock flera exempel där kooperativ verksamhet även bedrivs i andra associationsrättsliga former beroende på verksamhetens karaktär eller särskilda betingelser. Till sin karaktär har all kooperativ verksamhet en klar profil genom sin integration av ekonomiska och sociala mål även om man bedriver sin verksamhet i olika associationsrättsliga former. Detta regleras ofta i de stadgar och grundsatser som verksamheten grundar sig på. Den associationsrättsliga lagstiftningen kring kooperativ verksamhet har i alltför liten utsträckning belysts under de senaste åren. De förändringar som skett har i de flesta fall berört andra associationsrättsliga formers problem som t.ex. aktiebolagslagstiftningen. En orsak till detta är med stor sannolikhet den samhälleliga debatten och dess fokusering på penningtransaktioner och ekonomi via börs och bolag. En alltför ensidig belysning på aktiebolagsfrågor riskerar att till effekt få att de speciella särdrag som gäller för kooperativ verksamhet nivelleras. Den samhälleliga utvecklingen ställer också krav på förnyelse i diskussioner kring olika associationsrättsliga frågor i anslutning till ömsesidiga och kooperativa verksamheter, t.ex. kan det gälla frågor kring: riskkapitaluppbyggnaden i klassisk och ny kooperativ verksamhet,individanknutet kapital i relation till de kooperativa grundvärdena,antalet fysiska personer som kan bilda en ekonomisk förening,nya kooperativa verksamhetsformer,EG-kommissionens förslag till en europeisk kooperativ stadga. Riskkapitalfrågan har under de senaste åren aktualiserats både inom klassisk och ny kooperation. Rörelse- och balanskapitalet har inom klassisk kooperation berörts i flera olika sammanhang, bl.a. frågor om vilka möjligheter till individualisering som finns utan att man kommer i konflikt med de kooperativa grundvärdena. För s.k. ny kooperation gäller de ofta initialskedets riskkapitalproblem. I den klassiska kooperationen har frågan om s.k. differentierade medlemsinsatser varit föremål för överväganden liksom räntesatsens storlek. Därtill kommer även frågan om det egna och främmande kapitalets storlek, former och andel. Vissa av frågeställningarna borde kunna belysas i den pågående aktiebolagsutredningen för att därmed understryka kravet på konkurrensneutralitet mellan de olika företagsformernas utvecklingsbetingelser. Särskilda tilläggsdirektiv bör tillställas utredningen. Mycket talar också för att en revision behövs av lagen om ekonomiska föreningar i syfte att modernisera kapitaliseringsinstrumentet. Frågan om antalet fysiska personer som kan bilda en ekonomisk förening har under flera år varit föremål för diskussion utan att några ändringar i lagstiftningen skett. För närvarande krävs fem fysiska eller tre till fyra juridiska personer som minsta antal medlemmar för att konstituera en ekonomisk förening. I många sammanhang är den kooperativa samverkansformen lämplig associationsform även om antalet fysiska personer understiger fem. Senast den frågan berördes var i samband med propositionen om personalkooperativa daghem där det föreslogs att handelsbolag var den lämpliga formen då färre än fem fysiska personer vill bilda ett personalkooperativ. Handelsbolag är en artfrämmande associationsform för kooperativ verksamhet som med stor sannolikhet leder till problem och som försvårar arbetet för medlemmarna i kooperativet. En förändring i lagen om ekonomiska föreningar, där man sänker kravet från fem till tre fysiska personer, kan på sikt lösa de problem som därför kan uppstå i initialskedet för personalkooperativ som drivs i handelsbolagsform. Nya former av kooperativ verksamhet i glesbygd, offentlig sektor och företagsbildningar efter olika intressentmodeller med både brukare, anställda och traditionella ägare har under senare delen av 1980-talet aktualiserats. De associationsrättsliga frågorna i samband med dessa nya och otraditionella blandformer har ställt till problem bl.a. hos länsstyrelser och berörda intressenter. Detta bör föranleda initiativ för att se över den associationsrättsliga lagstiftningen. EG-kommissionen har under 1990 föreslagit införande av en gemensam europeisk kooperativ stadga. Denna har karaktären av en ramlagstiftning och skall möjliggöra samarbete mellan koooperativa företag i fler länder genom ett gemensamt ''Europakooperativ'' (EC). Detta bör föranleda en analys och förslag till tillämpning i överensstämmelse mellan svensk och europeisk lagstiftning.

Är Coop ett kooperativ?

Kooperativa Förbundet, KF, är ett förbund i form av en ekonomisk förening med konsumentägda företag och föreningar som uppdragsgivare. Medlemmarna i KF består av 28 konsumentföreningar. KF är Sveriges enskilt största kooperativa förbund räknat till antal medlemmar. Bara genom de 28 konsumentföreningarna samlas 3,7 miljoner konsumenter.

KF är majoritetsägare i Coop Sverige AB samt ägare av dotterbolagen KF Fastigheter, Med Mera Bank AB, Vår Gård Saltsjöbaden och Vi Media. Som förbund för konsumentföreningarna är uppgiften att stärka den gemensamma kärnverksamheten inom dagligvaruhandeln och att leva upp till konsumentkooperationens verksamhetsidé om att ”skapa ekonomisk nytta för medlemmarna och samtidigt göra det möjligt för dessa att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö". Som ägare handlar det om att vara en ansvarsfull och långsiktig majoritetsägare i Coop Sverige och säkra lönsamhet och medlemsnytta idag och imorgon.

Vilka två former av kooperativa företag finns det?

Precis som det låter är medlemmarna/ägarna i ett medborgarkooperativ de som bor på orten. Det kan handla om att tillsammans äga en lanthandel, en skola eller en hälsocentral.

Det finns många olika slags personalkooperativ. Förskolor drivs många gånger som personalkooperativ. Men det finns också kommunikationsbyråer, arkitektkontor och andra verksamheter inom tjänstesektorn som ägs av personalen.

Vilka tre typer av företag finns det?

En bolagsform är den juridiska formen ett företag ska ha, till exempel aktiebolag eller enskild firma. Det finns fem vanliga bolagsformer i Sverige, men i praktiken kan du sällan välja mellan alla. Det beror på att de olika företagsformerna passar olika typer av verksamheter. Bolagsformen du väljer styr bland annat hur du redovisar till Skatteverket, vad ditt företag får göra, hur du hanterar lön, hur många som kan vara ägare till företaget och vem som är ansvarig för företagets skulder.

Det som avgör vilken bolagsform som passar dig bäst är bland annat dina ekonomiska förutsättningar, vilka risker som är förknippade med verksamheten och hur många ägare bolaget ska ha.

Är Coop statligt?

Bakom oss finns 3,7 miljoner medlemmar och alla kan vara med och påverka. Medlemmarnas engagemang och inköp är basen i vår verksamhet. Tillsammans skapar vi nytta och är Sveriges största konsumentkraft.

Ju mer varje medlem handlar, desto mer får hon eller han tillbaka. Dessutom går all vinst tillbaka till medlemmarna eller återinvesteras i verksamheten.

Vad är Coop för typ av företag?

Vad står KF för?

Just nu finns det 1816 förkortningar inlagda i databasen och varje förkortning tillhör en kategori.Ambitionen är att först och främst samla in de vanligaste förekommande förkortningarna i Sverige.

Topp 20 populära sökningar

Vilka 5 företagsformer finns det?

Funderar du på att starta eget? Då kan det vara bra på att ha koll på vilka företagsformer det finns och vad dom innebär. Vi vägleder dig!

Det finns sex olika företagsformer: enskild näringsverksamhet, aktiebolag, handelsbolag/kommanditbolag, ekonomisk förening, ideell förening och samfällighetsförening.

Vilka är de fyra vanligaste företagsformerna?

Detta är en lista av vanligaste bolagsformerna i Sverige i november 2020. Statistiken är hämtad från myndigheten: Statistiska centralbyrån (SCB). Myndigheten har som uppgift att förse statistisk och genomför bland annat undersökningar med hjälp av uppgifter runt om i Sverige. Dessutom bedriver myndigheten samarbetsprojekt med andra byråer som arbetar med statisk i utvecklingsländer. Uppgifterna sker främst på uppdrag av regeringen eller andra myndigheter. Däremot har myndigheten också kunder bland privata personer i näringslivet.

I Sverige har vi olika bolagsformer, vilket innebär olika rättigheter och skyldigheter för företaget och ägarna. I takt med att fler företag startar och att villkoren för olika företag har blivit förändrade över tid, har behovet ökat för fler företagsformer. Inom juridiken i Sverige är det associationsrätten som reglerar juridiken kring de olika företagsformerna. Några skillnader mellan de olika företagsformerna är vanligtvis avseende exempelvis skatter och ansvar.

Vem får vinsten från Coop?

Coop satsar på franchise. Nu är Norrland näst på tur. Men privat ägande i kooperationen är omdiskuterat och facket riskerar att försvagas när klubbarna släpper taget.

Affärsmannen Jimmy Johansson vet vad som förväntas av honom. Andra har visat vägen. Lönsamheten är generellt större i butiker som Jimmy Johanssons än i kedjornas egna. Och det är vinstsiffror som Coop Nord vill se när de 20 år efter att franchise introducerades i Coop nu tar det till Norrland.– Jag kommer att jobba häcken av mig, säger han.För att få sälja Coops koncept har Jimmy Johansson gått in med en hel del egna pengar. Vinsten han gör delas mellan honom och Coop Nord.

Medan Jimmy Johansson vet vad som väntar är de anställda på Coop Nära i Bergsåker, strax väster om Sundsvall, desto osäkrare. De som är fast anställda har, som det brukar när en Coopbutik blir franchise, fått välja om de vill jobba kvar inom Coop Nord eller stanna i butiken när den blivit franchise.

Efter H&M:s omstrukturering – nära hälften har svårt att leva på sin lön. För en fjärdedel går det inte alls. Det framkommer i en undersökning som Handels gjort.

Hösten 2022 såg H&M över bemanningen i samtliga butiker. 1 021 butiksanställda på H&M fick ändrade kontrakt – majoriteten fick färre timmar (hyvling). Många förlorade också ansvarstjänster och därmed lönetillägg.

Ytterligare 23 procent säger att de har svårt att klara sig på sin lön.

I genomsnitt minskade de anställdas kontrakt med 10 timmar i veckan. Det motsvarar 7 340 kronor i månaden.

De som förlorade flest timmar och lön hade arbetat på H&M i tre till tio år.

”Jag har mått och mår fruktansvärt dåligt då jag blev drabbad dubbelt upp av både hyvlingen av timmar och blev av med min ansvarstjänst efter många år av lång och trogen tjänst”.

”Att hyvla medarbetares timmar från 30h till 5h/v efter nära 20 år i tjänst när det handlade om några få personer är idiotiskt och brutalt.”

”Jag blev erbjuden säljtjänst med 5 timmar/veckan i stället för fast avdelningscheftjänst på 38 timmar/vecka. Detta är omöjligt att leva på så jag tackade självklart nej till tjänsten”.

Runt 300 personer har slutat på H&M, antigen under eller efter omstruktureringen, enligt Handels undersökning.

För många som valt att stanna kvar har arbetsglädjen och den starka familjära H&M-andan försvunnit. Anställda känner sig svikna.

– Jag tror H&M gjorde ett stort misstag när de hyvlade, säger Linda Palmetzhofer.

I genomsnitt minskade den kontrakterade arbetstiden med 10 timmar i veckan. Det motsvarar en sänkt löneinkomst med 7 340 kr i månaden. Beräkningen utgår från genomsnittslönen i kollektivavtal. Äldre som arbetat längre tjänar ofta mer än genomsnittet.
Spridningen är dock stor. Det finns anställda som förlorat betydligt fler timmar, upp till 33 timmar i veckan. Det är anställda som fått sina kontrakt ändrade från 38 timmar till 5 timmar. Det finns också anställda som förlorat mellan tre och fem timmar.

Teslastrejken jämförs ofta med leksakskedjan Toys R Us etablering i Sverige på 90-talet. Veronika Alneborn Ödmark var med och strejkade då. ”Även då var det en kaxig attityd från bolaget om att aldrig skriva på”.

Veronika Alneborn Ödmark minns strejken på Toys R Us. Bild: Johan Nilsson/TT och Janerik Henriksson Pica/TT och Mats Andersson

Senast den så kallade svenska modellen stod på spel var under Toys R Us-strejken på 1990-talet. Det amerikanska leksaksbolaget öppnade tre butiker i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Efter ett tag gick även TCO-förbundet Finansförbundet med i blockaden och slutade utföra banktransaktioner.

Efter tre månader av strejk och blockader skrev Toys R Us på ett kollektivavtal.

Veronika Alneborn Ödmark säger att det även då kom en del kritik från högerpolitiker om sympatiåtgärderna.

Till exempel när Ulf Kristersson, nu statsminister, då Ungmoderat, kallade strejken för maffiametoder och Handels dåvarande ordförande Kenth Pettersson för ”adrenalinstinn fackföreningsledare”.

Den svenska modellen innebär att arbetsgivare och fack tillsammans förhandlar fram löner och villkor på arbetsmarknaden och att staten inte beslutar om till exempel minimilöner som i många andra länder.

När hon själv var med och frontade strejken betydde stödet i sympatiåtgärderna mycket.

– Det var tufft att stå där. Till dem som strejkar idag vill jag säga; ge inte upp, fortsätt kämpa på hur lång tid det än tar! För oss tog det tre månader. Jag tror och hoppas att de kommer att få ge sig även denna gång.

Den 1 november höjs lönekravet för att få arbetstillstånd i Sverige. Hur mycket måste man tjäna för att få arbetstillstånd? Kan ob-ersättningen räknas in? Vilka omfattas av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring? Vad gäller för den fått uppehållstillstånd av asylskäl som inte når upp till lönekravet?

Den som kommer från ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige måste ansöka om ett arbetstillstånd. Det vanliga är att det söks när man är kvar i hemlandet – men den som fått avslag på exempelvis asylansökan kan växla spår och ansöka om ett arbetstillstånd i stället.

Ja och nej. Ja, om du kommer till Sverige från ett land utanför EU för att arbeta måste du ha ett arbetstillstånd. Men en del har rätt att arbeta i Sverige utan arbetstillstånd.

Exempelvis har den som har uppehållsrätt i landet av asylskäl också rätt arbeta, de omfattas inte av försörjningskravet. Det gör inte heller EU-medborgare som har rätt att arbeta i landet enligt den fria rörligheten i EU.

Har du ansökt om ett nytt arbetstillstånd eller om en förlängning och inte fått beslut från Migrationsverket innan den 1 november? Då måste lönen du söker med vara högre än försörjningskravet.

Försörjningskravet, som också kallas god försörjningsnivå, är 80 procent av svensk medianlön och ändras varje gång SCB (Statistiska centralbyrån) höjer medianlönen. När det här skrivs är försörjningskravet 27 360 kronor.

Vem äger Coop i Sverige?

Ju mer varje medlem handlar, desto mer får hon eller han tillbaka. Dessutom går all vinst tillbaka till medlemmarna eller återinvesteras i verksamheten.

Hur mycket tjänar man på Coop?

Nu finns nya avtal för dig som jobbar på Coop, Akademibokhandeln eller second hand-butiker. Handels har kommit överens med arbetsgivarna om de högsta löneökningarna någonsin.

Möjligheterna att få fler timmar stärks och det blir svårare för arbetsgivare att hyvla.

I butik höjs lönerna med 12,62 kronor/timme, på Coops lager höjs de med 12,04 kronor/timme. Den totala ökningen blir 2095 kronor för heltid fördelat på två år för både butik, lager och e-handel.  