:

Hur beräknas skattereduktion för arbetsinkomst?

Innehållsförteckning:

  1. Hur beräknas skattereduktion för arbetsinkomst?
  2. Hur fungerar jobbskatteavdraget 2023?
  3. Får alla jobbskatteavdrag?
  4. Hur mycket betalar man i skatt efter jobbskatteavdrag?
  5. Vad krävs för att få jobbskatteavdrag?
  6. Vem tjänar mest på jobbskatteavdraget?
  7. Vad krävs för jobbskatteavdrag?
  8. Vad är jobbskatteavdraget bra för?
  9. Hur mycket höjs jobbskatteavdraget 2023?
  10. Vem får inte jobbskatteavdrag?
  11. Vad kostar jobbskatteavdraget per år?
  12. Finns jobbskatteavdraget kvar?
  13. När försvinner jobbskatteavdraget?

Hur beräknas skattereduktion för arbetsinkomst?

SFS nr: 2021:930 Departement/myndighet: Finansdepartementet Utfärdad: 2021-10-20 Ändrad: t.o.m. SFS 2021:933 Tidsbestämd: 2023-01-01 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 §   Denna lag innehåller bestämmelser om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster under beskattningsåren 2021 och 2022 samt bestämmelser om särskild beräkning av spärrbelopp enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

Hur fungerar jobbskatteavdraget 2023?

Skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent) hamnar på 598 500 kronor jämfört med 540 700 kronor 2022. Det är 57 800 kronor högre än förra året och är en effekt av omräkningen med förändringen av konsumentprisindex + 2 procent­enheter.

  • Det innebär att du 2023 kan ha en månadslön på knappt 51 200 kronor innan du börjar betala statlig inkomstskatt, jämfört med år 2022 då motsvarande nivå låg på drygt 46 200 kronor.
  • Pensionärer (66+) kan tjäna mer, drygt 56 900 kronor i månaden, innan statlig skatt tas ut, jämfört med år 2022 då motsvarande nivå låg på knappt 51 600 kronor.

Får alla jobbskatteavdrag?

IFAU konstaterar i en rapport från januari 2012 att jobbskatteavdraget är mycket svårt att utvärdera. Rapportförfattarna undersöka hur sysselsättningen verkligen förändrades på grund av de två första skatteavdragen (2007 och 2008).

– Det är svårt att utvärdera jobbskatteavdraget då alla som jobbar har rätt till det, säger Eva Mörk som är en av rapportförfattarna. Vi måste på något sätt ta hänsyn till att många andra faktorer också påverkar arbetsmarknaden, men har ingen grupp som inte påverkades av jobbskatteavdraget som vi kan jämföra med.

Personer som fått olika stora jobbskatteavdrag på grund av att de har olika stor inkomst och att de bor i kommuner som har olika stora skattesatser. Börjar de som fått större skatteavdrag arbeta i högre utsträckning än de som fått mindre skatteavdrag?

Hur mycket betalar man i skatt efter jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Vad krävs för att få jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Vem tjänar mest på jobbskatteavdraget?

I SVT:s partiledarduell den 31 augusti 2018 debatterade Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) hur olika grupper kommer att påverkas av Moderaternas skatteförslag.

Stefan Löfven hävdade att de som redan har mest kommer att tjäna mest på Moderaternas skattesänkningar medan Ulf Kristersson hävdade att de som tjänar minst kommer att gynnas mest.

Vad krävs för jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Vad är jobbskatteavdraget bra för?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Hur mycket höjs jobbskatteavdraget 2023?

Skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent) hamnar på 598 500 kronor jämfört med 540 700 kronor 2022. Det är 57 800 kronor högre än förra året och är en effekt av omräkningen med förändringen av konsumentprisindex + 2 procent­enheter.

  • Det innebär att du 2023 kan ha en månadslön på knappt 51 200 kronor innan du börjar betala statlig inkomstskatt, jämfört med år 2022 då motsvarande nivå låg på drygt 46 200 kronor.
  • Pensionärer (66+) kan tjäna mer, drygt 56 900 kronor i månaden, innan statlig skatt tas ut, jämfört med år 2022 då motsvarande nivå låg på knappt 51 600 kronor.

Vem får inte jobbskatteavdrag?

Alla som har en inkomst från en anställning eller en näringsverksamhet har rätt till jobbskatteavdrag. Avdraget är olika stort beroende på bland annat lönenivåer – där den maximala storleken för jobbskatteavdrag nås vid medelinkomsten. 

Vid högre månadsinkomster från 59 238 kronor och uppåt, börjar jobbskatteavdraget minska med tre procent (2023). Detta innebär att om du har en månadsinkomst på omkring 160 000 kronor i månaden har du inte längre rätt till jobbskatteavdrag. Det finns även andra typer av inkomster där du inte har rätt till jobbskatteavdrag, till exempel vid föräldrapenning, pension, sjukpenning från försäkringskassan, ersättning från arbetslöshetskassan eller vid sjuk- och aktivitetsersättning.

Vad kostar jobbskatteavdraget per år?

Jobbskatteavdraget infördes 2007 av alliansregeringen. Tanken var att fler skulle gå från bidrag till jobb om de fick sänkt skatt när de arbetade. ”Det ska löna sig att arbeta” var mantrat som trummades ut.

Men de som får mest ut av jobbskatteavdraget i rena kronor är inte låginkomsttagare, som kanske oftare behöver söka ekonomiskt stöd. En person som har en månadsinkomst på 10 000 kronor i månaden får runt 950 kronor i jobbskatteavdrag. Det är lägre än den som har en lön på 100 000 kronor i månaden. Hen får ungefär 1 250 kronor i jobbskatteavdrag.

De som tjänar mest på jobbskatteavdraget är de med en lön på runt 32 100–53 720 kronor i månaden. De får över 2 600 kronor extra i plånboken varje månad.

Finns jobbskatteavdraget kvar?

De olika förändringar som sker på pensionsområdet framöver är till stor del beroende av när du är född. Klicka på ditt födelseår här nedan för att få veta mer.

Om du vill veta hur mycket du beräknas få i pension per månad vid olika pensionsåldrar kan du logga in på Mina sidor. Logga in på Mina sidor

Du som är född 1956 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 61 års ålder (2017). Om du har rätt till garantipension så betalades den ut vid 65 års ålder (2021), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 65 år. 

Du som är född 1957 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 61 års ålder (2018). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 65 års ålder (2022), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 65 år.

När försvinner jobbskatteavdraget?

Ett vanligt missförstånd är att kommunal- och landstingsskatten, som i genomsnitt är cirka 32 procent, samt 20- respektive 25 procent om du tjänar över brytgränserna, är den faktiska skatt som dras av från din bruttolön.

Men eftersom vi har ett jobbskatteavdrag sedan 2007, och ett grundavdrag, så blir skatten lägre än så, hur mycket beror på vilken inkomst du har. Som mest sänker jobbskatteavdraget skatten med 2 500 kronor i månaden.