Kan man vara både Dödsbodelägare och Efterarvinge?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.

Vilka kan vara Efterarvingar?

Dödsbodelägare
- Förändringar i dödsbodelägarkretsen
Efterarvinge
Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?

Rätten till efterarv enligt lag förutsätter att den efterlevande maken eller makan med fri förfoganderätt verkligen har ärvt egendom efter den först avlidna maken eller makan.

Om det vid den först avlidna makens eller makans död inte finns några efterarvingar till den avlidna, ärver den efterlevande maken eller makan hela kvarlåtenskapen med full äganderätt.

Är bröstarvingar Dödsbodelägare?

För att ta reda på vilka som är arvsberättigade efter ett dödsfall görs en bouppteckning. Till bouppteckningsförrättningen kallas arvsberättigade släktingar, universella testamentstagare, efterarvingar samt eventuell maka/make eller sambo.

Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen men det finns ingen skyldighet att närvara under den. Det ska antecknas i bouppteckningen vilka som varit närvarande. Under bouppteckningen klargörs vilka som är arvsberättigade och således ska vara med vid kommande arvskifte. Arvskiftet görs först när bodelning från eventuell make/maka eller sambo är gjord.

En bouppteckning ska enligt lag göras inom tre månader från dödsfallet och inlämnas för registrering hos Skatteverket senast en månad därefter. Bouppteckningen visar vem som har rätt att företräda dödsboet och verkar som dödsboets legitimationshandling.

I stället för att dödsbodelägarna tar hand om förvaltningen kan en boutredningsman utses. Det kan till exempel behövas om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen.

Ett dödsbo kan också företrädas av en testamentsexekutor eller annan som dödsbodelägarna gemensamt utser att förvalta dödsboet, till exempel en begravningsbyrå eller juristfirma. Ibland kan dödsbodelägare vara förhindrade att aktivt delta i åtgärderna, eller så kan det vara praktiskt att en dödsbodelägare tar ansvar för kontakt med bank, försäkringsbolag med mera, övriga dödsbodelägare måste i så fall ge fullmakt att hantera saker för dem.

Det är mycket att tänka på efter ett dödsfall. För att underlätta kan bouppteckning och arvskifte göras med hjälp av en jurist. Kontakta Rättsakuten för att få hjälp med bouppteckning eller arvskifte.

Vad är det för skillnad på Dödsbodelägare och Efterarvinge?

Du kan själv kontrollera vilka typer av cookies du vill acceptera genom att ta ställning nedan. Läs mer här

När är efterlevande make Dödsbodelägare?

Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta den dödes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning som ska dokumenteras i det som vanligen kallas bouppteckning.

Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats.

Vad är skillnaden på Dödsbodelägare och Efterarvinge?

Dödsbodelägare kallas de som har omedelbar rätt till dödsboets kvarlåtenskap och kan vara arvinge enligt lag eller genom den avlidnes testamente samt vara make/maka till den avlidne. Efterarvinge kallas de som har rätt till arv först efter att en dödsbodelägare avlidit.

En dödsbodelägare kan vara en person som genom släktskap eller genom testamente har rätt till en del av arvet efter den avlidne. Efterarvinge är en person eller genom ett testamente som har arvsrätt i andra hand enligt lag. Det vill säga efterarvingen får sitt arv först då dödsbodelägaren, alltså den som i första hand fått ärva i sin tur, avlidit.

Hur får man ut sitt Efterarv?

Om den avlidna var gift kan den efterlevande maken eller makans arv omfattas av en efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken eller makan ärver vid dödsfallet och att den avlidnas andra arvingar får vänta på sitt arv till dess att den efterlevande maken eller makan också avlidit (3 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket ÄB).

Om någon har rätt till efterarv enligt lag kan det påverka bouppteckningen.

Måste alla Dödsbodelägare skriva på bouppteckning?

Juridik vid dödsfall

Måste man skriva på och godkänna en bouppteckning samma dag som förrättningen? Eller kan man få någon form av betänketid? Ni har tidigare, till andra, gett svaret att det är viktigt att läsa och gå igenom bouppteckningen noga innan man skriver på. Jag tänker att risken annars är att man skriver på under en viss tidspress.

Kan Efterarvinge göra bouppteckning?

En bouppteckning måste inte göras av dyra jurister. Enkla fall klarar du lätt själv – och sparar tusenlappar på köpet.

En person kan ha flera roller i en bouppteckning. Ett barn till den avlidna kan till exempel vara både bouppgivare, dödsbodelägare och ingivare.

Bouppgivare: Den som bäst känner till dödsboet, det vill säga vilka skulder och tillgångar som finns.

Dödsbodelägare: De som ärver direkt från dödsboet.

Hur stor del har särkullbarn i Efterarv?

Idag har vart femte barn som föds minst ett halvsyskon och när det gäller särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, finns det särskilda regler beträffande arv som är viktiga att ha koll på. Här reder vi ut vad som gäller.

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.

Arvsrätten gör att ett gift par där båda har särkullbarn inte kan bestämma att alla barn ska få lika mycket i arv efter dem när de gått bort. Särkullbarn ärver bara sin egen förälder. Om den make som inte är barnens föräldrar vill att de ska få något av arvet, är ett sätt att lösa detta att ge barnen gåvor under livstiden.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

Med bouppteckning menas den genomgång (förrättning) som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man då upprättar kallas bouppteckning.

En registrerad bouppteckning har följande funktion:

Kan Dödsbodelägare göra bouppteckning?

En registrerad bouppteckning har följande funktion:

Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?

Enligt den svenska lagstiftningen har alla barn rätt att ärva sina föräldrar. Det innebär att en förälder inte kan göra sitt barn arvlöst, inte ens genom att skriva ett testamente. Att få ärva är en lagstadgad rätt som ska skydda alla barn, oberoende av om föräldrarna är gifta eller inte och oberoende av om föräldrarna har andra barn.

Det som skiljer sig åt är vad som gäller för gemensamma barn och för särkullbarn. Först och främst behövs de båda begreppen specificeras.

Barn man har från en tidigare relation eller ett tidigare äktenskap är särkullbarn.
Gemensamma barn är sådana barn som man har tillsammans med sin nuvarande make eller maka.

Arvslotten är den kvarlåtenskap som en person lämnar efter sig. Laglotten uppgår till 50 % av arvslotten och det är bröstarvingarnas andel. Det är den andelen som inte kan testamenteras till någon annan.

Laglotten ska fördelas lika mellan alla barn, både gemensamma och särkullbarn. Om vi tar ett exempel där arvslotten är 1 000 000 kronor innebär det att laglotten är 500 000 kronor. Den ska delas likadant mellan alla barn vilket innebär att om man exempelvis har två barn så är varje barns laglott 250 000 kronor.

När föräldern avlider blir det en skillnad för särkullbarn och för gemensamma barn. Vi förutsätter fortfarande att arvslotten ligger på 1 000 000 kronor och att den avlidne har två barn. Av dem är ett barn från en tidigare relation och ett är gemensamt med den nuvarande maken eller makan. En sådan situation innebär:

Vem har rätt att ta del av bouppteckning?

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!

Enligt Ärvdabalken kap 18 §1 så blir make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare dödsbodelägare. Till bouppteckningen ska alla dödsbodelägare kallas, enligt Ärvdabalkens 20 kap 2 §.