:

Hur fördela ränteavdraget?

Innehållsförteckning:

  1. Hur fördela ränteavdraget?
  2. Får man tillbaka hela ränteavdraget?
  3. Hur man maxar sitt ränteavdrag?
  4. Hur jämka ränteavdrag?
  5. Måste man göra ränteavdrag själv?
  6. Kan ränteavdraget försvinna?
  7. Hur gör jag ränteavdrag i min deklaration?
  8. Hur stort blir ränteavdraget?
  9. Får man tillbaka 30% av räntan?
  10. Hur många har 5 miljoner i lån?
  11. Hur räkna ut ränteavdraget?
  12. Kan Skatteverket kolla privata bankkonton?
  13. Hur mycket kommer jag få tillbaka på skatten?
  14. När försvann ränteavdraget?
  15. När förväntas räntan gå ner igen?

Hur fördela ränteavdraget?

Bolåneräntorna har mer än fördubblats, i många fall tredubblats, på ett år. Det svider självklart, särskilt som det i många hushåll är en av de största utgiftsposterna.

Extra dyrt blir det om man slår i taket för ränteavdragen. Taket ligger på 100 000 kronor (över det är avdraget 21 procent) och kan verka högt, men med en ränta på 5 procent når man det redan vid ett lån på 2 miljoner kronor. Det finns dock några tips och trix man kan ta till för att inte betala onödigt mycket.

Får man tillbaka hela ränteavdraget?

Du får göra avdrag för de räntor som du betalat under inkomståret. Banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgift på den ränta som du betalat under året. Har du fått kontrolluppgift är denna ifylld i din inkomstdeklaration.

Det är bara för räntor på lån som du själv varit personligen betalningsansvarig för som du kan göra avdrag.

Hur man maxar sitt ränteavdrag?

När ränteavdraget nämns är det i första hand i samband med bolån. De största avdragen sker även just på räntekostnader som uppstått via dessa lån. Men ränteavdraget gäller samtliga räntekostnader som är knutna till lån. Detta oavsett om det exempelvis är snabblån, kreditkort, privatlån eller bolån.

Däremot går det inte att göra ränteavdrag för CSN-lån. Detta eftersom dessa lån redan från början är betydligt mer fördelaktigt än andra låneformer.

Ränta som läggs på skulden under löptiden kan inte heller dras av genom ränteavdraget. Detta sker exempelvis med kapitalfrigöringskredit. I detta fall kan ränteavdrag ske för det år som räntan betalas vilket är samma år som lånet helt återbetalas.

Ränteavdraget gäller främst räntekostnader som uppstår vid lån. Men avdraget får även ske på enstaka avgifter. Ett exempel är ränteskillnadsersättning som är avdragsgill. Däremot är varken uppläggningsavgift eller aviavgift avdragsgill.

Hur jämka ränteavdrag?

Ränteavdrag på bolån är ett avdrag på de räntekostnader du haft i samband med ditt bolån. Avdraget kallas för Skattereduktion för underskott av kapital och du gör avdraget i din inkomstdeklaration.

Ska vi vara lite petiga så är ränteavdraget rent tekniskt sett inte ett avdrag. Ett avdrag betyder att du minskar den beskattningsbara inkomsten i din deklaration. Något som får till följd att skatten du ska betala in blir lägre. Med ränteavdraget drar du istället av ett reduktionsbelopp du har rätt till, från skatten du ska betala, men det beskattningsbara beloppet minskar inte.

Oavsett hur vi väljer att definiera ränteavdraget så innebär det i praktiken att du får tillbaka en del av de pengar du betalat i ränta på ditt bolån.  

Måste man göra ränteavdrag själv?

En faktor som kan utgöra orsak till omfördelning är inkomstnivå.

– Någon i ett hushåll kanske inte har tillräckligt hög inkomst för att fullt ut kunna nyttja hela ränteavdraget, kanske om man studerat, varit arbetslös eller föräldraledig, säger Frida Bratt.

Det är ens eget ansvar att hålla koll på hur räntekostnaderna är fördelade, påpekar Frida Bratt. Vill man fördela om kan man höra av sig till banken, som då i sin tur kan ge uppgifterna direkt till Skatteverket så att de hamnar i deklarationen. Men även om man inte har den framförhållningen kan man ändra fördelningen själv i deklarationen, säger hon.

Kan ränteavdraget försvinna?

Kommande räntehöjningar har gjort bostadsmarknaden mer osäker och många tror på fallande priser. I måndagens Ekonomibyrån säger nationalekonomen Klas Eklund, senior ekonom vid Advokatbyrån Mannheimer Swartling, att han tror på mindre generösa styrmedel gentemot svenskar som äger sitt boende idag.

Förutom stigande räntor menar han att vi från politiskt håll behöver andra regler för fastighetsskatt. Han tycker också att ränteavdraget borde tas bort eller sänks.

Hur gör jag ränteavdrag i min deklaration?

Så här mycket får du dra av för dina räntekostnader: 

I deklarationen får du göra avdrag för ränteutgifter du haft under inkomståret. Om du har bolån hos oss informerar vi Skatteverket om din inbetalda ränta. Det innebär att uppgifterna för att du ska få ränteavdrag står förtryckta i din deklaration.

Hur stort blir ränteavdraget?

Ränteavdraget innebär att du får göra avdrag med 30 % av räntekostnaderna upp till 100 000 kr på den totala skatten. Har du haft högre räntekostnader än så under året så är avdraget istället 21 % på den del som överstiger 100 000 kronor. Det finns dock en del villkor som måste uppfyllas för att du ska få göra ränteavdrag på ditt bolån. Du måste:

  • ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
  • ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
  • ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Beloppet betalas ut en gång per år i samband med din skatteåterbäringen, om du inte väljer att jämka din skatt. Du kan även göra ränteavdrag om du har en privat långivare som till exempel en släkting. Då uppger du bara långivarens namn eller personnummer under Övriga uppgifter i inkomstdeklarationen.

Om du uppfyller kraven ovan återstår bara en fråga: hur gör man skatteavdraget? Det korta svaret på det är genom att signera och lämna in din inkomstdeklaration. Vanligtvis brukar det vara så smidigt att din bank, kreditinstitut eller långivare redan har gett Skatteverket kontrolluppgifter på dig som låntagare, så att dessa siffror redan är förifyllda i din deklaration. Det enda du behöver göra då är att lämna in den.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

  • Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
  • Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
  • Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Får man tillbaka 30% av räntan?

Du får göra ett ränteavdrag 30 % på belopp som understiger 100 000 kronor och 21 % på belopp som överstiger 100 000 kronor. 

  • Kapitalinkomster – Räntekostnader = Avdragsgillt belopp
  • Avdragsgillt belopp multipliceras sedan med 0,30 eller 0,21 för att få ut ränteavdragets storlek.

Exempel: Om du under året har betalat 200 000 kr i ränta och haft kapitalinkomster på 20 000 kr. Då får du göra avdrag med 30 % på 100 000 kr och avdrag med 21 % på 80 000 kr. Alltså 100 000 x 0,3 och 80 000 x 0,21 = 46 800 kr.

Hur många har 5 miljoner i lån?

I Detaljerat resultat ser du återbetalningsplanen för ditt lån. Där framgår hur mycket du betalar i ränta, avgifter och amortering för varje betalningstillfälle och hur skulden minskar allt eftersom du betalar.

Har du ett lån med lång återbetalningstid, och som är ett annuitetslån, kommer din skuld att sjunka mycket långsamt i början. Annuitetslån betyder att du betalar samma belopp vid varje betalningstillfälle under hela lånetiden. I början betalar du mest ränta, och bara en liten del är avbetalning på själva lånet.

En del långivare tillämpar i stället rak amortering. Då amorterar du på skulden med samma belopp under hela återbetalningstiden. I början är varje betalning större, eftersom du betalar mer i ränta. Allt eftersom skulden minskar blir räntedelen lägre och varje betalning blir därför mindre.

Hur räkna ut ränteavdraget?

Du får göra ett ränteavdrag 30 % på belopp som understiger 100 000 kronor och 21 % på belopp som överstiger 100 000 kronor. 

  • Kapitalinkomster – Räntekostnader = Avdragsgillt belopp
  • Avdragsgillt belopp multipliceras sedan med 0,30 eller 0,21 för att få ut ränteavdragets storlek.

Exempel: Om du under året har betalat 200 000 kr i ränta och haft kapitalinkomster på 20 000 kr. Då får du göra avdrag med 30 % på 100 000 kr och avdrag med 21 % på 80 000 kr. Alltså 100 000 x 0,3 och 80 000 x 0,21 = 46 800 kr.

Kan Skatteverket kolla privata bankkonton?

I svensk beskattningsrätt finns ingen presumtion som innebär att enbart bevisning i form av att det skett insättningar på någons privata bankkonto medföra att insättningarna utgör skattepliktiga inkomster. Kammarrätten anser att Skatteverket inte har gjort sannolikt att insättningarna rör sig om ersättning för någon form av prestation. Skatteverket instämmer i den bedömningen varför domen inte har överklagats.

Hur mycket kommer jag få tillbaka på skatten?

En del av kunderna får sina återbäringar senare under dagen och nödvändigtvis inte genast på morgonen.

Fick du inte alls någon skatteåterbäring? Läs anvisningen: Varför fick jag inte skatteåterbäring?

När försvann ränteavdraget?

Detta innehåll visas först när du har godkänt kategorin Innehåll från andra webbplatser.

De här hushållen lever under riskgränsen för fattigdom och har samtidigt ränteavdrag på sina lån på mer än 500 kr per månad. Det här visar ny statistik som SCB tagit fram åt Kaliber i Sveriges Radio.

När förväntas räntan gå ner igen?

Vi har tvingats vänja oss vid en ny tid med hög inflation och räntehöjningar. Nyligen höjde Riksbanken reporäntan med ytterligare 50 punkter till 3,5 procent. Många ställer sig därför frågan: när når vi räntetoppen och när kommer egentligen räntesänkningarna?

Även om Riksbankens huvudfokus är svensk inflation, är det oundvikligt för dem att inte låta sig påverkas av omvärlden och hur den amerikanska och europeiska centralbanken agerar. Om vi de facto inte redan är vid den amerikanska toppen, så talar mycket för att den är mycket nära. Efter en eventuell sista höjning i juli lär nästa steg bli bli att räntan sänks under 2024, förutsatt att inflationssiffrorna fortsätter nedåt och sysselsättningsstatistiken visar på en kylande ekonomi. Detta är även vad marknaden väntar sig i dagsläget.