Vad är ett uppskovsbelopp?

Året efter försäljningen av din bostad ska du ta upp den i deklarationen. Du behöver deklarera försäljningen för alla sorters bostäder, till exempel bostadsrätt, villa, radhus och fritidshus. Om du säljer din bostad med vinst behöver du betala vinstskatt. Vinstskatt för privatbostäder är för närvarande 22 procent. När du räknar fram vinstskatt tänk på att du får göra avdrag för dina förbättringsutgifter, det vill säga dra av kostnader om du till exempel renoverat eller byggt ut. Läs gärna mer på Skatteverkets webbplats hur du ska räkna ut vinstskatt.

Måste man återföra uppskov?

Kalkylatorn hjälper dig att räkna ut hur stor del av din vinst du kan skjuta upp och hur mycket som måste beskattas.

Tänk på att vinst + eventuellt gammalt uppskov uppgå till minst 50 000 kr för att uppskov skall kunna göras.

Tänk även på att uppskovstaket är på 3 miljoner kr per bostad. Omden nya bostaden ägs ihop med någon annan måste du alltså ta hänsyn till att ni totalt kan göra uppskov på max 3 miljoner kr per person.

Att göra uppskov betyder att du väntar med att betala vinstskatten på försäljning av en bostad. I stället för att betala in hela skatten direkt kan du skjuta upp det till ett senare tillfälle. Du kan skjuta upp vinsten ända fram tills du dör så länge du uppfyller reglerna för uppskov. Du kan begära uppskov hos Skatteverket när du deklarerar försäljningen av en bostad, vilket alltså blir året efter att du sålt din bostad.

Att göra uppskov innebär inte att du slipper betala skatten utan att du skjuter fram betalningen. Ett uppskov räknas alltså som en skatteskuld. Sedan uppskovsräntan togs bort får man dock ha den skatteskulden helt räntefritt vilket såklart är mycket fördelaktigt.

Hur mycket ska man betala av uppskovsbeloppet?

När du säljer ett boende med vinst ska du betala en vinstskatt på ca 22 %. Det vill säga att om du säljer med 1 000 000 kr i vinst så ska du betala 220 000 kr till staten. Problemet är dock att om du har köpt något för 3 Mkr, gjort en 1 Mkr i vinst så hade du tidigare ett boende för 4 Mkr, men nu kan du bara köpa något för 3 780 000 kr. Det vill säga mindre än det du sålde för. Det skapade inlåsningseffekter i form av folks ovilja att sälja, då det framtida boendet blev ”sämre” än det som de redan hade.

Därför införde man från staten en möjlighet att skjuta på den här skatten så att om du sålde för 4 Mkr, då kunde du – något förenklat – köpa något nytt för 4 Mkr eller mer. Det är dock inte ett explicit krav att det nya boendet måste vara dyrare. Generellt kan man säga att man beroende på hur mycket billigare ersättningsbostaden är kan få göra uppskov med en mindre del av vinsten. Mer info på Skatteverkets hemsida.

Staten ville dock inte gå lottlös ur affären så man var tvungen att betala en årlig skatt på 0.5 % på hela vinsten. Det vill säga i det här fallet 5 000 kr (0.5 % på 1 Mkr i vinsten) per år. En vanlig missuppfattning är att man bara betalar 0.5 % på de 220 000 kr (skattebeloppet), men det stämmer inte.

Det som händer nu är att man slopar uppskovsräntan, bland annat genom att man säger att man vill öka rörligheten på bostadsmarknaden och minska inlåsningseffekterna. Det vill säga att man tänker sig att det ska t.ex. hjälpa människor att byta till en mindre lägenhet utan negativa privatekonomiska konsekvenser.

Jag tänker att tiden får utvisa huruvida det var rätt eller ej. Mitt perspektiv är inte heller primärt bostadspolitiskt, utan jag tänker mer privatekonomiskt. Det här beslutet påverkar dig som har sålt din bostad 2014 eller senare – eftersom man har rätt att gå tillbaka och ändra en befintlig deklaration upp till fem år i efterhand.

Fram till den 31 december 2020 har du rätt att ändra deklarationen för inkomstår 2014. Men från och med den 1 januari 2021 har du bara rätt att ändra för inkomstår 2015. Därför är det viktigt att om du har sålt 2014 att du gör det här innan årsskiftet.

När måste man betala tillbaka uppskovet?

Hur ser jag mitt Uppskovsbelopp?

2021-03-30 ⋅ 3 minuters läsning

I slutet på förra året kom beslutet att uppskovsräntan slopas. Det betyder att du som har gjort eller kommer att begära uppskov med att betala vinstskatt vid bostadsförsäljning slipper betala ränta. Det betyder också att du som redan har betalat vinstskatt kan göra omprövning under vissa förutsättningar. Vi reder ut.

Hur räknar man ut Uppskovsbelopp?

2021-03-30 ⋅ 3 minuters läsning

Kan man få tillbaka räntan på uppskov?

Den som säljer sin bostad med vinst kan välja att betala vinstskatt eller att skjuta upp beskattningen genom så kallat uppskov. Fram tills nu har det nästan alltid varit en dålig affär att skjuta på skatten. Den skatt man har fått betala har varit 2,27%* (vilket har motsvarat en bolåneränta på 3,25% med hänsyn till ränteavdraget) och då har det varit betydligt bättre att låna av banken så länge man får lån.

Nu tas uppskovsräntan bort och det betyder att något som tidigare motsvarade ett superdyrt lån istället blir ett helt gratis lån. Det betyder att du som säljer din bostad med vinst från och med år 2020 alltid bör ansöka om uppskov.

Har du sålt en bostad med vinst 2014-2019 kan du ompröva dina gamla deklarationer och därmed begära uppskov retroaktivt. Man kan nämligen alltid ändra sina gamla deklarationer sex år tillbaka i tiden. Det betyder också att det är bråttom för dig som sålde under 2014. Du behöver ansöka före årsskiftet om du vill söka uppskov retroaktivt.

För dig som sålde senare finns ingen lika tydlig deadline, men om du använder pengarna du får loss till att amortera på ett bolån eller sätta på ett sparkonto med ränta vill du såklart helst göra det så fort som möjligt. Därför tjänar du mer ju fortare du gör den retroaktiva ändringen.

Ansöker du om uppskov retroaktivt kommer du fortfarande att få betala den höga räntan på åren fram till och med 2020. Därefter blir räntan noll. Det betyder i praktiken att du betalar en engångskostnad nu för att ta ett lån som därefter är gratis.

Hur länge får man göra uppskov på vinstskatt?

I Sverige betalar du vinstskatt på alla bostadsförsäljningar där du får ut mer pengar än du gav för bostaden. Skatten kallas reavinstskatt och är alltid 22 % på privatbostäder.

Om du har för avsikt att köpa en ny bostad kan du ansöka om uppskov på skatten för att istället använda pengarna som kontantinsats till ditt nya bostadsköp. Ju högre kontantinsats du har, desto lägre blir ditt bolån, vilket alltid är positivt.

Du ansöker om uppskov hos Skatteverket. Villkoren för att du ska kunna få uppskov är följande:

Uppskovsbeloppet måste vara minst 50 000 kronor.
Din sålda bostad och den du köper måste vara en privatbostad i antingen Sverige eller ett EES-land.
Din sålda bostad måste ha varit ditt permanentboende och din folkbokföringsadress.
Den nya bostaden måste vara köpt året innan eller året efter försäljningen av din tidigare bostad. Om du köper 2023 måste du alltså ha sålt din gamla bostad tidigast 1 januari 2021 och senast 31 december 2024.
Du måste ha bott i den gamla bostaden i minst ett år innan du skriver på kontraktet för bostaden du köper. Har du ägt bostaden länge måste du ha bott där i minst tre av de senaste fem åren. Tiden du bor i din gamla bostad innan nästa ägare flyttar in räknas inte.
Du måste flytta in i din nya bostad senast 2 maj andra året efter att du sålt din gamla bostad. Säljer du 2023 kan du alltså vänta till 2 maj 2025 med att flytta in.

Hur länge kan man få uppskov på vinstskatt?

Den 1 januari i år slopades uppskovsräntan på uppskjuten vinstskatt vilket innebär att man nu kan skjuta upp att betala vinstskatten utan att behöva betala någonting. De nya reglerna gäller även retroaktivt, eftersom man har rätt att begära uppskov upp till 6 år efter försäljningen som gav vinsten. Så vad betyder det här för dig om du har sålt din bostad med vinst? Och kan det löna sig att begära retroaktivt uppskov om du valde att betala in vinstskatten direkt?

Vi börjar med att backa tillbaka bandet lite och gå igenom grunderna och hur det funkar med vinstskatt och uppskov.

Hur många gånger kan man få uppskov?

EES-området (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) består av de 27 EU-länderna (Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) samt Island, Liechtenstein och Norge.

Du kan inte få bostadsuppskov om du säljer eller köper en bostad i Storbritannien efter utgången av år 2020.

Hur många gånger får man uppskov?

Från och med den 1 januari 2021 gäller dock nya regler som säger att någon schablonintäkt inte längre ska tas upp till beskattning, varför många som tidigare valt att inte begära uppskov nu börjar tänka om. Den årliga beskattningen för en privatperson är möjlig att ändra, om den skattskyldige begär det, intill utgången av det sjätte året närmast efter beskattningsåret. Detta är något som gör det möjligt för de som tidigare valt att inte begära uppskov när de bytt bostad att nu ändra sitt val.

En förutsättning för att nu begära uppskov med vinstbeskattningen i efterhand är dels att ursprungsbostaden avyttrats med vinst som minst uppgår till 50 000 kronor, dels att det köpts en ersättningsbostad senast året efter avyttringsåret där köparen även bosatt sig senast till den 2 maj året närmast därpå.

Storleken på det uppskov som Skatteverket kan bevilja i efterhand påverkas också av hur stort uppskovsbelopp du som mest kunnat bli beviljad under året då bostaden såldes.

Hur länge kan man få uppskov med vinstskatt?

Att göra uppskov innebär att man skjuter upp betalningen av hela eller delar av vinstskatten efter en bostadsförsäljning. Detta kan vara aktuellt om du till exempel behöver använda pengarna till att finansiera ett nytt bostadsköp och nytt bolån. Den del av vinsten som du väljer att skjuta upp beskattningen av kallas för uppskovsbelopp. På detta har du tidigare behövt betala en årlig skatt på 0,5 % men från 31 december 2020 slopas uppskovsräntan.

Du ansöker om uppskov hos Skatteverket i samband med att du deklarerar.

Du kan endast göra uppskov på vinstskatten när du säljer en privatbostad i Sverige eller inom EES-området. Med privatbostad avses villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt och småhus.

Du och dina närstående måste ha använt minst 50 % av bostadens yta. Har ni bott i ett tvåfamiljshus räcker det att ni har nyttjat 40 % av bostaden.

Du måste köpa en ny bostad inom en viss tidsperiod, antingen före eller efter försäljningen av den gamla bostaden.