:

Vilka id-kort är SIS-märkta?

Innehållsförteckning:

  1. Vilka id-kort är SIS-märkta?
  2. Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?
  3. Hur skaffar man SIS id-kort?
  4. Vad är ID märkt?
  5. Vad är skillnaden mellan id-kort och nationellt id-kort?
  6. Finns det olika typer av id-kort?
  7. Vad kan man använda istället för id-kort?
  8. Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?
  9. Vad kostar ID-märkning?
  10. Måste man id märka innekatt?
  11. Kan man använda nationellt id-kort istället för id-kort?
  12. Är ett körkort ett nationellt id-kort?
  13. Är id-kort och legitimation samma sak?
  14. Kan man ha digitalt id-kort?
  15. Kan man ha id-kort på mobilen?

Vilka id-kort är SIS-märkta?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Hur skaffar man SIS id-kort?

De som är kund hos gällande bank kan göra en ansökan om ID kort på plats på kontoret. Det enda man måste ha med sig är ett giltigt foto samt giltig legitimation för att kunna identifiera sig. 

Om man för närvarande har skyddad identitet, har bytt namn, är skriven i utlandet eller blivit svensk medborgare relativt nyss bör man även ha med sig ett personbevis. Detta får då maximalt vara en månad gammalt.

Det man bör komma ihåg är att det förkommer vissa skillnader mellan bankkontoren. Det betyder att man för säkerhetsskull kan kontakta det bankkontor man har tänkt besöka för att höra vad man bör ha med sig och tänka på inför att ansökan lämnas in.

I de fall som en förälder vill ansöka om ID kort för sitt barn måste både barnet och föräldern komma till bankkontoret.  Detta för att banken ska kunna utföra ett intygsförfarande. Med det menas att de kontrollerar att föräldern är förmyndare för barnet.  Föräldern måste i detta fall ha med sig en giltig legitimation.

Om det finns två (eller fler) vårdnadshavare räcker det med att en av dem är med vid ansökan. Däremot ska fullmakt då finnas från de övriga vårdnadshavarna. Fullmakt går att få på bankkontoret eller ladda ner via bankens hemsida.

Ett barn eller ungdom som inte har någon identifikationshandling ska i detta fall styrka sin identitet med personbevis. På detta ska det framgå vilka som är vårdnadshavare. Detta får maximal vara en månad gammalt.

Vad är ID märkt?

Nu är det äntligen bestämt att från och med 1 januari 2023 så ska alla katter vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket. Detta för att tydliggöra ansvaret för katter och få ner antalet missar som saknar ett hem.

Det finns två metoder för att id-märka katter; chipmärkning och id-märkning med tatuering.

Vad är skillnaden mellan id-kort och nationellt id-kort?

Skatteverkets id-kort är en godkänd id-handling endast inom Sverige. Är du svensk medborgare kan du ansöka om det nationella id-kort hos polisen. Det nationella id-kortet går att använda som resehandling inom Schengenområdet.

Läs mer

Finns det olika typer av id-kort?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Vad kan man använda istället för id-kort?

Freja eID är en statligt godkänd e-legitimation som du kan använda för att logga in på offentliga och privata tjänster, bekräfta köp och göra e-underskrifter med. Med Freja eID kan du också kommunicera med dina kunder på ett säkert sätt.

Utvecklingen av digitala produkter och tjänster sker i allt snabbare takt. Under flera år har EU diskuterat om att ta fram en internationell elektronisk id-handling. I väntan på denna tjänst har det på nationell nivå arbetats fram andra initiativ. Ett sådant är Freja eID ‒ en svensk statligt godkänd e-legitimation som företaget Freja Group står bakom.

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

Varför är det bra att ha ett id-kort? Vad ska jag ha med mig när jag vill ansöka om ett id-kort?

Vad kostar ID-märkning?

Har du ditt djur försäkrat hjälper vi dig gärna att direktreglera kostnaden med ditt bolag. För detta tar vi en administrativ faktureringsavgift. Ta med er era försäkringspapper samt försäkringsnummer så underlättas regleringen. Har ni haft bråttom och inte fått med er informationen fungerar det oftast att använda personnummer på försäkringstagaren. Många har använt sitt djurs kennelnamn vid tecknande av försäkringen, har ni gjort det säg till i receptionen så kan vi lägga till kennelnamn i journalen.

Vissa bolag godkänner endast ett kvitto åt gången vid reglering. Därav kan det underlätta för er att ni skickar in kvittokopia vid första besöket även om ni ej uppnått självrisk om återbesök eller vidare utredning diskuteras.

Måste man id märka innekatt?

Nej, kravet på att ID-märka och registrera katter hos Jordbruksverket gäller inte katter födda före den 1 januari 2008. Däremot får du gärna registrera din katt hos Jordbruksverket om du redan har ID-märkt din katt trots att det inte är ett krav.

I alla ManyPets försäkringar ingår obegränsade videosamtal med FirstVet, alla dagar 06-02. Få råd och hjälp från veterinärer när och där det passar dig.

Katter som är födda före 1 januari 2008 är undantagna från lagen eftersom man har velat bespara äldre katter det ingrepp som det innebär att bli ID‑märkt. Trots att det inte är ett krav för katter födda före den 1 januari 2008 kan du registrera dem i Jordbruksverkets kattregister om du vill. 

För att det ska gå att identifiera just din katt ska du ID-märka den. Du kan ID-märka din katt antingen genom en tatuering i örat eller genom att chip som förs in under huden. Detta kan du göra hos veterinären, samt hos en godkänd ID-märkare (som då får märka katten med chip).

Kan man använda nationellt id-kort istället för id-kort?

Med ditt digitala ID-kort i din BankID-app kan du snart lämna legget hemma. Det digitala ID-kortet är lika tryggt och säkert som ditt Mobila BankID. Ditt BankID finns också kvar och fortsätter fungera precis som vanligt.

Pass och körkort Ditt digitala ID-kort gäller inte som resehandling och går därför inte att använda som ett pass när du åker utomlands. Läs mer om polisens resehandlingar

Ett körkort är en handling för att styrka behörighet att framföra olika typer av motorfordon. När du kör bil är du skyldig att kunna visa ditt körkort eller annan identitetshandling för att genast visa att du är du. Digitalt ID-kort från BankID bör uppfylla detta krav vid en kontroll, men vi avvaktar ännu besked från polisen hur körkortslagen kommer att tillämpas.

Är ett körkort ett nationellt id-kort?

Som EU-medborgare har du rätt att resa fritt i de 27 EU-länderna samt i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz (som är med i Schengenområdet ) om du har med dig ett giltigt pass eller nationellt id-kort. Resehandlingarna måste vara giltiga på resdagen. Barn måste ha ett eget pass eller id-kort, och ibland ett särskilt tillstånd – läs mer om resehandlingar för minderåriga. Om du ska resa med anhöriga som inte är EU-medborgare bör du kontrollera vilka regler som gäller för dem.

Är id-kort och legitimation samma sak?

För att få en e-legitimation måste du ha ett svenskt personnummer och ha uppnått en viss ålder. Vilka åldersgränser som gäller framgår av e-legitimationsutfärdarnas webbplatser.

Här kan du läsa mer om de olika typerna av e-legitimationer som du kan använda för att logga in i Skatteverkets tjänster och hur du skaffar dem.

Mobilt bank-id är en e-legitimation för mobiltelefoner och surfplattor. Du kan använda Mobilt bank-id både när du surfar från den enhet där du har Mobilt bank-id installerat och när du vill nå e-tjänster från en dator. Det enda som krävs är att du har med dig den telefon eller surfplatta där du har Mobilt bank-id installerat och att den har åtkomst till internet.

Kan man ha digitalt id-kort?

  • Passet ditt er både et reisedokument og legitimasjon. Det kan du bruke for å dokumentere hvem du er i alle situasjoner og overalt hvor du reiser. 
  • Nasjonalt ID-kort med reiserett er gyldig som reisedokument når du skal reise til EU-/EØS-landene og Sveits, samt enkelte andre land.

Du må selv sjekke hva som gyldig reisedokumentasjon for landet du skal reise til. Se Utenriksdepartementets reiseinformasjon for aktuell informasjon.

  • Passet ditt er både et reisedokument og legitimasjon. Det kan du bruke for å dokumentere hvem du er i alle situasjoner og overalt hvor du reiser. 
  • Nasjonalt ID-kort med reiserett er gyldig som reisedokument når du skal reise til EU-/EØS-landene og Sveits, samt enkelte andre land.

Du må selv sjekke hva som gyldig reisedokumentasjon for landet du skal reise til. Se Utenriksdepartementets reiseinformasjon for aktuell informasjon.

Du skal ikke ha med eget bilde til pass eller ID-kort. Vi tar bilde av deg når du møter opp til timen din. Det gjelder alle, også barn. 

Det er alderen din som avgjør varigheten på passet og ID-kortet. I passet og ID-kortet står datoen for når det går ut.

Kan man ha id-kort på mobilen?

De fysiska ID-korten är snart ett minne blott. Ett digitalt ID-kort är ett säkert sätt för butiker eller varuutlämnare att identifiera sin kund, och användaren att identifiera sig själv. Ett digitalt ID-kort kan också hjälpa till att minska risken för identitetsstöld och bedrägeri.

Vi har tidigare skrivit om tjänsten hos Freja eID och nu är det även lanserat hos BankID.