Vad är en giltig legitimation?

Vid gränskontrollen kontrolleras även barns resehandlingar.

En minderårig nordisk medborgare (under 18 år) som reser med sin vårdnadshavare behöver ingen id-handling om du som vårdnadshavare har giltiga resehandlingar och kan visa att du är barnets vårdnadshavare. Kom bara ihåg att undantaget endast gäller nordiska medborgare och inte om ditt barn reser med mor- eller farföräldrar. Då måste det uppvisas giltig resehandling för barnet.

Vad är en giltig ID-handling?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Vad kan man använda istället för id-kort?

Det digitala id-kortet kan användas istället för ett fysiskt id-kort, till exempel för att hämta ut ett paket. Foto: Bank-id/TT

LEGITIMATION

Hur kan man identifiera sig utan id-kort?

För att kunna legitimera dig behöver du oftast någon form av identitetshandling som visar att du är du.

Kan jag använda mitt körkort som legitimation?

Som EU-medborgare har du rätt att resa fritt i de 27 EU-länderna samt i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz (som är med i Schengenområdet ) om du har med dig ett giltigt pass eller nationellt id-kort. Resehandlingarna måste vara giltiga på resdagen. Barn måste ha ett eget pass eller id-kort, och ibland ett särskilt tillstånd – läs mer om resehandlingar för minderåriga. Om du ska resa med anhöriga som inte är EU-medborgare bör du kontrollera vilka regler som gäller för dem.

Vad gör man om man inte har giltig legitimation?

Det är viktigt att fastställa varje patients identitet för att kunna ge trygg och säker vård. Att fastställa varje persons identitet är en fråga om patient- och informationssäkerhet. Det innebär en risk att vårda någon som man inte vet vem det är. Det handlar dels om att journalen ska föras på rätt patient, men också om tillgång till korrekt information om patienten (exempelvis blodsmitta, överkänsligheter, tidigare vård och så vidare). Vårdgivaren ansvarar för att det finns tillräcklig kunskap och rutiner för identitetskontroll i sin verksamhet.

Är BankID en ID handling?

Identifiera dig digitalt med ditt svenska pass eller nationella ID-kort. Allt som behövs är du, din ID-handling och din mobil.

Med digital ID-kontroll kan du utföra vissa bankärenden digitalt, utan att behöva besöka ett bankkontor. Du kan använda det för att identifiera dig, skaffa Mobilt BankID eller aktivera utökad användning som att lägga till betalningsmottagare eller öka Swish-gränsen.

För ett starkare skydd mot bedrägerier kan du behöva bekräfta din identitet med ett pass eller nationellt ID-kort när du beställer ett nytt BankID med säkerhetsdosa. Kontrollen görs i BankID appen, se till att ha din ID-handling nära till hands ifall du behöver den.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

Kan man använda BankID som leg?

För att få en e-legitimation måste du ha ett svenskt personnummer och ha uppnått en viss ålder. Vilka åldersgränser som gäller framgår av e-legitimationsutfärdarnas webbplatser.

Här kan du läsa mer om de olika typerna av e-legitimationer som du kan använda för att logga in i Skatteverkets tjänster och hur du skaffar dem.

Mobilt bank-id är en e-legitimation för mobiltelefoner och surfplattor. Du kan använda Mobilt bank-id både när du surfar från den enhet där du har Mobilt bank-id installerat och när du vill nå e-tjänster från en dator. Det enda som krävs är att du har med dig den telefon eller surfplatta där du har Mobilt bank-id installerat och att den har åtkomst till internet.

När upphör körkort som giltig legitimation?

Publicerad: 27 mar 2019, kl 15:24

Regeringens utredare anser att körkortet har för låg säkerhet som id-handling och vill därför att det inte längre ska vara giltigt som dokument för fastställande av identitet.

När slutar körkortet att gälla som id-kort?

Publicerad: 27 mar 2019, kl 15:24

Regeringens utredare anser att körkortet har för låg säkerhet som id-handling och vill därför att det inte längre ska vara giltigt som dokument för fastställande av identitet.

Hur identifierar jag mig utan giltig legitimation?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

BankID (utgiven av bankerna)
Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
i ett program i din dator (BankID på fil).

Vem kan intyga att jag är jag?

din maka, make eller registrerade partner
ditt barn eller barnbarn som fyllt 18 år
din förälder/vårdnadshavare
ditt hel- eller halvsyskon som fyllt 18 år
din mor- eller farförälder
din sambo.

För att du och din intygsgivare ska räknas som sambor måste alla följande villkor vara uppfyllda:

ni bor tillsammans stadigvarande eller har gemensamma barn. Ett riktmärke är att ni har bott ihop minst sex månader
ni har ett parförhållande
ni har gemensamt hushåll, vilket innebär att ni delar på sysslor och utgifter.

Var kan man använda BankID som leg?

Har du bank-id, svenskt pass eller nationellt id-kort och en mobil? Då kan du aktivera ett digitalt id till mobilen från och med måndag.

För en tid sedan aviserade Bank-id planer på att lansera digitala id-kort i sin app. Och från måndag går det att aktivera det på sin mobil.

Kan man legitimera sig med BankID istället för körkort?

Identifiera dig digitalt med ditt svenska pass eller nationella ID-kort. Allt som behövs är du, din ID-handling och din mobil.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

Skatteverkets id-kort är en godkänd id-handling endast inom Sverige. Är du svensk medborgare kan du ansöka om det nationella id-kort hos polisen. Det nationella id-kortet går att använda som resehandling inom Schengenområdet.

Läs mer