Hur mycket utdelning kan jag ta ut 2023?

Det är den totala summan av kontanta löner till anställda i bolaget, och eventuella dotterbolag, under året som är relevant för huvudregeln. 50 procent av de totala löneutbetalningarna kan sedan tillgodoräknas som gränsbeloppet. Ju högre lönekostnader under året, desto större utdelningsutrymme.

Ett krav för att delägaren ska kunna tillämpa huvudregeln är att delägaren själv, eller någon närstående, har tagit ut lön över en viss gräns. För löneutbetalningar 2022 uppgår gränsen till:

• 426 000 kronor (6 inkomstbasbelopp) + 5 procent av de totala kontanta lönerna i företaget (inklusive dotterbolag)

Hur mycket utdelning till 20%?

Det här är det regelverk som styr hur investeringar i fåmansbolag ska beskattas och däribland hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget eller för kapitalvinst vid försäljning av bolaget. Tidigare fanns bestämmelserna i tredje paragrafen, 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt, vilket gav namnet 3:12-reglerna. Även om bestämmelserna numera finns i inkomstskattelagen har namnet dröjt sig kvar.

Hur mycket utdelning kan jag ta ut 2024?

Fråga: Hur mycket lön måste jag ta ut 2022 för att kunna maxa mina möjligheter att ta ut utdelning med 20 procent i skatt från mitt fåmansföretag år 2023?

Svar från juristen: Enligt förenklingsregeln är gränsbeloppet 195 250 kronor för utdelningen för samtliga aktier i bolaget för utdelningar som görs år 2023. Om du i stället vill räkna enligt huvudregeln och kunna räkna på löneunderlaget i bolaget måste du eller närstående ha tagit ut en viss minsta lön. Har du flera fåmansföretag får du bara använda förenklingsregeln i ett av dem.

Vad menas med 3 12 regeln?

Reglerna återfanns tidigare i 3 § 12 momentet i den gamla lagen om statlig inkomstskatt, SIL. I dag återfinns reglerna i inkomstskattelagens 56:e och 57:e kapitel.

Med fåmansföretag menas aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre personer, direkt eller indirekt, äger mer än hälften av rösterna i bolaget. Då ska även närstående personer (make, barn, föräldrar med flera) räknas in. Delägaren och närstående till delägaren räknas som en enda person. Samtliga delägare som är aktiva i bolaget räknas också som en person enligt den så kallade buntningsregeln.

Det finns en kompletterande specialregel som är oberoende av antalet delägare och det är när personen genom sitt aktieinnehav, avtal etc. har den faktiska bestämmanderätten över bolaget eller verksamhetsgren.

Bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad räknas inte som fåmansföretag.

Inkomstskattelagen skiljer mellan kvalificerade aktier i fåmansföretag och aktier som inte är kvalificerade (s.k. okvalificerade aktier). Avgörande för om ett aktieinnehav är kvalificerat är huruvida delägaren eller närstående till delägaren varit "verksam i betydande omfattning" i företaget under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren. Med detta menas att personens arbetsinsatser har varit av stor betydelse för bolagets vinstgenerering/resultat. En aktie anses även vara kvalificerad om delägaren eller närstående, under femårsperioden, varit verksam i betydande omfattning i annat fåmansföretag som bedriver "samma eller likartad verksamhet" som företaget.

För kvalificerade aktier i fåmansföretag gäller att utdelningar och kapitalvinster beskattas enligt 3:12-reglerna, det vill säga med upp till (som mest) cirka 58 % medan motsvarande beskattning för aktier som inte är kvalificerade är 25 %.

Kan man ta ut utdelning utan att ta ut lön?

För att möjliggöra lågbeskattad utdelning efter årsskiftet måste du som delägare uppfylla det så kallade löneuttagskravet, det vill säga ha tagit ut en årslön om minst 641 280 kronor (vilket motsvarar 9,6 inkomstbasbelopp och som för inkomstår 2020 uppgår till 66 800 kronor).

Observera att det lönebaserade utrymmet för delägarnas samtliga andelar inte får överstiga ett belopp motsvarande 50 gånger delägarens eller närståendes kontanta ersättning från bolaget eller dess dotterbolag.

Ett vanligt fel är att man inte gör en avstämning innan årsskiftet och tar ut för låg lön vilket begränsar dina möjligheter till lågbeskattad utdelning. Eftersom det är kontant utbetalda löner för kalenderåret som ingår i beräkningen går ett misstag i form av för lågt löneuttag inte att reparera i efterhand.

Hur mycket måste man tjäna för att ta utdelning?

Du kan ta utdelning till låg beskattning enligt förenklingsregeln eller så kan du använda reglerna om lönebaserad utdelning (huvudregeln). Reglerna om lönebaserad utdelning kan ge stora utdelningsutrymmen men kräver också en hel del i löneuttag.

Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

Hur mycket kan man dela ut i ett aktiebolag?

Aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om vilka former av värdeöverföringar från ett aktiebolag som finns (17 kap. 1 § ABL och 17 kap. 2 § ABL). Vinstutdelning är en av de former för värdeöverföring för vilka det finns särskilda formkrav. De närmare bestämmelserna om formkrav i samband med vinstutdelning finns i 18 kap. ABL.

En väsentlig skillnad mellan en formenlig värdeöverföring och en övrig värdeöverföring såsom exempelvis en icke affärsmässig transaktion (enligt 17 kap 1 § första stycket punkt 4 ABL), är förutsättningarna för att kräva återbäring av överförda belopp och bristtäckningsansvar för personer som medverkat i ett beslut.

Kraven i ABL innebär att de regler som syftar till att skydda bolagets borgenärer inte i något fall får åsidosättas.

Hur mycket lön måste man ta ut för utdelning 2023?

Delägare i ett fåmansföretag kan själva välja mellan att göra uttag från det egna företaget i form av lön eller utdelning. Här följer de särskilda skatteregler som gäller för utdelning från fåmansföretag.

Vid utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller speciella regler (de så kallade 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger så kallad normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.

Vad är gränsbelopp K10?

K10-blanketten är en bilaga du som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansbolag lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är (bland annat) ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av rösterna för samtliga andelar i bolaget.

K10-blanketten kan i vissa situationer vara extra komplicerad och kräva att du tar hjälp av experter för att blanketten ska bli rätt ifylld. Exempelvis kan det röra sig om att det har kommit in nya delägare, att någon delägare har lösts ut eller att bolaget har förvärvat ett annat bolag.

Låt våra experter hjälpa dig med din deklaration!

Du som ska fylla i K10-blanketten är ägare till kvalificerade andelar i fåmansbolag. Att det ska vara ”kvalificerade” andelar innebär att du själv, eller närstående, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, ska ha varit ”verksam i betydande omfattning” i bolaget.

En person ska alltid anses verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.

Om du INTE är verksam i betydande omfattning i bolaget (och inte heller någon närstående) är andelarna du äger “okvalificerade”.

Utdelning och vinst vid försäljning av okvalificerade andelar beskattas då med 25%. Observera att det kan finnas situationer då andelarna i bolaget ändå är kvalificerade om du eller närstående är verksam i betydande omfattning i ett annat bolag.

Det finns inget krav på att lämna in K12-blanketten om det inte har skett någon försäljning eller utdelning under året.

Är det bättre att ta utdelning än lön?

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Vad är gränsbelopp enligt förenklingsregeln?

Nedan har du en checklista för hur du räknar ut hur mycket du kan ta i utdelning från ditt aktiebolag och få hela utdelningen beskattad med 20 procents inkomstskatt.

Börja med att ta fram uppgift på hur många aktier du ägde i fåmansföretaget vid årets ingång och hur många aktier det var totalt i företaget vid årets ingång. Detta hittar du i företagets aktiebok.

Du kan då räkna fram din andel av företaget som

När får man använda Förenklingsregeln?

Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

Kan man ta utdelning utan att ta lön?

Vad skatten blir är olika när det kommer till lön och utdelning. Lön är dyrare än utdelning men det kommer också med sina fördelar. Men för att du ska kunna fatta ett informerat beslut så har vi stolpat upp och räknat ut exakt hur stor skillnad det är mellan lön och utdelning. Här kan du läsa vidare för att se hur mycket du får i fickan baserat på vardera alternativ.