Är det moms på försäljning av skrot?

Om reglerna för omvänd skattskyldighet skall tillämpas vid en försäljning av varor och tjänster till en momsregistrerad person i Sverige så skall säljaren inte ta ut någon moms på fakturan.

Omvänd skattskyldighet inom Sverige tillämpas bland annat vid försäljning av byggtjänster, mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer.

Hur bokföra försäljning av skrot?

Ytterligare följdfråga.Har en leverantörsfaktura där vi sålt skrot. Fakturan kommer från Renova Miljö och vi har använt deras tjänst, men i slutet blir fakturan en kredit. då skrotvärdet överstiger själva kostnaden.

Jag har lagt upp ett konto som heter 3612, som ligger mot ruta 41 i momsrapporten.

Hur mycket skrot får man sälja utan att betala skatt?

Hem > H > Hur Mycket Kan Man Sälja För Utan Att Betala Skatt?

Reglerna i korthet. Du ska betala skatt om du tjänat mer än 20 135 kronor totalt under 2021. Om du tar uppdrag då och då så ska du deklarera din inkomst som tjänst. Dokumentera dina inkomster och utgifter och spara avtal och kvitton.

Hur bokföra jag en Leverantörsfaktura med omvänd moms?

Om du är verksam inom byggsektorn kan du beröras av reglerna för omvänd byggmoms. I din e-bokföring finns funktioner som förenklar din bokföring och fakturering gällande detta. Nedan följer instruktioner för hur du bokför försäljning och inköp med omvänd byggmoms.

Vad innebär omvänd byggmoms? ▾

Vilken försäljning är momsfri?

Du som har en försäljning på under 30 000 kronor om året är inte skyldig att vara momsregistrerad. Vi förklarar vad momsbefrielse innebär, hur du räknar ut beloppsgränsen och vad som är viktigt att tänka på.

Reglerna innebär att organisationer eller företag som är etablerade i Sverige, och har en försäljning inom landet som uppgår till högst 30 000 kronor, inte behöver vara registrerade för moms. De nya reglerna för momsbefrielse trädde i kraft 2017. Befrielsen gäller om skyldigheten att betala moms uppkommit från den 1 januari 2017 eller senare.

När är försäljning momsfri?

Företag som utnyttjar möjligheten att inte momsregistrera sig ska inte ta ut moms på sin försäljning, men får inte heller dra av moms på sina inköp.

Om ett företag har mycket moms att få tillbaka så kan det vara en fördel att ingå i momssystemet. Då kan företaget välja att registrera sig för moms även om årsomsättningen understiger 80 000 kr (prop. 2021/22:110 s. 5).

Vem betalar momsen vid omvänd moms?

Med omvänd momsskyldighet menas att du som säljare inte lägger på någon moms på fakturan. Det är istället köparen som ska redovisa den utgående momsen på det fakturerade beloppet. Har köparen rätt att lyfta momsen på fakturan redovisar han samma belopp som avdragsgill ingående moms.

Det är alltså inte fråga om momsfri försäljning, utan handlar enbart om att momsredovisningsskyldigheten förs över på köparen.

Hur bokföra försäljning av anläggningstillgång?

De grundläggande principerna om hur man redovisar anläggningstillgångar finns i ÅRL. I redovisningsnormgivningen förtydligas när en anläggningstillgång ska tas upp och hur den ska värderas i företaget. Redovisningsnormgivningen preciserar och begränsar i vissa fall bestämmelserna i ÅRL. Läs mer under respektive normgivning nedan.

En av tankarna bakom de redovisningsregler som en enskild näringsidkare ska använda när ett förenklat årsbokslut upprättas är att det bokförda resultatet så långt som möjligt ska överensstämma med det resultat som beskattningen grundar sig på (BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut). Eftersom beskattningsreglerna till viss del har fått genomslagskraft i redovisningsreglerna, gäller olika redovisningsregler beroende på vilken slags anläggningstillgång det handlar om.

Måste man betala skatt på skrot?

Regeringen beslutade den 29 augusti 2013 att uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av lagstiftningen om handel med begagnade varor samt bedöma om det bör införas ett lagstadgat förbud mot att använda kontanter och checkar som betalningsmedel vid handel med metallskrot.

Samma dag förordnades dåvarande justitierådet Annika Brickman som särskild utredare.

Den 8 oktober 2013 förordnades som experter i utredningen dåvarande departementssekreteraren, numera kanslirådet vid Finansdepartementet Anna Andersson, verksamhetsansvarige vid Rikspolisstyrelsen Thomas Eriksson, dåvarande departementssekreteraren, numera kanslirådet vid Näringsdepartementet Sofie Lagerstedt, rättssakkunnige vid Justitiedepartementet Christer Lundh samt kanslirådet vid Utrikesdepartementet Maria Ramstedt.

Utredningens uppdrag består av två delar. Den ena delen är att se över lagstiftningen om handel med begagnade varor. Denna uppgift omfattar att analysera utvecklingen av handeln med begagnade varor och överväga om lagstiftningen om handel med begagnade varor bör vara fortsatt reglerad.

Den andra delen är att bedöma om det bör införas ett lagstadgat förbud mot att använda kontanter och checkar som betalningsmedel vid handel med metallskrot. Om ett sådant förbud bör införas ska utredningen lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningens uppdrag enligt direktiven (dir. 2013:82, se bilaga 1) är att analysera utvecklingen av handeln med begagnade varor och utvärdera lagstiftningen om denna handel. Utredningen ska

undersöka vilka förändringar som skett inom branschen sedan nuvarande lagstiftning trädde i kraft,
undersöka om, och i så fall på vilket sätt, förhållandena har ändrats för handeln med begagnade varor sedan nuvarande lagstiftning trädde i kraft,
analysera polisens brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete och särskilt uppmärksamma i vilken omfattning och på vilket sätt polisen utnyttjat de instrument som lagstiftningen erbjuder, och
undersöka om den nuvarande regleringen haft betydelse för antalet upptäckta stöld- och häleribrott i anslutning till handeln med begagnade varor.

Handeln med begagnade varor har varit föremål för särskild reglering sedan 1918 års förordning angående handel med vissa begagnade föremål m.m. tillkom. Också handeln med metallskrot reglerades i 1918 års förordning och var föremål för särskild reglering fram till sommaren 1999.

Bakgrunden till 1918 års förordning var att det hade visat sig att stöldgods lätt kunde avsättas i skrot- och lumpaffärer med den följden att många fallit för frestelsen att begå tillgreppsbrott. Syftet med att införa förordningen var att försvåra avsättningen av olovligen tillgripet gods och att underlätta polisens efterspaning av sådant gods. Förhoppningen var att antalet tillgreppsbrott skulle minska med hjälp av regleringen.

1918 års förordning var tillämplig på yrkesmässig handel med skrot, lump, begagnade metallvaror, begagnade kläder, begagnade skor samt artiklar som var jämförliga med sådana föremål. Marknadshandel och handel med föremål med konst- eller samlarvärde (antikviteter) undantogs däremot i regleringen. Sådan handelsrörelse som avsågs i förordningen fick bara utövas av den som hade tillstånd från länsstyrelsen och det ankom på länsstyrelsen att pröva sökandens lämplighet. Handlarna hade vissa skyldigheter enligt förordningen. Bl.a. var de skyldiga att föra in olika uppgifter om varje affär i en affärsbok. Uppgifterna avsåg dagen för affärens avslutande, föremålets eller föremålens art samt antal, mått eller vikt och särskilt kännemärke, säljarens namn, yrke och bostad samt det överenskomna priset eller, om affären inneburit något annat än ett köp, avtalets innehåll. Affärsboken skulle förvaras under en tid av tio år. Förordningen innehöll dessutom regler om hur godset skulle märkas och förvaras. Vidare fick näringsidkaren inte göra affär med någon som inte fyllt 18 år och näringsidkaren skulle hjälpa polisen vid spaning efter tjuvgods och annat bortkommet gods. Länsstyrelsen hade möjlighet att

Hur man säljer skrot?

Du kan tjäna pengar på skrot genom att sälja sådant som du själv samlat in, eller fokusera på att sortera redan insamlat skrot.

Ett annat sätt är att förädla skrotet och ge det nytt värde.

Vilken väg du än väljer för att tjäna pengar, se inte allt skrot som skräp.

Allt som vi inte ser någon funktion i, som åtminstone inte verkar fungera som det är tänkt från början, kallar vi skrot.

Måste det stå omvänd moms på fakturan?

I normala fall ställs en faktura ut med momsen specificerad – men inte alltid. Vid internationell handel och i vissa fall även vid nationell handel, exempelvis när byggtjänster säljs till ett annat byggföretag, gäller istället omvänd skattskyldighet. Idag svarar skatterådgivaren Thomas Borg på några frågor om omvänd moms och varför det används.

– Kort beskrivet kan det förklaras som ett verktyg för att flytta skyldigheten att redovisa utgående moms, från säljaren till köparen. Det används framför allt i två olika fall: vid internationell handel och vid försäljning av byggtjänster till byggföretag. Då kallas det ofta för byggmoms eller omvänd byggmoms. Med omvänd moms, eller omvänd skattskyldighet som det också heter, tas beskattningen ut där köparen finns. Köparen hanterar då både den utgående och den ingående momsen i sin bokföring och deklaration. Det handlar alltså inte om momsfri försäljning utan det är köparen som redovisar den utgående momsen, istället för säljaren som i vanliga fall. Sedan bedöms köparens rätt att dra av momsbeloppet som ingående moms på samma sätt som när köparen får en faktura med moms. Tanken är att momsen inte ska bli en kostnad så länge som inköpen används i en momspliktig verksamhet.

Måste man betala moms på begagnade varor?

När du beställer en vara från ett land utanför EU ska du alltid betala moms. I Sverige är momsen för de flesta varor 25 procent. Du betalar även tull om varans värde överstiger 1700 kronor och är belagd med tullavgift. Även andra skatter och avgifter kan tillkomma beroende på vara.

Mer information om hur du räknar ut avgifterna finns på sidan Skatter och avgifter

Om du vill ha hjälp att räkna ut tullavgiften för din vara, kontakta oss.

Vad är Momsbefriat?

När du säljer vissa varor och tjänster ska du inte ta ut 25 procents moms utan i stället 12 eller 6 procent. I vissa fall ska du inte ta ut någon moms alls.

Här kan du läsa om vilka varor och tjänster det inte är 25 procents moms på.

Vad är momsfri försäljning i Sverige?

Om du bedriver verksamhet som gör att du ska betala eller få tillbaka moms

Du som har företag och säljer varor eller tjänster i Sverige ska ta ut moms av dina kunder, så kallad utgående moms

. Momsen är ingen kostnad för dig, utan en skatt som du tar ut av kunden och redovisar vidare till staten.

När du sedan köper varor eller tjänster till ditt företag betalar du moms på dem, så kallad ingående moms

Kan företag sälja utan moms?

Det är i huvudsak tre faktorer som är avgörande för hur momsen ska hanteras när du fakturerar utländska kunder:

Om du säljer till företag eller privatperson.
Om du säljer en vara eller en tjänst.
Om kunden finns inom eller utanför EU.

Den största skillnaden ligger i om du säljer något till ett företag (eller annan beskattningsbar person) eller om du säljer till en privatperson (eller annan icke beskattningsbar person). Vi går först igenom vad du behöver tänka på när ditt företag säljer till andra företag, för att sedan adressera försäljning till privatpersoner.

Om du säljer varor till företag i ett annat EU land, ska det normalt inte vara någon moms på fakturan. Men för att du ska kunna sälja varorna utan att lägga på moms på fakturan behöver nedan krav uppfyllas:

din köpare ska vid förvärvet uppge ett giltigt momsregistreringsnummer (kundens VAT nummer) i ett annat EU land.
du som säljare måste lämna en periodisk sammanställning med korrekta uppgifter om den unionsinterna leveransen.
du som säljare måste kunna visa handlingar som styrker att varan har transporterats till ett annat EU land.

Huvudregeln när du säljer tjänster inom EU till en beskattningsbar person (tillexempel ett företag) är att tjänsterna ska beskattas i det land där köparen har etablerat sin verksamhet. Du ska då inte ta ut moms, utan köparen (företaget) måste redovisa momsen i sitt land.

För att detta ska gälla behöver du kontrollera att köparen är en beskattningsbar person, exempelvis genom ett VAT-nummer (momsregistreringsnummer) och att köparen är etablerad utomlands.

Det finns dock en mängd undantag till huvudregeln. Bland annat vad gäller fastighetstjänster, persontransporter och restaurang- och cateringtjänster. För dessa är utgångspunkten att tjänsterna anses omsatta i de land där de fysiskt utförs.