Vad händer med en obligation om räntan stiger?

En vanlig fråga när det kommer till räntefonder är vad som får dem att svänga i värde. De flesta vet att aktiekurser varierar och huvudskälet till att man köper aktier är att man tror på en uppgång. För obligationer, som räntefonder i regel består av, funkar det lite annorlunda.

När ränteläget på marknaden förändras så förändras även attraktiviteten hos en obligation. Om man kan få högre ränta på obligationer som ges ut idag – vilket händer när räntan går upp – minskar värdet på obligationer som getts ut tidigare, det vill säga kurserna går ner, och tvärtom.När räntorna förväntas gå ner ökar räntefonder i värde och stigande räntor får dem att tappa i värde.

Räntefonder finns i flera olika varianter och risknivåer men gemensamt för dem är att de placerar i olika typer av räntebärande värdepapper – alltså papper som exempelvis ges ut av stora företag, kommuner och staten. De tre vanligaste formerna av räntefonder är korta räntefonder, långa räntefonder och räntefonder bestående av företagsobligationer.

Hur beskattas obligationer?

Privatcertifikat med lång löptid och även nollkupongare, är en särskilt bra sparform för dem som föredrar att få flera års ränta först några år framåt i tiden – kanske för att man då har flyttat utomlands och inte har någon annan inkomst att skatta för i Sverige.

Privatobligationer kan vara antingen kupongobligationer, som har årlig avkastning, nollkupongare, som ger ränta för flera år på en gång när obligationen löses in. Nollkupongare ger skattekredit, eftersom skatten betalas för hela innehavstiden först när nollkupongaren löses in.

Vad är obligationer enkel förklaring?

Vad är egentligen en obligation? Hur investerar man i den som privatperson och vad är det för skillnad mellan stats- och företagsobligationer?

EFN:s Ara Mustafa förklarar allt du behöver och vill veta om obligationsmarknaden och om olika sorters räntefonder.

Hur mycket ränta på obligationer?

Premieobligationerna är en speciell variant. Det är statens eget sätt att låna pengar av allmänheten. På en premieobligation får du inte en garanterad ränta utan en chans att vinna pengar på ett lotteri. Ju fler obligationer du har, desto större blir sannolikheten att du vinner. Men till skillnad från ett lotteri så förlorar du inte insatsen om du inte vinner. Du får fortfarande dina pengar tillbaka, om du satsat 10 000 får du 10 000 vid löptidens slut. Det du går miste om är den ränta du skulle ha fått om du i stället satsat på en vanlig obligation eller en annan sparform. Det är vad du betalar för att få chansen att vinna på lotteriet.

Realränteobligationer är obligationer som garanterar dig en viss avkastning, oavsett inflationen. Om realränteobligationens ränta är 2 procent och inflationen ligger på 2,5 procent kommer din ränta att bli 2 2,5, det vill säga 4,5 procent.

Är det bra att investera i obligationer?

En obligation kan enkelt förklaras som ett lån. Du som investerare lånar ut pengar till antingen staten eller till ett enskilt bolag. Om det är staten som lånar pengar kallas det för en statsobligation, och om det är ett företag som gör det kallas det företagsobligation.

Det finns korta obligationer, som har en löptid på upp till ett år, och långa obligationer som har en löptid längre än så. Du som äger obligationen får ofta ränta under perioden. När löptiden är slut får du hela lånet återbetalt.

En obligation fungerar som ett löpande skuldebrev, som intygar att du som äger obligationen har lånat ut pengar till staten eller till ett företag.

Obligationer är värdepapper som handlas på börsen, precis som aktier och fonder. Ofta handlas obligationerna i jämna poster om till exempel 10 000 kronor, och i procent av sitt lånevärde. Det kallas för det nominella beloppet.

Det innebär att om en obligation handlas i poster om 10 000 kronor, och kursen är 105 procent, kommer det kosta 10 500 kronor att köpa en post, exklusive eventuella avgifter.

Vill du handla med obligationer hos oss kan du ringa Värdepappersdesken, så hjälper vi dig. Vi har även ett utbud av fonder som investerar i obligationer. Du hittar dem i vår fondlista genom att kategorisera på företagsobligationer.

Varför sjunker värdet på obligationer?

En obligation är enkelt uttrycket ett lån. Du lånar ut pengar till ett bolag eller till staten. Obligationer är värdepapper som vanligen ger avkastning i form av ränta. En obligation har en löptid som kan vara flera år och normalt får du som ägare avkastning i form av ränta under tiden.

Ett bolag eller en stat kan utfärda obligationer i stället för att låna pengar av en bank. Utställaren betalar sedan normalt ränta till dig som ägare av obligationen, precis som ränta på ett vanligt lån. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett bolag gör det kallas det företagsobligationer.

Vad är risken med obligationer?

En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.

Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.

Vad händer med obligationer när räntan går upp?

Mer fondinformation hittar du hos Avanza om du klickar på länkarna. Kom ihåg att fonder kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. All investering sker på egen risk.

Obligationer, vad är det egentligen? Kort förklarat är det ett lån. Företag och regeringar behöver ofta låna mer pengar än vad man kan göra via banken. Det ett företag eller stat gör i ett sådant läge är att utfärda obligationer på marknaden så att investerare kan köpa deras obligationer. Investerarna lånar då ut sina pengar till företagen eller regeringarna mot en kupongränta. Pengarna kan sedan användas till att expandera företag eller att satsa på nya infrastrukturprojekt. Vanliga obligationer som man oftast talar om är:

Statsobligationer – är ett löpande skuldebrev utgivet av till exempel svenska staten. Statliga obligationer anses ha lägst kreditrisk eftersom staten får in pengar via skatt.
Företagsobligationer – är obligationer som företag ger ut när banken inte räcker till. Högre risk än statsobligationer eftersom företagen måste gå med vinst över tid.
Premieobligation – är en typ av statsobligation som Riksgälden ger ut där räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavarna.

En obligation är en skuld i företagens balansräkning, medan aktier är eget kapital på tillgångssidan. Köper du aktier så blir du delägare i företaget och köper du obligationer så agerar du bank och lånar ut dina pengar under en tidsperiod. Äger du aktier så får du ta del av ökande vinster, utdelningar och kursuppgång (förhoppningsvis) över tid, dessutom har du rösträtt. Obligationer ökar inte i värde och du får inte ta del av företagets vinster, utan det du får är en förutbestämt ränta varje år. En fördel med obligationer är att eftersom det är en skuld för ett företag så får du betalt före aktieägarna vid en konkurs. Därför brukar man säga att obligationer har lägre risk än aktier.

Obligationer kan du äga om du tror att börsen ska gå ner under många år. Eller om du tror styrräntan ska gå ner i många år. Då blir ju din fasta kupongränta mer attraktiv. Många investerare och förvaltare väljer också att ha 30% av sina tillgångar i obligationer eftersom det ger en bättre riskspridning.

Är du ung och har långt kvar till pensionen så ska du främst äga aktier eftersom över tid så avkastar alltid aktier bättre än obligationer, dessutom minskar risken eftersom du har så många år kvar innan du behöver pengarna. Är du under 40 år så kan du med fördel investera i småbolag som växer snabbt. Återinvesterar bolagen vinsten så kommer ränta på ränta effekten arbeta snabbare för dig.

Om du är en pensionär så är obligationer en bra idé eftersom du inte har råd att förlora dina pengar på äldre dagar. Kupongräntor från obligationer räcker då bra för att betala räkningar och du kan räkna på en fast inkomst varje år.

Är obligationer säkra?

En obligation är ett sorts lån där obligationsinnehavaren lånar ut pengar till ett företag eller en regering. Låntagaren betalar regelbundna räntor till ett bestämt datum i framtiden, efter vilket de betalar tillbaka den ursprungliga lånesumman.

Denna slutgiltiga summa som betalas tillbaka av obligationsutfärdaren till obligationsinnehavaren kallas "kapitalet" och räntan är en serie betalningar som kallas "kuponger".

Kapitalet kan också kallas värdet eller parivärdet på obligationen. Kuponger betalas vid bestämda intervall (alltså halvårsvis, årsvis, eller i vissa fall, månatligt) och är en procentuell del av startbetalningen. Summan för kupongerna är ofta bestämd, men på samma sätt som för indexrelaterade obligationer kan dessa variera då obligationen anpassar sina betalningar för att följa ett index – som inflationsnivån.

Är det bra att spara i obligationer?

Statsobligationer – är ett löpande skuldebrev utgivet av till exempel svenska staten. Statliga obligationer anses ha lägst kreditrisk eftersom staten får in pengar via skatt.
Företagsobligationer – är obligationer som företag ger ut när banken inte räcker till. Högre risk än statsobligationer eftersom företagen måste gå med vinst över tid.
Premieobligation – är en typ av statsobligation som Riksgälden ger ut där räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavarna.

Hur tjänar man pengar på obligationer?

En obligation är ett räntebärande skuldebrev; en fordran som intygar att innehavaren har lånat ut pengar till exempel regeringen, en bank eller ett företag. Obligationen intygar med andra ord att dess ägare har lånat ut pengar och han eller hon är berättigad avkastning i form av ränta. Den som köper en obligation lånar alltså, enkelt förklarat, ut pengar till en såkallad emittent och tjänar på det genom ränta och avkastning.

Är obligationer riskfria?

Statsobligationer – är ett löpande skuldebrev utgivet av till exempel svenska staten. Statliga obligationer anses ha lägst kreditrisk eftersom staten får in pengar via skatt.
Företagsobligationer – är obligationer som företag ger ut när banken inte räcker till. Högre risk än statsobligationer eftersom företagen måste gå med vinst över tid.
Premieobligation – är en typ av statsobligation som Riksgälden ger ut där räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavarna.