Hur hämta ut ID utan ID?

Endast fysiska id-handlingar är giltiga när du ska ansöka om pass eller nationellt id-kort. Det digitala id-kort som går att ladda ned via BankID gäller för närvarande inte som id-handling för någon typ av identifiering hos Polismyndigheten.

Som giltig resehandling gäller även fortsättningsvis fysiska pass och nationella id-kort som utfärdats av Polismyndigheten.

Kan man hämta id-kort utan legitimation?

Hej! och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Nationella ID-kort som identitetshandling regleras i Förordning om nationellt identitetskort. Det är den förordningen jag kommer hänvisa till i mitt svar nedan.

Kan man ha digitalt ID?

För att kunna skaffa ett digitalt id-kort i mobilen krävs ett giltigt svenskt pass eller ett nationellt id-kort utfärdat av polisen. Aktivering sker genom Bankid-appen, via den nya ikonen för ”id-kort”. Efter legitimering behöver id-handlingen fotograferas och läsas av med NFC. Mer instruktioner hur du aktiverar kortet följer längre ned.

På kortet visas: Ansiktsbild, namn, personnummer och ålder, säkerhetsdetaljer samt rörlig QR-kod för validering av id-kort.

Vad behöver man för att hämta id-kort?

Hur får jag veta när jag kan hämta mitt id-kort?

När id-kortet är klart för uthämtning får du ett sms eller ett aviseringsbrev till din folkbokföringsadress med information om att du kan hämta ditt id-kort. Du kommer även få ett brev som innehåller även de koder du behöver för att kunna använda din e-legitimation. Dessa ska inte tas med till kontoret när du hämtar ditt id-kort.

Kan man hämta ut någon annans id-kort?

Visa alltid giltig legitimation.
Namnet på legitimationen måste stämma överens med namnet på mottagaren och namnet på försändelsen.
Legitimationens giltighetstid får inte vara utgånget och kortet får inte vara skadat eller trasigt.
Hämtar du åt någon annan behöver du visa både din och mottagarens legitimation. Om det är ett Rek behöver dessutom båda skriva under.
Vid personlig utlämning kan endast mottagaren hämta. Fullmakt och bud gäller inte. Se vilka legitimationer som är godkända.
Tar du emot en leverans hemma som innehåller alkohol behöver du kunna legitimera dig och ha fyllt 20 år.
Barn med giltig legitimation har rätt att kvittera och hämta Rek, paket och postförskott.

Kan man ha id på mobilen?

Det digitala id-kortet kan användas istället för ett fysiskt id-kort, till exempel för att hämta ut ett paket. Foto: Bank-id/TT

LEGITIMATION

Hur kan jag bevisa min identitet?

Vilka legitimationshandlingar som kan godtas är inte reglerat i lag. Som utgångspunkt gäller att det är den socialnämnd som en identitetshandling visas upp för som måste ta ställning till om den aktuella handlingen kan godtas som bevis för en persons identitet.

I betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation, SOU 2019:14 nämns fem svenska identitetshandlingar som allmänt accepteras som bevis på innehavarens identitet. Mer om dessa fem identitetshandlingar kan du läsa via länken nedan.

Kan jag hämta ut någon annans id-kort?

Visa alltid giltig legitimation.
Namnet på legitimationen måste stämma överens med namnet på mottagaren och namnet på försändelsen.
Legitimationens giltighetstid får inte vara utgånget och kortet får inte vara skadat eller trasigt.
Hämtar du åt någon annan behöver du visa både din och mottagarens legitimation. Om det är ett Rek behöver dessutom båda skriva under.
Vid personlig utlämning kan endast mottagaren hämta. Fullmakt och bud gäller inte. Se vilka legitimationer som är godkända.
Tar du emot en leverans hemma som innehåller alkohol behöver du kunna legitimera dig och ha fyllt 20 år.
Barn med giltig legitimation har rätt att kvittera och hämta Rek, paket och postförskott.

Vad kan användas som id?

En e-legitimation är en elektronisk id-handling som visar att du är du, och som du kan använda när du behöver identifiera dig på exempelvis en webbplats, i en app eller när du ringer upp en myndighet eller din bank. Vissa e-legitimationer kan du också använda som en fysisk id-handling i en butik.

Kan man hämta ut ID utan kvitto?

För att få pass eller nationellt id-kort måste du vara svensk medborgare. Detta gäller även provisoriska pass. Alla som ansöker måste personligen komma till polisens passexpedition, det gäller även barn och ungdomar. Pass/nationellt id-kort är de enda handlingar som kan styrka ditt medborgarskap.

Vem kan legitimera mig id-kort?

Med en e-legitimation kan du legitimera dig online på ett smidigt och säkert sätt. Vi har flera olika BankID för mobilen och datorn, där Mobilt BankID och BankID på fil är kostnadsfria. Ta del av den aktuella prislistan på olika legitimationer. Ett fysiskt ID-kort skaffar du hos Skatteverket.

Vad är en giltig ID-handling?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Finns digitalt id-kort?

Kan man legitimera sig med BankID istället för körkort?

Bank-id är en e-legitimation och utfärdas av ett antal banker. En e-legitimation kan jämföras med en fysisk id-handling som till exempel id-kort eller körkort. Den enda skillnaden är att du använder e-legitimationen för att legitimera dig digitalt till exempel på internet.

Bank-id är den absolut vanligast förekommande e-legitimationen i Sverige. De allra flesta privata och offentliga företag och organisationer som har digitala tjänster med krav på inloggning och identifiering använder sig av bank-id.

Kan man ha sin legitimation i mobilen?

Ett pass eller id-kort för att få legget i mobilen

Mobilt BankID är det dominerande sättet för svenskar att indentifiera sig och signera digitalt. Nu utökas funktionen till att även inkludera möjligheten att identifiera dig fysiskt, till exempel för att hämta ut paket.