Vad räknas som en filial?

Sverige har tillåtit utländska bolag att under vissa förutsättningar idka verksamhet i landet utan att bilda dotterbolag sedan den 1 januari 1956. Numera regleras sådan näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag i lag (1992:160) om utländska filialer m.m. (nedan kallad ”LUF”). LUF definierar en filial som ett ”avdelningskontor med självständig förvaltning”. Ett och samma företag får bara ha en filial i Sverige, men detta hindrar naturligtvis inte en filial från att ha kontor och driva verksamhet på flera orter i landet. Det hindrar inte heller ett utländskt bolag från att ha både filial och dotterbolag. Filialen är inte en separat juridisk person utan en del av det utländska företaget. Filialen saknar eget aktiekapital, och dess tillgångar och skulder är en del av det utländska företagets förmögenhetsmassa. Således svarar det utländska företaget, utan begränsning till de tillgångar som finns i Sverige, med hela sin förmögenhet för de förpliktelser som ingåtts eller uppstått för filialen.[1]

Filialen lyder under svensk lag och svenska myndigheters beslut när det gäller rättsförhållanden som uppkommer i samband med verksamheten i Sverige. En filial ska ha egen bokföring. Bokföringen ska vara skild från det utländska företaget, bland annat för att en särskild årsredovisning ska kunna lämnas för filialen. Filialens räkenskaper och VD:s förvaltning ska granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor.[2]

Måste man registrera en filial?

Med filial menar man ett utländskt företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning. En filial är ingen egen juridisk person och att registrera en filial innebär inte att du startar ett aktiebolag. Filialen kommer att få ett eget organisationsnummer i Sverige och det är svenska regler som gäller – men filialen är ändå ingen juridisk person utan en del av det utländska företaget. Det utländska företaget får inte ha mer än en filial i Sverige.

Att starta en filial kan delas upp i fyra steg. Först behöver ett utländskt företag bestämma sig för att starta sin verksamhet i Sverige genom en filial. Därefter ska en vd utses och en särskild fullmakt ordnas. Filialen ska sedan anmälas till Bolagsverket och i samband med det ska även en avgift på 2 000 kr betalas. Processen avslutas med att Bolagsverket registrerar filialen.

Vad är skillnaden mellan filial och dotterbolag?

En filial och aktiebolag skiljer sig åt. Bland annat, så går finansieringen av en filial direkt via sin huvudman till skillnad från aktiebolaget som har sitt eget egna kapital. Det innebär även att huvudmannen står för samtliga i filialens uppkomna förpliktelser. För den som bedriver verksamhet i ett aktiebolag är risken (i teorin) begränsad till det insatta aktiekapitalet.

Hur beskattas en filial?

Denna anvisning beskriver hur utländska samfund inkomstbeskattas för inkomst från Finland. Med utländskt samfund avses ett samfund som inte grundats enligt finländsk lagstiftning eller vars registrerade hemvist inte är belägen i Finland.

Med samfund avses alla utländska juridiska personer som kan jämställas med finländska samfund (3 § i ISkL). Till exempel bolag som motsvarar finländska aktiebolag (Ab/Oy), såsom svenska aktiebolag (AB) och estniska osaühing (Oü) är utländska samfund.

Momsskyldigheten för utländska samfund behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Registrering av utlänningar som momsskyldiga i Finland. Information om arbetsgivarskyldigheter för utländska samfund Skatteförvaltningen > Arbetsgivarskyldigheter för utländska företag. Information om förskottsuppbördsregistrering finns i Skatteförvaltningens anvisning Att inleda verksamhet i Finland.

Skatteplikten för utländska samfund regleras i 9,10 och 13 a § i inkomstskattelagen (ISkL) och i 83 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL). Utländska samfund är begränsat skattskyldiga i Finland. Begränsat skattskyldiga är i allmänhet skyldiga att betala skatt endast på inkomster från Finland, såsom inkomst från rörelse som bedrivits eller yrke som utövats här. Om ett utländskt samfund har ett fast driftställe i Finland, är samfundet skyldigt att betala skatt på all inkomst som hör till det fasta driftstället. Inkomst kan flyta in även från en annan stat för ett fast driftställe (se kap. 5).

Om Finland inte ingått ett skatteavtal med den stat där det utländska samfundet har sin hemvist, fastställs Finlands beskattningsrätt endast utifrån Finlands nationella lagstiftning. Då sträcker sig beskattningsrätten längre än i en situation med ett skatteavtal.

Skatteavtalen kan begränsa den beskattningsrätt som grundar sig på Finlands nationella lagstiftning (se kap. 3). Därför behandlar denna anvisning särskilt Finlands beskattningsrätt i situationer med ett skatteavtal.

Varför har man en filial?

Författare

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad den svenska filiallagstiftningen innebär, vad en filial är för en rättsfigur och vad det betyder att som utländskt företag driva verksamhet via en svensk filial. Möjligheten att driva verksamhet i Sverige via filial har funnits sedan 1955. Innan dess var det bara möjligt för ett utländskt företag att driva verksamhet i Sverige i form av en svensk juridisk person. Historiskt har man i Sverige föredragit att utländska företag drivit verksamhet här via ett dotterbolag. Sveriges inträde i EES-samarbetet och senare EU har lett till att denna inställning ändrats då den inte är förenlig med den fria etableringsrätten som råder inom EU. Den EG-rättsliga lagstiftningen och, framför allt, domar ifrån EG-domstolen har klargjort för medlemsländerna i vilken utsträckning filialformen kan användas för etablering i andra medlemsländer. Domar ifrån EG-domstolen har klargjort att filialformen helt legitimt kan användas för att komma runt de bolagsrättsliga reglerna i det egna hemlandet. Ett aktiebolag kan alltså startas i det medlemsland som passar företagarens behov bäst, en filial kan sedan registreras i hemlandet och all verksamhet kan sedan drivas i filialen. För svensk del har denna möjlighet lett till att en ökning av registrerade filialer har skett. Bolagsverket, som är registreringsmyndighet, har ingen statistik på hur många av de utländska företagen som registrerat filialer som verkligen driver verksamhet i sitt hemland. Gissningsvis gör de flesta det men Bolagsverket har märkt en ökning av registrerade filialer till brittiska ltd-bolag. Dessa bolag har inget krav på minsta aktiekapital så troligtvis har vissa av dessa brittiska bolag startats av svenskar som vill driva verksamhet i Sverige i aktiebolagsform med begränsat ansvar men som inte vill satsa de 100.000 kronor i minsta aktiekapital som ABL föreskriver för ett privat aktiebolag. En filial är en rättsfigur utan eget ansvar, filialen utgör således en del av det utländska företagets tillgångar. Den svenska filiallagen bygger delvis på ett EG-direktiv som i sin tur reglerar vilken information hänförlig till filialen som ska offentliggöras. Den svenska filiallagen är ingen komplicerad lag, den reglerar i stort: registreringsförfarandet, hur verksamheten ska bedrivas, att filialen ska ha en verkställande direktör, hur bokföringen ska skötas och avregistrering av filialen. Lagen innehåller även vissa straffbestämmelser, men de är inte många. För ett utländskt företag som vill etablera verksamhet i Sverige är inte filiallagstiftningen som sådan det största problemet utan det är snarare att avgöra om filialformen är den bästa formen för verksamheten här i riket. För en svensk medborgare som vill utnyttja filialformen för att komma runt de svenska aktiebolagsreglerna gäller det att överväga vilket lands bolagsrätt som passar de individuella kraven bäst samt om det är värt besväret. Även om man inte planerar att driva verksamhet i registreringslandet kan det ändå komma att krävas en viss kunskap i det valda landets aktiebolagsrätt.

Kan en filial vara arbetsgivare?

De civilrättsliga formerna för näringsverksamhet som utländska företag eller utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare bedriver i Sverige regleras i lag (1992: 160) om utländska filialer m.m. (filiallagen).

Filiallagen stadgar att näringsverksamhet i Sverige ska bedrivas genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning, om företaget inte väljer att etablera ett svenskt dotterbolag eller en agentur (2 § filiallagen). Man anmäler skriftligt hos Bolagsverket att man vill registrera en filial (1 § förordningen om utländska filialer m.m. [filialförordningen]). Skyldigheten att registrera filial gäller utländska företag.

Hur startar man en filial?

Måste filial lämna årsredovisning?

Hur funkar det här med årsredovisning? I den här filmen går vi igenom vad du behöver göra i sex olika steg. (Längd: 4:03 minuter.)

ska ta fram en årsredovisning och lämna in den till Bolagsverket. När årsstämman har fastställt balans- och resultaträkningen har du en månad på dig att lämna in årsredovisningen till Bolagsverket. Det innebär att årsredovisningen ska finnas hos Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Du kan välja att lämna in din årsredovisning digitalt till Bolagsverket eller skicka den med posten.

Kan en filial äga tillgångar?

om du ombildar den enskilda näringsverksamheten till ett aktiebolag, om bolaget fortsätter att driva verksamheten. Överlåtelse av en hel verksamhet eller en verksamhetsgren är momsfritt.

Om du är frivilligt momsskyldig för uthyrning av lokal tar bolaget normalt över dina rättigheter och skyldigheter som är knutna till den frivilliga momsskyldigheten.