:

Måste man ha kassaflödesanalys i K3?

Innehållsförteckning:

  1. Måste man ha kassaflödesanalys i K3?
  2. Hur ska en kassaflödesanalys se ut?
  3. Hur gör man en enkel kassaflödesanalys?
  4. Hur fyller man i en kassaflödesanalys?
  5. Vad betyder K1 K2 K3?
  6. Vad är K3?
  7. Hur man räknar ut kassaflöde?
  8. Hur mäter man kassaflöde?
  9. Vad ingår inte i kassaflödet?
  10. Vilka poster ingår i kassaflödesanalys?
  11. Vad menas med K3?
  12. Vad står K3 för?
  13. Vad är K1 K2 K3 K4?
  14. Hur vet man att en kassaflödesanalys stämmer?
  15. Vad ingår i kassaflödet?

Måste man ha kassaflödesanalys i K3?

21 juni 2022

Många företag upprättar kassaflödesanalys därför att det krävs enligt årsredovisningslagen (ÅRL). Det framgår av ÅRL och K3 att koncernredovisningen och större företags årsredovisning ska innehålla en kassaflödesanalys. Även mindre koncerner som frivilligt väljer att presentera en koncernredovisning, ska upprätta en kassaflödesanalys.

Hur ska en kassaflödesanalys se ut?

This website protects your privacy by adhering to the European Union General Data Protection Regulation (GDPR). You can grant your consent(s) to use your data for specific purposes below or by clicking "Agree to all".

Analytics

Hur gör man en enkel kassaflödesanalys?

Kassaflödet är in- och utbetalningar. I praktiken handlar det oftast om att du själv får betalt av kunderna och att du själv betalar fakturor till leverantörer. Om inbetalningarna överstiger utbetalningarna så har du ett positivt kassaflöde, vilket inte riktigt är detsamma som vinst men som oftast är den viktigaste faktorn bakom att ett bolag går med vinst.

Hur fyller man i en kassaflödesanalys?

En kassaflödesanalys består av tre olika delar som alla ska finnas med. De tre delarna är den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Det är specifika saker som ska listas i varje del. Det enklaste sättet att göra en kassaflödesanalys på är genom att använda en färdig mall som man fyller i. Då vet man att inga viktiga delar missas.

I den löpande verksamhetens del listar du företagets rörelseverksamhet med försäljningar och förändringar i varulager, de kortfristiga skulder som finns samt fodringar. I delen för investeringsverksamhet listar du istället förvärv och försäljning av anläggningstillgångar medan delen för finansieringsverksamhet täcker allt från amortering av lån och utdelningar till nyemissioner. När du sammanställt dessa kommer du att se förändringar i likvida medel.

Det du ska göra när du sammanställer analysen är att plocka ut alla siffror från bokföringen och sammanställa dessa.

Det finns många anledningar till varför man ska göra en kassaflödesanalys. En av anledningarna är att det är obligatoriskt i enlighet med årsredovisningslagen. En annan anledning är att det är ett smidigt sätt att få koll på verksamhetens finansiella situation. Om du upplever att ditt företag går riktigt bra och att omsättningen ökar – samtidigt som det inte finns några pengar att tillgå, då kan en kassaflödesanalys hjälpa dig att förstå var pengarna tar vägen.

Ofta kan en kassaflödesanalys ge dig de svar du söker efter. Långa kredittider på kundfordringar kombinerat med korta kredittider hos dina leverantörer kan till exempel ställa till det för ditt företags ekonomi, något som även ett stort varulager där pengarna är uppbundna kan göra. Allt detta kan kassaflödesanalysen visa.

En riktigt bra anledning till varför du bör göra en kassaflödesanalys är alltså att den ger dig en strukturerad översikt och en bra insikt i företagets ekonomi.

Vad betyder K1 K2 K3?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.

Vad är K3?

K2 (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) och K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla företag som ska upprätta årsredovisning ska tillämpa K3. De flesta mindre företag kan dock välja att i stället tillämpa K2, som är ett förenklat regelverk.

Hur man räknar ut kassaflöde?

Mattecentrum och våra samarbets­partners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet och samla in besöks­statistik. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Hur mäter man kassaflöde?

Den första, och viktigaste delen, av kassaflödet är den likviditet som kommer från företagets affärsverksamhet. Det är ju detta som är det område som man har valt att arbeta med, och som styr vilka investeringar mm som görs.

Här gäller en enkel regel: utgå från resultaträkningen, och ta bort alla poster som inte är inbetalningar eller utbetalningar. Normalt sett innebär detta att vi använder alla poster i resultaträkningen utom:

Vad ingår inte i kassaflödet?

Den första, och viktigaste delen, av kassaflödet är den likviditet som kommer från företagets affärsverksamhet. Det är ju detta som är det område som man har valt att arbeta med, och som styr vilka investeringar mm som görs.

Här gäller en enkel regel: utgå från resultaträkningen, och ta bort alla poster som inte är inbetalningar eller utbetalningar. Normalt sett innebär detta att vi använder alla poster i resultaträkningen utom:

Vilka poster ingår i kassaflödesanalys?

Den första, och viktigaste delen, av kassaflödet är den likviditet som kommer från företagets affärsverksamhet. Det är ju detta som är det område som man har valt att arbeta med, och som styr vilka investeringar mm som görs.

Här gäller en enkel regel: utgå från resultaträkningen, och ta bort alla poster som inte är inbetalningar eller utbetalningar. Normalt sett innebär detta att vi använder alla poster i resultaträkningen utom:

Vad menas med K3?

Alla aktiebolag ska lämna en årsredovisning till Bolagsverket – och K2 och K3 är regelverk som styr hur årets löpande bokföring ska avslutas. Men vilka skillnader finns och vad passar för ert företag? Vi reder ut begreppen.

De flesta aktiebolag som räknas som ett mindre företag kan välja att ta fram årsredovisningen enligt K2, som är ett mer förenklat regelverk. Det är mer ”mallat” än K3. Det gör att det är enklare att upprätta en årsredovisning, samtidigt som det innebär färre valmöjligheter. En förenkling är färre periodiseringar – företaget behöver exempelvis inte periodisera intäkter eller kostnader under 5 000 kronor. Det går också att göra enklare avskrivningar. eftersom man får använda avskrivningstiden fem år på alla typer av inventarier.

Vad står K3 för?

BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) är huvudregelverket för de företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § BFL. Det gäller dock inte företag som ska upprätta en redovisning baserad på internationella redovisningsregler enligt IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets för­ordning [EG] nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämp­ning av internationella redovisningsstandarder). Företag som omfattas av IAS-förordningen ligger utanför Bokföringsnämndens normgivning i frågor om att upprätta årsredovisning och koncernredovisning. Dessa företag ska följa Rådet för finansiell rapporterings rekommendation Redovisning för juridiska personer. Företag som frivilligt valt att tillämpa rekommendationen från Rådet för finansiell rapportering får inte heller tillämpa K3 (BFNAR 2012:1 punkt 1.3).

K3 ska inte heller tillämpas av de mindre företag som har valt att tillämpa de förenklade redovisningsreglerna i K2 Årsredovisning (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag).

Det allmänna rådet BFNAR 2012:1 gäller för samtliga företagsformer. Det har därför kompletterats med ett särskilt kapitel för stiftelser (kapitel 36) och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund (kapitel 37) för att tillgodose deras särart.

Vad är K1 K2 K3 K4?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.

Hur vet man att en kassaflödesanalys stämmer?

Värdet på ett företag är, förenklat, den summa pengar du kan plocka ut från det. Vet du att du kommer kunna ”plocka ut” 1 miljon kr från ett företag hade du aldrig betalat 1,2 miljoner kr för det. Svårigheten med investeringar är att vi ofta inte vet hur mycket pengar ett företag kommer kunna generera, samt under vilken tidsperiod pengarna kommer att genereras.

Utifrån ovanstående kan snabbt konstateras att det som gör en investering lönsam är när vi betalar mindre pengar än vad företaget är värt. Dvs företaget genererar mer pengar än vad vi betalar för det.

Förmodligen är det väldigt få som säger emot detta.

Som nämndes ovanför används diskonterade kassaflöden väldigt ofta. Utöver det finns multipelvärderingar, substansvärderingar och en uppsjö av andra typer av värderingar. I denna artikel ska vi dock enbart fokusera på kassaflöden och ett företags resultat, för att visa hur lika de, över tid, faktiskt är.

Vad ingår i kassaflödet?

För att förstå betydelsen av en kassaflödesanalys är det viktigt att definiera vad som menas med kassaflöde. Kassaflöde är den faktiska rörelsen av pengar in i och ut ur företaget. Det kan uppstå genom försäljning av produkter eller tjänster, intäkter från investeringar eller lån, samt utbetalningar för räkningar, lön och andra utgifter. Genom att noggrant analysera och förstå dessa kassaflödesmönster kan företaget få insikt i sin finansiella stabilitet och planera för framtiden.