Vad händer vid en konkurs?

Fråga: Jag undrar vad som egentligen händer vid en konkurs, rent konkret och hur lång tid själva processen brukar ta?

Svar: Konkursen inleds med att antingen företaget eller någon av fordringsägarna (borgenärerna) ansöker om konkurs hos tingsrätten. Om det inte finns några hinder mot konkursen ska tingsrätten pröva frågan om konkurs.

Vad innebär konkurslagen?

1 § Gäldenär som är på obestånd skall på egen eller borgenärs ansökan försättas i konkurs, om ej annat är föreskrivet.

Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären icke kan rätteligen betala sina skulder och denna oförmåga ej är endast tillfällig. Lag (1975:244).

27 § Till konkursbo räknas, i den mån ej annat följer av 21 §, all egendom, som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är av beskaffenhet att kunna utmätas. Till konkursbo räknas även den egendom som kan tillföras boet genom återvinning.

Avlöning eller därmed vid utmätning jämställd arbetsinkomst som inne står vid konkursens början och arbetsinkomst som gäldenären därefter förvärvar får dock behållas av honom, i den mån den ej, sedan skatte avdrag skett enligt vad därom är föreskrivet, uppenbart överstiger vad som åtgår för hans och hans familjs försörjning samt till fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom. Vad som sagts om avlöning äger motsvarande tillämpning i fråga om periodiskt utgående vederlag för utnyttjande av rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant och beträffande belopp vilka utgå som pension eller livränta. Om rättigheten till pension eller livränta är av be skaffenhet att kunna utmätas, får dock konkursboet förfoga över den.

41 § Konkursbo skall förvaltas av en eller flera förvaltare. Antalet förvaltare bestämmes av konkursdomaren. Ej må mer än en förvaltare finnas, där ej konkursdomaren med hänsyn till boets omfattning och beskaffenhet anser det erforderligt att förvaltningen delas eller att den handhas odelad av flera förvaltare.

Då fråga är om utseende av förvaltare enligt 46 eller 47 §, må kon kursdomaren ej fatta beslut rörande antalet förvaltare innan tillsyns myndigheten och borgenärerna erhållit tillfälle att yttra sig därom. Lag (1979:340).

42 § Förvaltning av konkursbo skall stå under tillsyn av tillsyns myndighet.

88 § Gäldenären får ej efter det beslut om hans försättande i konkurs meddelats och innan ed enligt 91 § har avlagts begiva sig från riket utan samtycke av konkursdomaren. Om det senare under konkursen skäligen kan befaras att gäldenären genom att begiva sig från riket undandrager sig skyldighet som föreskrives i denna lag, får förbud meddelas honom att lämna riket.

Kan det skäligen befaras att gäldenären åsidosätter förbud att begiva sig från riket, får han åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten.

Kan det skäligen befaras att gäldenären genom att begiva sig från den ort där han är bosatt undandrager sig skyldighet som föreskrives i denna lag, får förbud meddelas honom att lämna orten.

100 § I konkurs får endast fordran som uppkommit innan konkursbe slutet meddelades göras gällande, om ej annat följer av 21 § eller annan bestämmelse.

Fordran må i konkurs göras gällande, ändå att den är beroende av vill kor eller ej förfallen till betalning.

Pensionsfordran må icke göras gällande till den del den gäldas av pensionsstiftelse. Lag (1975:244).

125 § Sedan den jämlikt 103 § utsatta tid för framställande av an märkningar mot bevakade fordringar gått till ända och, där anmärkning gjorts, det i 108 § omförmälda borgenärssammanträde hållits, skall av boets penningmedel, i den mån de ej åtgå till bestridande av konkurs kostnaderna eller till betalning av gäld, som boet eljest åsamkat sig, utdelning till borgenärerna äga rum enligt vad nedan närmare bestäm mes.

126 § På förvaltaren ankomme att bestämma, när utdelning skall äga rum.

Finnes tillgång till gäldande av tio för hundra av bevakade ford ringar, som ej utgå med förmånsrätt, må dock förvaltaren ej låta med utdelning för dessa fordringar anstå, med mindre särskilda skäl före ligga.

149 § Har gäldenären om betalningen av sin gäld träffat skriftlig överenskommelse med alla borgenärer, som bevakat fordran i konkursen, eller har han andra bevis, att nämnda borgenärer blivit förnöjda, varde, sedan den för bevakning av fordringar utsatta tid gått till ända, konkursen nedlagd, om gäldenären gör ansökning därom hos kon kursdomaren. Innan konkursdomaren meddelar beslut i anledning av ansökningen, skall han höra förvaltaren.

Är sådan ansökning gjord, äge konkursdomaren, om han finner skäl därtill, förordna, att medan ansökningen är beroende på prövning boets egendom ej må säljas, så vitt det ej påkallas av anledning, som avses i 63 § andra stycket andra och tredje meningarna.

Varder konkursen nedlagd, låte konkursdomaren införa tillkännagivande därom en gång i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid ningar, som bestämts för offentliggörande av kungörelser om konkursen. Lag (1979:340).

185 § Konkurs skall handläggas som mindre konkurs, om det finns anledning antaga

att gäldenärens bo ej räcker till betalning av de konkurskostnader som annars skulle följa, eller

att boet med hänsyn till dess omfattning och övriga förhållanden är av enkel beskaffenhet och att konkursen med fördel kan genomföras utan att bevakningsförfarande enligt 5 kap. anordnas.

189 § Avgår förvaltare som har utsetts enligt 45 eller 46 § före kon kursens avslutande, skall redovisning för förvaltningen, evad denna handhafts av den avgående ensam eller av honom jämte annan, ofördröj ligen avgivas till tillsynsmyndigheten. Har förvaltningen varit delad, såsom i 50 § första stycket är stadgat, skall redovisningen avse alle nast den del av förvaltningen, som varit åt den avgående förvaltaren uppdragen.

Då förslag till slututdelning framlägges enligt 129 § eller, där ackord kommit till stånd, egendomen i boet återställes till gälde nären, skall ock redovisning för förvaltningen av boet avgivas till tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten har att granska redovisning, varom ovan förmäles, och däröver avgiva utlåtande. Redovisningen och nämnda utlåtande skola därefter hållas tillgängliga för dem, som önska taga del av handling arna. Avgives redovisning i sammanhang med framläggande av förslag till slututdelning, skola redovisningshandlingarna vara att tillgå för granskning från och med samma dag och å samma ställe som utdelnings förslaget; och varde underrättelse därom intagen i den kungörelse, som omförmäles i 129 §. Då redovisning eljest avgives, äge tillsynsmyndig heten efter samråd med förvaltaren bestämma ställe, där redovisnings handlingarna skola hållas tillgängliga; låte ock en gång i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar, som bestämts för offentliggörande av kungörelser om konkursen, kungöra, från och med vilken dag samt var handlingarna komma att hållas tillgängliga.

193 § Konkursbo, som är på obestånd, kan försättas i konkurs. Vad som är föreskrivet i denna lag om gäldenär skall i sådant fall gälla kon kursboet. Lag (1979:340).

194 § Om kommittents rätt att, då kommissionär, som för kommittentens räkning i eget namn ingått avtal, försatts i konkurs, mot tredje man göra gällande fordringsrätt på grund av avtalet, så ock om kommittents rätt till redovisning för belopp, som till kommissionärens konkursbo influtit för avyttrat gods, är särskilt stadgat.

Har i annat fall än som avses i första stycket gäldenären innan beslu tet om konkurs meddelades föryttrat annans egendom, äge den, vars egendom föryttrats, rätt att, om betalningen helt eller delvis efter sagda besluts meddelande influtit till konkursboet, av förvaltaren erhålla redovisning för vad sålunda influtit samt att, i den mån betalningen utestår ogulden hos köparen, själv göra fordringsrätten gällande gent emot denne; dock skall vad sålunda stadgats icke äga tillämpning, så vitt köparens rätt därigenom skulle förnärmas.

Vem får pengar vid konkurs?

Ett AB som är en av mina kunder har gått i konkurs. Kunden har en skuld till mig på 100 000 kr. Innan kunden gick i konkurs sa bolagets VD att det inte var någon fara utan att jag skulle få mina pengar även om bolaget gick i konkurs. Har jag rätt att få mina pengar från konkursboet? Har jag rätt att få mina pengar från VD personligen?

Detta är sannolikt en oprioriterad fordran, d.v.s. en fordran som inte har någon förmånsrätt enligt förmånsrättslagen. Detta innebär att din fordran betalas, om det finns pengar kvar i konkursboet, efter att konkursboet betalat alla de prioriterade fordringarna (d.v.s. fordringar med särskild eller allmän förmånsrätt).

Vilka kan gå i konkurs?

 kan själv ansöka om konkurs. Någon som aktiebolaget är skyldig pengar (borgenär) kan också ansöka. Ansökningarna ska till tingsrätten, som beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Under den tid konkursen pågår är det konkursförvaltaren som sköter förvaltningen av de tillgångar och skulder som finns i företaget. Det är också konkursförvaltaren som bestämmer om verksamheten ska drivas vidare eller om företagets egendomar ska säljas direkt.

När tingsrätten har beslutat om att företaget har gått i konkurs skickar den en underrättelse till Bolagsverket som registrerar att konkursen är inledd. Därefter kan man inte ändra vissa uppgifter för aktiebolaget hos Bolagsverket, till exempel företagets namn.

Skatteverket får information från tingsrätten om konkursen. Skatteverket registrerar att företaget inte längre har F-skatt

Hur långt tid tar en konkurs?

Skatteverket får information från tingsrätten om konkursen. Skatteverket registrerar att företaget inte längre har F-skatt

Vilka för och nackdelar finns det med konkurs?

För att inte kaos ska uppstå när ett företag inte längre kan betala sina skulder försätter tingsrätten det i konkurs. En konkurs kan innebära såväl för- som nackdelar för den som drabbats.

Ett företag som under en längre tid inte kunnat betala sina skulder, sägs ha hamnat i obestånd. Att vara på obestånd kan leda till att företaget av tingsrätten försätts i konkurs. Syftet med konkursen är att avveckla företaget under ordnade former. För att detta ska ske utser tingsrätten en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren ser över konkursboets tillgångar och skulder. Vid brottsmisstanke utreder konkursförvaltaren även denna.

Är konkurser offentliga?

Fråga: Jag undrar vad som egentligen händer vid en konkurs, rent konkret och hur lång tid själva processen brukar ta?

Vad händer efter konkursbeslut?

Det är tingsrätten som beslutar om konkurs. Samtidigt förordnas en konkursförvaltare som är en jurist eller advokat med inriktning på insolvensrätt. Med konkursen uppstår en ny juridisk person, konkursboet, som omhändertar gäldenärens tillgångar. Konkursboet företräds av konkursförvaltaren som har till uppgift att omvandla tillgångarna till pengar så att borgenärerna kan få betalt för sina fordringar. Konkursförvaltaren handlar således i borgenärskollektivets intresse.

Så fort man får vetskap om gäldenärens konkurs ska man anmäla sin fordran till konkursförvaltningen. Detta kan ske genom att man skickar de förfallna obetalda fakturorna eller en uppgift om vad man har betalat i förskott i ett e-postmeddelande eller per post. Man ska vara noggrann med att uppge fordrans belopp, sitt namn, adress och e-postadress. Har man förmånsrätt ska man ange det, vet man inte om ens fordran är förmånsberättigad kan man ta hjälp av en jurist för att ta reda på detta. Konkursförvaltaren kommer att ta upp de anmälda fordringarna i borgenärsförteckningen samt efter kort tid lämna in en konkursbouppteckning. Man kan begära att konkursförvaltningen översänder en kopia av bouppteckningen och förvaltarberättelsen i samband med att fordringsanmälan görs. Ett råd är att gå igenom konkursbouppteckningen och kontrollera om den fordran man har anmält finns med. Konkursbouppteckningen innehåller annan nyttig information, till exempel om borgenärerna kan räkna med utdelning.

Får man lön vid konkurs?

Konkursförvaltaren kontaktar direkt bolagets ställföreträdare och inhämtar så mycket information som möjligt, däribland om det finns anställda. Bolagets bokförare är en viktig del av informationsinhämtandet. Konkursförvaltaren behöver få tillgång till uppgifter om uppsägningstid, lön och andra anställningsvillkor. Uppgifterna behövs för beslut om anställdas rätt till lönegaranti.

Lönegarantins syfte är att skydda anställdas rätt till ersättning vid arbetsgivarens konkurs. Det är konkursförvaltaren som fattar beslut om lönegaranti – för vad, hur mycket och för vem. Det är Länsstyrelsen som betalar ut lönen till de anställda.

Krav från anställda som omfattas av lönegarantin är t ex lön, uppsägningslön, övertids-ersättning, reseersättning, semesterersättning och OB. Provanställda och vikarier omfattas av lönegarantin på samma villkor som övriga anställda. Lönegarantin är beloppsbegränsad och kan endast täcka maximalt fyra prisbasbelopp.

Får jag min lön om företaget går i konkurs?

Lönegaranti är en form av ersättning som staten betalar ut vid konkurs, för att kompensera anställda som inte får ut sin lön av sin arbetsgivare. Oftast är det konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin ska betalas eller inte. Ersättningen betalas från länsstyrelsen.

En konkursförvaltare ska så snart som möjligt efter att bolaget försatts i konkurs besluta om lönegaranti. Ändå tar det ofta minst tre veckor eller längre efter en konkurs innan de anställda får ut sin lönegaranti.

Vad betalas först vid konkurs?

När någon har försatts i konkurs så uppkommer det alltid vissa kostnader för det fortsatta förfarandet. Dessa kallas konkurskostnader. Konkurslagen ger en uttömmande uppräkning av dessa kostnader som alltid ska betalas så långt tillgångarna i konkursboet räcker (14 kap. 1 § KonkL). Om det saknas pengar så betalas konkurskostnaderna till sist av staten (14 kap. 2 § KonkL). Om det är fråga om en avskrivningskonkurs ska även den borgenär som ansökt om konkurs stå för en viss del av kostnaderna (14 kap. 3 § KonkL). Skatteverket betalar aldrig några konkurskostnader utan det är istället Domstolsverkets uppgift.

Hur länge får man lön vid konkurs?

I konkurs och företagsrekonstruktion kan de anställdas lönefordringar ersättas genom något som kallas lönegaranti. I detta blogginlägg berättar vi mer om vad lönegarantin innebär, vilka fordringar som omfattas och vem som betalar.

Lönegaranti innebär att staten betalar ut de anställdas löner under viss tid. De lönefordringar som omfattas av lönegarantin är de som omfattas av förmånsrätt enligt 12 och 13 §§ i förmånsrättslagen. I rekonstruktioner innebär det något förenklat att lön som arbetstagaren tjänat in senast tre månader före ansökan om rekonstruktion eller konkurs, samt lön som intjänas en månad in i rekonstruktionen eller konkursen, kan ersättas genom lönegarantin.

Hur lång tid tar det att avsluta en konkurs?

Det finns tre olika sätt att avsluta en konkurs. Om tillgångarna inte ens räcker till betalning av konkurskostnaderna ska konkursen skrivas av. Om gäldenären lyckas nå en frivillig uppgörelse med borgenärerna eller det beslutas om ett ackord ska konkursen läggas ned. I övriga fall avslutas konkursen med utdelning till borgenärerna.

I samband med att en konkurs avslutas ska domstolen även bestämma arvodet till förvaltaren och förvaltaren ska lämna sin slutredovisning.

Den vanligaste grunden för avskrivning av en konkurs är otillräckliga tillgångar. Dessa räcker kanske inte ens till betalning av konkurskostnaderna och eventuella massafordringar. En sådan konkurs ska skrivas av (10 kap. 1 § KonkL).

Konkursen får inte skrivas av förrän gäldenären har bekräftat bouppteckningen vid ett bouppteckningssammanträde och förvaltaren har lämnat sin förvaltarberättelse. Om bouppteckningen inte kan bekräftas inom skälig tid och det inte finns anledning att tro att bekräftelsen leder till kännedom om utdelningsbara tillgångar så kan konkursen avskrivas trots att någon bekräftelse inte har lämnats (10 kap. 2 § KonkL).

Kan man gå i personlig konkurs?

För att en fysisk person ska kunna försättas i konkurs krävs att denne är på obestånd. Att en person är på obestånd betyder att hen inte kan betala av sina skulder och att det inte är tillfälligt. Om en person har större skulder än tillgångar, men vet att det snart kommer in pengar och att skulderna då kan betalas, är hen inte på obestånd.

Det är inte tillräckligt att någon bara är på obestånd för att hen ska sättas i personlig konkurs. Det krävs också att någon ansöker om personlig konkurs hos tingsrätten. Oftast görs det av den som vill få en skuld betald (en borgenär). Den som har en skuld att betala kallas gäldenär och det är gäldenären som sätts i personlig konkurs.

Kan en ägare bli ansvarig för ett aktiebolags skulder?

Den här artikeln, som är en del av ett tvådelat inlägg, handlar om vilket ansvar en styrelseledamot respektive en ägare till ett aktiebolag har för skyldigheter vid en konkurs, närmare bestämt i vilka situationer styrelsen eller ägaren kan agera på ett sätt som leder till personligt ansvar för aktiebolagets skulder.