:

Vem kan utdöma vite?

Innehållsförteckning:

  1. Vem kan utdöma vite?
  2. Vem får vite?
  3. Är vite skattepliktigt?
  4. Hur mycket är ett vite på?
  5. Kan man få både vite och skadestånd?
  6. Hur utdöms vite?
  7. Är vite ett straff?
  8. Hur bokförs viten?
  9. Är det moms på vite?
  10. Kan man dömas till skadestånd?
  11. Vad är skillnaden mellan vite och skadestånd?
  12. När kan vite användas?
  13. Vad menas med vite?
  14. Hur bokför man vite?
  15. Kan man bli dömd utan rättegång?

Vem kan utdöma vite?

  • Vilka förelägganden och förbud får förenas med vite
  • Vem får ta beslut om vite
  • Vem ska vitet riktas till
  • Löpande vite
  • Utformning
  • Belopp
  • Laga kraft
  • Delgivning
  • Utdömande av vite
  • Nedsättning av vite
  • Förbud mot vite och byggsanktionsavgift för samma överträdelse
  • Föreläggande att lämna viss uppgift
  • Filmer
  • Relaterad information

Byggnadsnämnden får förena följande förelägganden och förbud med vite:

  • åtgärdsföreläggande,
  • rättelseföreläggande,
  • rivningsföreläggande,
  • föreläggande för ökad trafiksäkerhet,
  • föreläggande om stängsel kring byggnadsverk,
  • förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd, och
  • förbud mot användning av byggnadsverk.

Om ett föreläggande eller förbud förenas med vite får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden. Beslut om förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd samt förbud mot användning av byggnadsverk som förenas med vite får däremot delegeras till tjänsteman, eftersom det då ofta är bråttom med att ingripa.

Vem får vite?

En förpliktelse som förenas med hot får riktas endast mot en part som har rättslig och faktisk möjlighet att avhjälpa bristen (VitesL 7 §).(extern länk)extern länk

Ordalydelsen i 182 § i markanvändnings- och bygglagen(extern länk)extern länk förutsätter tredska. Innan det blir fråga om tredska har myndigheten i allmänhet gett en uppmaning att rätta till felet. Det är först om uppmaningen inte iakttas inom utsatt tid som man kan tala om egentlig tredska. Ändå kan det förekomma situationer där det är fråga om tredska även om ingen uppmaning ännu har getts. Ibland är den olovliga verksamheten eller försummelsen så flagrant att ett förfarande för att förelägga verksamhetsutövaren en förpliktelse kan inledas utan föregående uppmaning.

Med rättslig möjlighet avses en rättslig grund att besitta fastigheten och bestämma om användningen av den (att vara ägare eller innehavare av hyresrätt/arrenderätt eller annan nyttjanderätt till fastigheten eller byggnaden). Med faktisk möjlighet avses att den som förpliktas bör ha möjlighet att fullgöra förpliktelsen. Exempelvis sjukdom eller fullgörande av värnplikten kan göra det omöjligt för en person att utföra det som han eller hon förutsätts göra. Förpliktelsen kan också rikta sig mot flera parter samtidigt, till exempel ett bostadsaktiebolag och en aktieägare i bostadsaktiebolaget.

Är vite skattepliktigt?

12 maj, 2015

Högsta Förvaltningsdomstolen har nu fastställt Skatteverkets förhandsbesked: Den som erhåller skadestånd till följd av ett avtalsbrott är skattepliktig för skadeståndet.

Hur mycket är ett vite på?

När ett vitesföreläggande inte har följts kan Skatteverket ansöka hos förvaltningsrätten om att få vitet utdömt, vilket innebär att domstolen bestämmer om vitet ska betalas.

Ett vitesföreläggande som utfärdats med stöd av SFL gäller omedelbart (68 kap. 1 § SFL). Det innebär att den som har fått ett vitesföreläggande ska följa det även om det inte fått laga kraft. Ett vitesföreläggande får laga kraft när det inte längre kan överklagas (tvåmånadersfristen).

Kan man få både vite och skadestånd?

Ett vite i avtal är ett förbestämt bötesbelopp som ska bli utbetalat vid exempelvis avtalsbrott. Parterna kan själva bestämma vitesbeloppet. Vi rekommenderar alltid att inkludera en vitesklausul i avtal, som gäller som en konsekvens vid avtalsbrott.

Fördelen med ett vite i avtal är att den skadelidande parten inte behöver bevisa den verkliga skadan på grund av avtalsbrottet, utan har rätt till det avtalade vitesbeloppet ändå. Detta är en skillnad mot skadestånd, där den verkliga skadan måste bli beräknad i kronor. För att få rätt till ett avtalat vite, är det tillräckligt att bevisa att ett avtalsbrott faktiskt har inträffat.

Hur utdöms vite?

Ett skogsområde utanför Lycksele i Västerbotten avverkades för flera år sen, och eftersom skogsägaren inte planterade ny skog som han var skyldig enligt lag, krävde Skogsstyrelsen att han skulle betala ett så kallat vite. Nu har myndigheten upptäckt att markägaren aldrig behövt betala.

– Det är klart att det inte är bra. Det tyder ju på att vi har en process som inte fungerar som den ska hela vägen och det får konsekvenser både för rättssäkerheten och skogen, konstaterar Magnus Viklund som är distriktschef i Lycksele.

Är vite ett straff?

Det kan vara bra att känna till att det i Arbetsmiljöverkets regler finns ett antal paragrafer med krav som är direkt kopplade till sanktionsavgifter. Om man råkar bryta mot dessa krav riskerar man alltså att få betala stora avgifter. Beloppen framgår i respektive paragraf. Det räcker inte att åtgärda bristen i efterhand utan sanktionsavgiften kommer ändå att dömas ut. Du behöver alltid vara observant på att myndigheten har fått rätt information ifrån dig, då du annars riskerar en felaktig sanktionsavgift.  

Hur bokförs viten?

Löpande bokföring innebär att ett företag löpande ska bokföra alla affärshändelser senast vid en viss tidpunkt. Bokföringen ska stämmas av för att felaktigheter ska upptäckas och rättas. Huvudregeln är att ett företag ska ha en bokföring för all verksamhet. Det finns dock vissa fall då flera verksamheter får bokföras gemensamt samt då gemensam bokföring kan användas av flera bokföringsskyldiga företag.

Är det moms på vite?

När skadestånd betalas som engångsbelopp får frågan om avdragsrätt bedömas med hänsyn till om skadeståndet kan anses vara en kostnad i näringsverksamheten eller inte. Skadestånd i form av engångsbelopp som kan anses utgöra kostnad i näringsverksamhet är:

  • skadestånd på grund av avtalsbrott
  • utomobligatoriskt skadestånd i näringsverksamheten

Kan man dömas till skadestånd?

Den som döms för brott kan i vissa fall behöva betala skadestånd till den som drabbats av brottet. För att bli skadeståndsskyldig krävs att man orsakat en skada. Skadeståndet ska som utgångspunkt ersätta den skada som uppstått. Som exempel kan nämnas en person som bryter sig in i ett hus genom att krossa ett fönster och sedan stjäl saker inne i huset. Om personen senare döms för stölden kan han eller hon också bli skyldig att betala för reparationen av fönstret. Ett annat exempel är att någon misshandlar en person så illa att den drabbade behöver uppsöka läkare. I sådana fall kan den som döms för misshandeln bli skyldig att betala kostnaderna för läkarbesök.

Skadeståndet betalas till den som drabbats av brottet och är alltså en form av kompensation till den skadelidande. Ofta har den drabbade redan betalat de kostnader som uppstått. Den som döms för brottet blir då skyldig att ersätta den drabbade för de utgifter han eller hon haft. Skadeståndet är inte ett straff eller en påföljd, som t.ex. böter, som betalas till staten. I de brott där ingen person eller företag drabbats av skada behöver den dömde alltså inte betala något skadestånd.

Vad är skillnaden mellan vite och skadestånd?

Skadestånd och viten är det område där juridik och ekonomi möter varandra som mest tydligast. Juridiska begrepp och ordval har signifikant påverkan på priser, kostnader och lönsamhet. Parternas avtal samt bakomliggande lagstiftning har betydelse för båda sidors kostnadsutfall. Därför är det viktigt för en inköpare att förstå begreppens innebörd samt deras monetära påverkan.

Lagstiftningen bygger på att kompensera köparen för fel, förseningar eller andra avtalsbrott för vilka säljaren ansvarar. Det finns tre skadekategorier; personskada, sakskada och förmögenhetsskada. Vad avser person- och sakskada finns inte full avtalsfrihet utan här finns tvingande regler i framför allt skadeståndslagen och produktansvarslagen. Förmögenhetsskador avser sådana ekonomiska följdskador som en part lider av ett avtalsbrott. Förmögenhetsskada förutsätter i princip att parterna ingått ett avtal (undantaget uppsåtliga situationer). När en inköpare diskuterar förmögenhetsskador brukar hon främst utgå ifrån köplagen, vilken ger köparen ekonomisk kompensation i form av skadestånd vid försening (KöpL 27 §) och felaktig vara (KöpL 40 §). I parternas avtal vidareutvecklas regleringen av skadeståndet. Exempelvis sätter inte köplagen ut några tydliga begränsningar för skadeståndets storlek utan detta är upp till avtalsparterna att reglera. Skadestånd bygger på den viktiga grundprincipen att köparen måste ha lidit en skada.

När kan vite användas?

1 §  Denna lag gäller viten som enligt lag eller annan författning får föreläggas av myndigheter. Vad som föreskrivs i 2--6, 9 och 10 §§ gäller dock inte sådana viten som riktar sig till var och en.

Lagen skall inte tillämpas i den mån annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.

Allmänna bestämmelser om viten finns även i brottsbalken och bötesverkställighetslagen (1979:189).

2 §  Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.

Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.

När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.

3 §  När vite föreläggs, skall det fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Vitet skall fastställas till ett bestämt belopp, om annat inte följer av 4 §. Om vite föreläggs flera personer gemensamt, skall ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem.

Vad menas med vite?

Vite är belopp som en part måste betala om denne inte följer en myndighets beslut, och fungerar således som ett slags påtryckningsmedel.

Vite är vanligast förekommande i avtal och bestämmelser mellan myndigheter och annan part, som kan vara både en fysisk eller juridisk person. I regel handlar det om beslut som har fattats av myndigheter och som måste följas. Man kan även lägga in vitesklausul i andra avtal, där inte myndigheter är inblandade. Då man har en förutbestämd bötessumma som ska betalas i de fall någonting i avtalet inte uppfylls, räcker det att påvisa avtalsbrott vid eventuella rättsliga påföljder. Detta förenklar den rättsliga processen eftersom du slipper bedömningar av hur stora värden som har gått förlorade, samt bevisning av skadornas omfattning.

Hur bokför man vite?

Böter och viten är två exempel som tillhör de ej avdragsgilla kostnaderna. Ett vite är en summa pengar som en myndighet, exempelvis en domstol, kan föreskriva en deltagande att betala. Detta görs när en part inte har följt besluten som myndigheten tagit.

Det kan alltså vara svårt att hålla koll på skillnaderna mellan avdragsgilla och ej avdragsgilla kostnader. Avdragsgilla kostnader innefattar alltså de kostnader som reducerar det skattemässiga resultatet.

Kan man bli dömd utan rättegång?

Du får en kallelse  till en rättegång om du ska förhöras om det som hänt eller om du har begärt skadestånd. I kallelsen från domstolen står det vilken tingsrätt du ska till och vilken dag och tid som rättegången ska äga rum.

Tillsammans med kallelsen skickar domstolen också ett delgivningskvitto. Det är ett bevis på att du har tagit emot kallelsen och alltså blivit informerad om rättegången. Du ska skriva under och skicka tillbaka delgivningskvittot till domstolen.

Om du får en kallelse måste du komma. Kontakta domstolen om du blir sjuk eller inte kan närvara av någon annan anledning. Domstolen beslutar då om du måste komma eller inte. Om du inte kommer och saknar giltig anledning till det kan du tvingas betala en avgift som kallas vite. I kallelsen står det hur stor avgiften är.

Domaren hälsar först alla välkomna och kontrollerar att alla finns på plats. Som brottsoffer kallas du under rättegången för målsägande och sitter bredvid åklagaren. Om du funderar över något kan du fråga åklagaren.

Åklagaren berättar hur åklagaren anser att brottet har gått till. Därefter får först du som målsägande berätta om händelsen, sedan den tilltalade och slutligen eventuella vittnen.