Har EU-medborgare uppehållsrätt?

Innehållsförteckning:

1. Har EU-medborgare uppehållsrätt?
2. När blir man svensk medborgare efter uppehållstillstånd?
3. Vilka kan få uppehållsrätt i Sverige?
4. Vad krävs för att få uppehållsrätt?
5. Hur länge har man uppehållsrätt?
6. Vad händer om man inte har uppehållsrätt?
7. Kan man bli svensk medborgare utan permanent uppehållstillstånd?
8. Vad innebär det att ha uppehållsrätt?
9. Har EU-medborgare rätt till hemtjänst?
10. Vad gäller för EU-medborgare i Sverige?
11. Kan man bli utvisad som EU-medborgare?
12. Måste man ansöka om uppehållsrätt?
13. Hur förlorar man uppehållsrätt?
14. Måste man kunna svenska för att få uppehållstillstånd?
15. Kan man utvisas Som svensk medborgare?

Har EU-medborgare uppehållsrätt?

EU:s direktiv om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar innebär att dessa personer har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten enligt rörelsedirektivet inträder automatiskt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda (direktiv 2004/38/EG). En varaktig uppehållsrätt kan ge rätt till folkbokföring.

När blir man svensk medborgare efter uppehållstillstånd?

×

Migrationsverkets webbplats fungerar bäst i moderna webbläsare som Google Chrome, Microsoft Edge, Mozilla Firefox och Apple Safari. För att vara säker på att webbplatsen visas korrekt rekommenderar vi dig att byta till någon av dem om du använder webbläsaren Internet Explorer på din dator eller mobila enhet. Vi kan inte ge någon teknisk support om du använder vår webbplats i Internet Explorer.

Vilka kan få uppehållsrätt i Sverige?

Uppehållsrätt är ett EU-rättsligt begrepp som innebär en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i andra medlemsstater utan uppehållstillstånd. Detta begrepp har förts in i den svenska lagstiftningen genom det s.k. rörlighetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier av den 29 april 2004, [2004/38/EG]). Syftet med dessa bestämmelser är att underlätta utövandet av den grundläggande och individuella rätten till fri rörlighet inom EU.

En EES-medborgare har enligt rörlighetsdirektivet rätt att tillfälligt uppehålla sig i en annan medlemsstat under en period om högst tre månader utan att några villkor eller formaliteter måste vara uppfyllda, förutom att personen ska ha ett giltigt pass eller nationellt identitetskort (artikel 6.1 i rörlighetsdirektivet). Motsvarande regler gäller för EES-medborgarens familjemedlemmar som är medborgare i ett tredje land och som följer med eller ansluter till EES-medborgaren, förutom att familjemedlemmen som är tredjelandsmedborgare ska ha ett giltigt pass (artikel 6.2 i rörlighetsdirektivet).

Vad krävs för att få uppehållsrätt?

EU:s direktiv om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar innebär att dessa personer har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten enligt rörelsedirektivet inträder automatiskt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda (direktiv 2004/38/EG). En varaktig uppehållsrätt kan ge rätt till folkbokföring.

Hur länge har man uppehållsrätt?

EU:s direktiv om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar innebär att dessa personer har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten enligt rörelsedirektivet inträder automatiskt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda (direktiv 2004/38/EG). En varaktig uppehållsrätt kan ge rätt till folkbokföring.

Vad händer om man inte har uppehållsrätt?

I Sverige finns två identitetsbeteckningar som administreras av Skatteverket: personnummer och samordningsnummer. Om du flyttar till Sverige och planerar att bo här i ett år eller mer, ska du normalt vara folkbokförd här. Genom att bli folkbokförd i Sverige får du ett personnummer som identitetsbeteckning. Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Statliga myndigheter och vissa privata högskolor har rätt att begära att en person ska få ett samordningsnummer. Information om personnummer och samordningsnummer hos Skatteverket

Som EU-medborgare kan du ha rätt till utbildningen Svenska för invandrare (sfi) om du har uppehållsrätt och bedöms vara bosatt i Sverige, trots att du inte är folkbokförd och därmed inte har personnummer. Som bosatt i Sverige har du rätt till utbildning till följd av EU-rätten, enligt 29 kap. 2 § 3 skollagen (2010:800). Sfi-utbildningen anordnas av kommunen där du är bosatt.Sveriges Kommuner och Regioners förteckning över svenska kommuner

Kan man bli svensk medborgare utan permanent uppehållstillstånd?

Migrationsverkets webbplats fungerar bäst i moderna webbläsare som Google Chrome, Microsoft Edge, Mozilla Firefox och Apple Safari. För att vara säker på att webbplatsen visas korrekt rekommenderar vi dig att byta till någon av dem om du använder webbläsaren Internet Explorer på din dator eller mobila enhet. Vi kan inte ge någon teknisk support om du använder vår webbplats i Internet Explorer.

Vad innebär det att ha uppehållsrätt?

Om du har permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige, kan du få rätt till studiestöd för studier i Sverige. Du kan också få det för studier utanför Sverige i vissa fall. På gymnasiet kan du få rätt till studiehjälp för studier i Norden. På eftergymnasial nivå kan du få rätt till studiemedel för utbytesstudier utomlands.

Har EU-medborgare rätt till hemtjänst?

Det är fritt för alla medborgare från EU och EES (Norge, Island och Liechtenstein) att vistas upp till tre månader i Sverige utan uppehållstillstånd. En person kan arbete, studera eller enbart vistas i Sverige upp till tre månader. Det gäller även för familjemedlemmar.

Personen är skyldig att själv svara för sitt uppehälle och behöver enbart uppvisa pass eller giltig legitimation. Personen har ingen särskild rätt till bistånd under de tre första månaderna utan bedöms som en vanlig turist.

Vad gäller för EU-medborgare i Sverige?

Här kan du läsa om arbetstillstånd och uppehållstillstånd i Sverige. Du kan läsa om vilka regler som gäller om du vill stanna och jobba i Sverige som nordisk medborgare, som EU-/EES-medborgare eller som medborgare i ett land utanför EU/EES.

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden är en hörnsten i det nordiska samarbetet. De nordiska länderna ingick 1954 ett avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad som ger nordiska medborgare rätt att fritt kunna arbeta och bosätta sig i ett annat nordiskt land.

Kan man bli utvisad som EU-medborgare?

Ett beslut om att en utländsk medborgare måste lämna landet.

Utvisning ur Sverige kan ske om den utländske medborgaren saknar pass eller uppehållstillstånd (8 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716)), av hänsyn till allmän ordning och säkerhet (8 kap. 7 a § samma lag) eller om den utländske medborgaren döms för ett brott som kan leda till fängelse (8 kap. 8 § samma lag).

Måste man ansöka om uppehållsrätt?

Som EU-medborgare har du automatiskt permanent uppehållsrätt i ett annat EU-land om du har bott där fem år i sträck. Då kan du ansöka om ett intyg om permanent uppehållsrätt som visar att du har rätt att bo i ditt nuvarande hemland permanent, utan några villkor.

Intyget om permanent uppehållsrätt är inte obligatoriskt. Det är inte samma sak som det registreringsbevis som är obligatoriskt i många länder.

Intyget kan dock vara praktiskt att ha vid kontakter med myndigheter eller vissa administrativa formaliteter. Du behöver alltså inte visa att du har ett jobb, tillräckligt med pengar, sjukförsäkring osv.

Hur förlorar man uppehållsrätt?

Under de första tre månaderna i det nya landet behöver du som EU-medborgare inget intyg som bekräftar att du får bo där. I vissa EU-länder måste du dock anmäla din närvaro vid ankomsten.

Efter tre månader måste du i många länder registrera dig hos myndigheterna (oftast hos kommunen eller polisen) och skaffa ett registreringsintyg.

Du behöver ett giltigt nationellt id-kort eller pass och dessutom följande:

Måste man kunna svenska för att få uppehållstillstånd?

Andra regler gäller om du eller den anhörige i Sverige är medborgare i ett EU/EES-land (annat än Sverige). Som nära anhörig kan räknas t.ex. make/maka, sambo eller minderårigt barn.

En tillfällig lag begränsar från den 20 juli 2016 möjligheterna för anhöriga till skyddsbehövande som fått tillfälliga uppehållstillstånd att invandra till Sverige. Närmare information om dessa regler finns på Migrationsverkets webbplats.

Kan man utvisas Som svensk medborgare?

Åklagaren brukar överväga att begära utvisning i brottsutredningar som rör allvarlig eller upprepad brottslighet som kan leda till fängelse och som har begåtts av en person som inte är svensk medborgare. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att domstolen ska besluta om utvisning?

• En grundförutsättning för att domstolen ska besluta om utvisning är att det straff som domstolen dömer ut för själva brottet är ett svårare straff än böter.
• Dessutom krävs det att domstolen anser att det finns risk för att personen i fråga gör sig skyldig till nya brott i landet eller att det brott som personen nu har gjort sig skyldig till är så allvarligt att personen inte bör få stanna kvar i landet.

Domstolen ska göra en konkret bedömning i det enskilda fallet. Bedömningen kan exempelvis ta sikte på om personen i fråga tidigare har gjort sig skyldig till brott i Sverige eller utomlands. Det räcker inte med ett påstående från åklagarens sida om att det är på det sättet utan det måste framgå av exempelvis registerutdrag, tidigare domar eller liknande för att domstolen ska kunna utgå ifrån att personen i fråga har gjort sig skyldig till brott tidigare och att det därmed också finns en risk för att personen i framtiden kommer att göra sig skyldig till nya brott. Domstolen kan komma fram till att det finns risk för fortsatt brottslighet trots att personen inte är dömd sedan tidigare vare sig i Sverige eller utomlands. Ett sådant exempel kan vara då en person vistas olovligt i Sverige och saknar ordnad försörjning och dessutom kort tid efter det att personen kom till landet har gjort sig skyldig till upprepad brottslighet. Några rättsfall från Högsta domstolen som berör frågan om risk för fortsatt brottslighet är NJA 1990 s 293, NJA 2006 s 375 och NJA 2007 s 533.