:

Vad kallas vinst på värdepapper?

Innehållsförteckning:

  1. Vad kallas vinst på värdepapper?
  2. Vad menas med värdepapper?
  3. Vad är skillnaden på värdepapper och aktier?
  4. Vad är ett värdepapper Skatteverket?
  5. Är avkastning samma som vinst?
  6. Hur beskattas värdepapper?
  7. Vad gör man med värdepapper?
  8. Vad är fonder och värdepapper?
  9. Är en fond ett värdepapper?
  10. Måste man deklarera värdepapper?
  11. Hur många procent är bra avkastning?
  12. Kan avkastning vara negativ?
  13. Är aktier skattefritt?
  14. Kan man sälja värdepapper?
  15. Vem äger värdepapper i en fond?

Vad kallas vinst på värdepapper?

Artikelns innehåll - Klicka för att gå direkt ner till önskad rubrik [Dölj]

I den här artikeln går vi igenom hur du själv räknar ut och tolkar nyckeltalet vinst per aktie. Det är ett av de nyckeltal som ofta nämns när aktiedata presenteras så det är bra att känna till vad det egentligen betyder.

Vad menas med värdepapper?

Värdepapper är ett samlingsbegrepp för fysiska dokument, eller dess digitala motsvarigheter, med ett värde. Exempel på värdepapper är aktier, fonder och obligationer.

Ett värdepapper är ett bevis på att du äger en tillgång som du kan handla med. Det finns olika typer av värdepapper. Fonder, aktier, räntebevis, obligationer, derivat, optioner, terminer, certifikat och warranter är några exempel. Aktier och fonder är den vanligaste formen av värdepapper. En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag som ger aktieägaren rätt till eventuell utdelning och rätt att rösta på företagets bolagsstämma. En fond är en sammansättning av olika värdepapper, till exempel aktier, obligationer och räntebärande värdepapper. Det finns tre typer av fonder: räntefond, aktiefond och blandfond. Det går att investera i värdepapper via olika plattformar och depåer, till exempel aktiemäklare, fondförvaltare, banker och särskilda banker inriktade mot aktiehandel. Du handlar med och bevarar dina värdepapper på ett konto. Det finns flera olika konton att välja mellan och några exempel på konton för handel med värdepapper är värdepappersdepå, investeringssparkonto och kapitalförsäkring. Som regel ska skatt betalas på vinsten vid försäljning av värdepapper. Investeringssparkonto och kapitalförsäkring schablonbeskattas dock automatiskt, vilket underlättar handeln med värdepapper.

Vad är skillnaden på värdepapper och aktier?

En aktie är en ägarandel som du kan köpa i ett bolag. Alla bolag som har bolagsformen aktiebolag, som är den vanligaste bolagsformen i Sverige, har ett antal aktier som investerare kan köpa för att äga delar av bolaget.

När småföretagare startar bolag så är det vanligt att de äger alla aktier i bolaget och att de inte säljer dessa, men om de hade velat sälja bolaget så hade de kunnat sälja av sina aktier i bolaget till någon annan, och då hade den personen som köpt aktierna blivit företagets ägare.

Bland stora, offentliga bolag, så gör företaget ett visst antal aktier tillgängliga för försäljning på den öppna marknaden (även kallad ”börsen”). Här kan investerare sedan köpa och sälja aktier i olika företag, vilket betyder att de köper och säljer ägarandelar i olika bolag, och utbud samt efterfrågan avgör vilket pris företagets aktier har. Detta pris reflekterar hur mycket marknaden tror att företaget är värt, och om ägaren hade velat sälja av alla sina aktier i bolaget, så hade de alltså teoretiskt sett kunnat sälja dem på den öppna marknaden till det pris som marknaden satt på aktierna. Naturligtvis fungerar det annorlunda i praktiken, eftersom en ägare som säljer alla sina aktier kan signalera att de inte längre tror på bolaget och det kan påverka aktiepriset negativt.

Vad är ett värdepapper Skatteverket?

Eftersom beskattningen skiljer sig åt för olika värdepapper måste man först avgöra vad det aktuella värdepapperet är för något.

Är avkastning samma som vinst?

Avkastning är en ekonomisk term som bland annat kan användas för att mäta ett företags lönsamhet. Begreppet räntabilitet är mer vanligt att använda i företagsvärlden när det talas om ett företags vinst från verksamheten.

Eftersom såväl vinst som kapitalbas kan definieras på olika sätt finns inte ett utan flera sätt att ange avkastningen. De vanligaste måtten är:

  • avkastning på investering
  • avkastning på investerat kapital
  • avkastning på eget kapital
  • avkastning på totalt kapital
  • avkastning på sysselsatt kapital samt
  • avkastning på operativt kapital

Begreppet avkastning på investering (Return on Investment, ROI) används ofta för att beräkna och utvärdera en investering. Beräkningen utgör basen för många informerade investeringsbeslut, exempelvis gällande aktier, obligationer eller fastigheter. För att beräkna ROI divideras vinsten från en investering med kostnaden för investeringen. Resultatet används för att utvärdera effektiviteten av en investering samt för att jämföra olika investeringsalternativ.

Hur beskattas värdepapper?

Värdepapper är till exempel aktier, masskuldebrev och obligationer. Värdeandelar är sådana aktier, andelar, masskuldebrev och övriga rättigheter som har anslutits till värdeandelssystemet. Över värdeandel utfärdas inget aktiebrev eller annan handling som angår befintligheten och innehållet av rättigheten. Rättigheten, till exempel äganderätten till en aktie, framgår av registreringen som gjorts i elektroniskt värdeandelssystem (värdeandelsregister). Till värdeandelssystemet har anslutits bl.a. nästan alla aktier som noterats offentligt i Finland.

Med placeringsfond avses en förmögenhetskomplex som huvudsakligen består av värdepapper. Placeringsfonden ägs av de personer, samfund och stiftelser som placerat medel i fonden i förhållande till sina respektive fondandelar. Placeringsfonder och motsvarande utländska fondföretag betraktas som samfund som beskattas skilt från ägarna. Placeringsfonden förvaltas av ett fondbolag. Andelar i placeringsfonder anskaffas i allmänhet genom teckning. Ägaren av en fondandel kan yrka att fonden löser in hans eller hennes fondandel, vilket i praktiken är det vanligaste sättet att överlåta en fondandel. Fondandelar hör i allmänhet inte till värdeandelssystemet.

Överlåtelsevinst kan uppkomma när egendom överlåts mot vederlag. Överlåtelser mot vederlag är bland andra köp (försäljning), byte och vissa med byte jämförliga händelser, såsom förvärv av skifteslott vid upplösning av ett aktiebolag. Överlåtelseförlust kan uppkomma vid överlåtelse av egendom mot vederlag och vid slutlig värdeminskning på värdepapper.

Överlåtelsevinst är i princip skattepliktig inkomst oberoende av hur länge egendomen har varit i överlåtarens ägo och hur denne har förvärvat egendomen (genom köp, gåva, arv osv.). Vinster från överlåtelse av såväl inhemska som utländska värdepapper utgör skattepliktig inkomst. Den skattskyldige ska uppge samtliga överlåtelsevinster i sin skattedeklaration. Överlåtelsevinster utgör kapitalinkomst.

Beloppet av överlåtelsevinst och -förlust räknas ut så att från egendomens överlåtelsepris (dvs. det mottagna vederlaget) avdras egendomens oavskrivna anskaffningsutgift samt utgifterna för vinstens förvärvande.

Överlåtelsepris är det vederlag som överlåtaren av egendomen får i anledning av överlåtelsen. Vid köp är överlåtelsepriset det erhållna penningvederlaget (försäljningspris). Vid byte erhålls vederlaget delvis eller helt i annan egendom än i pengar. Överlåtelsepriset utgörs av det gängse värdet på vid byte erhållen egendom vid överlåtelsetiden jämte eventuell mellanskillnad.

Exempel. Alfred överlåter en sommarstugefastighet till Brita. Sommarstugefastighetens gängse värde vid överlåtelsen är 100 000 euro. Som vederlag för fastigheten överlåter Brita till Alfred en obebyggd tomt, 1 000 aktier i Bolag Ab och 2 700 euro kontanter. Det gängse värdet på den obebyggda tomten är 70 000 euro och värdet på 1 000 aktier i Bolag Ab är 27 300 euro.

Alfred har i sinom tid köpt sommarstugefastigheten på 60 000 euro och betalat en överlåtelseskatt om 2 400 euro på köpet. Anskaffningsutgiften på sommarstugefastigheten är 62 400 euro (60 000 euro + 2 400 euro = 62 400 euro).

Om den överlåtna egendomen har anskaffats genom köp är anskaffningsutgiften det erlagda inköpspriset. Om egendomen har erhållits vid byte, är anskaffningsutgiften det gängse värdet på vid byte överlåten egendom vid anskaffningstidpunkten jämte eventuell mellanskillnad. Man kan förvärva en aktie genom att teckna den när bolaget grundas eller vid en senare aktieemission. Anskaffningsutgiften på aktien består då av teckningspriset samt det eventuella anskaffningspriset för teckningsrätten. En andel i en placeringsfond förvärvar man i allmänhet genom att teckna den i fondbolaget. Då består anskaffningsutgiften på fondandelen av det betalda teckningspriset och teckningsarvodet.

Hur anskaffningsutgiften fastställs i en situation då en aktie tecknas på basis av ett tidigare aktieinnehav, se avsnitt Aktieemissionens inverkan på anskaffningsutgiften.Om anskaffningsutgiften på en aktie som erhållits i arv eller gåva eller genom avvittring, se avsnittet Egendom som erhållits i arv eller gåva och avsnittet egendom som erhållits genom avvittring.

Vid uträkningen av vinst eller förlust från överlåtelse av egendom drar man av anskaffningsutgiften samt utgifterna för vinstens förvärvande. Utgifter för vinstens förvärvande är kostnader som överlåtaren betalat i anslutning till överlåtelsen. Sådana är till exempel förmedlingsarvoden som försäljaren av värdepapper betalat till fondmäklaren, inlösningsarvoden för fondandelar samt olika slags expeditionsavgifter i samband med överlåtelsen.

Utgifter för förvaltning och förvaring av värdepapper, värdeandelar och därmed jämförbara egendom – såsom administrationsavgifter för ett värdeandelskonto – avdras inte som utgifter för vinstens förvärvande.

Vad gör man med värdepapper?

När du ska deklarera aktieaffärer gjorda i en depå ska du först räkna fram om du gjort en vinst eller förlust. Det beräknar du genom att ta försäljningspriset - omkostnadsbeloppet = vinst eller förlust.

För att räkna fram omkostnadsbeloppet finns två metoder: genomsnittsmetoden och schablonmetoden. Kortfattat kan man säga att genomsnittsmetoden innebär att du skattar för den faktiska vinsten medan schablon­metoden är en beräkning av skatten på ett fiktivt värde. Även om du känner till det verkliga omkostnads­beloppet får du använda schablon­metoden om du vill. Det är förmånligare att använda schablon­metoden om dina aktier har ökat mer än 400 procent i värde.

Vinsten eller förlusten ska du sedan deklarera i något som kallas en K4-blankett. Om du sålt aktier från en depå under året kommer det stå på din deklaration att du ska fylla i en kompletterande K4-blankett. Om du gjort en förlust kan du kvitta den mot de aktier du sålt med vinst under året. När du deklarerar dina aktier brukar detta räknas ut automatiskt av Skatteverket. De har mer information om hur du kvittar förluster mot vinster (Skatteverket).

Vad är fonder och värdepapper?

Att spara i aktier är en populär sparform och har historiskt sett varit ett bra sätt att få avkastning om du har en längre sparhorisont. 

En aktie är en ägarandel i ett bolag som är noterat på börsen. Aktien ger ägaren rätt till eventuell utdelning från bolagets vinst och rösträtt på bolagets årsstämma, det vill säga möjlighet att påverka bolagets framtid. Avkastningen beror främst på två saker: aktiens värdeförändring och om bolaget delar ut en del av sin vinst, det vill säga ger en aktieutdelning. Framtida förväntningar är det som främst styr aktiekursens utveckling, och aktiebolagets förmåga att skapa vinst är det som styr hur höga utdelningarna kan bli. Det är alltså mycket som kan påverka en akties värde, och att det snabbt kan gå upp och ner. 

Är en fond ett värdepapper?

Fondbolagen och våra samarbets­partners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöks­statistik och möjliggöra personaliserad marknads­föring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Måste man deklarera värdepapper?

När du ska deklarera aktieaffärer gjorda i en depå ska du först räkna fram om du gjort en vinst eller förlust. Det beräknar du genom att ta försäljningspriset - omkostnadsbeloppet = vinst eller förlust.

För att räkna fram omkostnadsbeloppet finns två metoder: genomsnittsmetoden och schablonmetoden. Kortfattat kan man säga att genomsnittsmetoden innebär att du skattar för den faktiska vinsten medan schablon­metoden är en beräkning av skatten på ett fiktivt värde. Även om du känner till det verkliga omkostnads­beloppet får du använda schablon­metoden om du vill. Det är förmånligare att använda schablon­metoden om dina aktier har ökat mer än 400 procent i värde.

Vinsten eller förlusten ska du sedan deklarera i något som kallas en K4-blankett. Om du sålt aktier från en depå under året kommer det stå på din deklaration att du ska fylla i en kompletterande K4-blankett. Om du gjort en förlust kan du kvitta den mot de aktier du sålt med vinst under året. När du deklarerar dina aktier brukar detta räknas ut automatiskt av Skatteverket. De har mer information om hur du kvittar förluster mot vinster (Skatteverket).

Hur många procent är bra avkastning?

Avkastning är en ekonomisk term som bland annat kan användas för att mäta ett företags lönsamhet. Begreppet räntabilitet är mer vanligt att använda i företagsvärlden när det talas om ett företags vinst från verksamheten.

Eftersom såväl vinst som kapitalbas kan definieras på olika sätt finns inte ett utan flera sätt att ange avkastningen. De vanligaste måtten är:

  • avkastning på investering
  • avkastning på investerat kapital
  • avkastning på eget kapital
  • avkastning på totalt kapital
  • avkastning på sysselsatt kapital samt
  • avkastning på operativt kapital

Begreppet avkastning på investering (Return on Investment, ROI) används ofta för att beräkna och utvärdera en investering. Beräkningen utgör basen för många informerade investeringsbeslut, exempelvis gällande aktier, obligationer eller fastigheter. För att beräkna ROI divideras vinsten från en investering med kostnaden för investeringen. Resultatet används för att utvärdera effektiviteten av en investering samt för att jämföra olika investeringsalternativ.

Kan avkastning vara negativ?

Din "Utveckling i procent" och "Utveckling i kronor" på ditt konto beräknas på olika sätt och därför kan dessa kan skilja sig åt. När vi redovisar utvecklingen på kontot så beräknas avkastning i procent och avkastningen i kronor på en sådant vis att du till exempel kan ha en positiv avkastning i kronor men en negativ avkastning i procent. Detta beror på att grafen beräknar din totala avkastning, oavsett vilket belopp som avkastningen ger.

Kontografen tar hänsyn till kontots totala värde och mäter utvecklingen mellan två datum. Förenklat skulle man kunna säga att om du har ett saldo om 100 000 kr och köper ett värdepapper för 50 000 kr som går upp med 10% kommer din kontograf i procent visa en positiv avkastning om 5%. Kontots totala värde har alltså ökat från 100 000 kr till 105 000 kr, det vill säga 5%. Din "Utveckling i procent" och "Utveckling i kronor" kan därför skilja sig åt om du gör nya insättningar eller om du begär uttag.  

Är aktier skattefritt?

Hur dina aktier beskattas beror på vilket konto du har dina aktier i. På ett aktie- & fondkonto betalar du 30 % i skatt varje gång du säljer med vinst eller vid utdelningar (kapitalvinstskatt), medan på ISK och kapitalförsäkring betalar du en procentsats per år som är baserad på kontots värde (schablonskatt), det vill säga inte vid varje försäljning du gör.

Läs om beskattning för respektive konto i följande avsnitt:

  • 1 Beskattning för VP-konto, depå och aktie- och fondkonto
  • 2 Beskattning för ISK
  • 3 Beskattning för kapitalförsäkring

Kan man sälja värdepapper?

Vid köporder köper du för ett bestämt belopp när du handlar via Andelsorder och får aktier och fraktioner för denna summa (minus courtage) ned till fem decimaler (fraktioner), t.ex. 17,56483 st. I det exemplet har du alltså 17 aktier och 0,56483 fraktioner.

När du handlar direkt mot börsen (Börsorder) köper du istället ett bestämt antal hela aktier.

Vem äger värdepapper i en fond?

Bestämmelserna om den svenska fondverksamheten har sedan 2004 funnits i LIF, lag (2004:46) om investeringsfonder. Investeringsfonder infördes då som ett samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Under år 2013 har samlingsnamnet utmönstrats ur fondlagstiftningen, lagen bytt namn till lag om värdepappersfonder (LVF) och bestämmelserna om specialfonder har överförts till lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF).

Som en följd av ändringarna i fondlagstiftningen har samlingsnamnet investeringsfond ersatts med uttrycken värdepappersfond och specialfond i inkomstskattelagen.

Det finns särskilda skatteregler i IL som gäller två typer av fonder, nämligen värdepappersfonder och specialfonder. Vad som avses med en värdepappersfond framgår av LVF och vad som avses med en specialfond framgår av 12 kap. LAIF.