:

Hur mycket pengar behövs för att starta en stiftelse?

Innehållsförteckning:

  1. Hur mycket pengar behövs för att starta en stiftelse?
  2. Vem äger en stiftelse?
  3. Vad krävs för att bilda en stiftelse?
  4. Vem är firmatecknare i en stiftelse?
  5. Är stiftelser skattebefriade?
  6. Kan en stiftelse ta lån?
  7. Är stiftelse skattefritt?
  8. Får en stiftelse låna ut pengar?
  9. Vem kan vara stiftare?
  10. Måste stiftelse ha revisor?
  11. Vem kontrollerar en stiftelse?
  12. Kan en stiftelse äga en fastighet?
  13. Vad innebär stiftare?
  14. Vad gör en stiftare?
  15. Vem granskar stiftelser?

Hur mycket pengar behövs för att starta en stiftelse?

Stefan Öhman på Varmt om hjärtat har träffat Anna Dahlström, private banker, som berättar när det kan vara lämpligt att starta en stiftelse och hur du går tillväga.

När jag har träffat och pratat med flera av de som använt och använder sig av Varmt om hjärtat för att finansiera olika projekt har jag även förstått att olika stiftelser har stor betydelse för flera av deltagarna.

Vem äger en stiftelse?

Till skillnad från bolag och föreningar har en stiftelse inga ägare eller medlemmar, man skulle kunna säga att en stiftelse äger sig själv. Enligt den juridiska förklaringen är en stiftelse en självständig förmögenhet som varaktigt förvaltas för att tillgodose ett bestämt ändamål. Stiftelsen leds av en styrelse eller av en extern förvaltare som har tagit på sig ansvaret att förvalta förmögenheten. En stiftelse är en juridisk person.

Stiftelsen förvaltar en ekonomisk förmögenhet som en eller flera stiftare har avsatt för ett särskilt ändamål. Stiftarna kan vara fysiska och/eller juridiska personer. När stiftarna avsatt pengar eller egendom till stiftelsen är detta gjort för evigt eller för en längre tid. Stiftarna upprättar en stiftelseurkund, t.ex. ett gåvobrev, ett testamente, ett styrelseprotokoll eller någon annan handling., som bl.a. anger hur förmögenheten ska användas och till vem eller vilka som stiftelsens avkastning skall delas ut. Dessa förmånstagare, personer eller organisationer kallas destinatärer. De flesta stiftelser står under tillsyn av Länsstyrelsen

Vad krävs för att bilda en stiftelse?

Det är möjligt för en eller flera personer att skapa och driva en stiftelse. Sådana personer är kallade för stiftare och ska upprätta en stiftelseurkund för att skapa och driva en stiftelse.

En stiftelse är en enskild juridisk person, som får ett eget organisationsnummer. En stor skillnad från andra bolagsformer, är att en stiftelse inte har några ägare eller medlemmar. Istället har en stiftelse en styrelse, som förvaltar den. 

Vem är firmatecknare i en stiftelse?

1 §  Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot någon bestämmelse i denna lag.

2 §  Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet görs av en eller flera fysiska personer, föreligger egen förvaltning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten förvaltning.

Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen. Vid ett sådant omhändertagande av egendom som avses i 1 kap. 2 § andra stycket får stiftelsen företrädas av någon som skall ingå i styrelsen.

9 §  Styrelsen skall utse och entlediga ledamöter om inte annat följer av stiftelseförordnandet.

Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med två eller flera ledamöter upphör, om ledamoten anmäler det hos den som har utsett honom eller, om denne inte kan nås, hos styrelsen.

Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med endast en ledamot upphör, om ledamoten anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.

19 §  Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.

Stiftaren får inte vara förvaltare. Den som är försatt i konkurs får inte heller vara förvaltare.

20 §  Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen ska det föras protokoll. Protokollet ska undertecknas av den som har varit protokollförare. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Lag (2009:244).

1 §  I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om när en stiftelse är bokföringsskyldig och om den skall avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller med ett årsbokslut.

Om bokföringsskyldigheten upphör, skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten. Lag (1999:1106).

2 §  Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078) ska fortlöpande föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbetalats av stiftelsen. Det ska finnas verifikationer för in- och utbetalningar. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade förmögenheten ha räkenskaper som är gemensamma med den andra stiftelsen.

Räkenskaperna ska avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställningen ska framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen ska även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

3 §  Vid bestämmandet av värdet på stiftelsens tillgångar enligt 2 § andra stycket skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet om ett sådant värde finns. Lag (1999:1106).

Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revisorn i en stiftelse med egen förvaltning av styrelsen.

Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revisorn i en stiftelse med anknuten förvaltning av

1 §  En styrelseledamot eller förvaltare som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skada för stiftelsen ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom åsidosättande av föreskrifterna i stiftelseförordnandet, denna lag eller årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2009:244).

Är stiftelser skattebefriade?

Jul och nyår är en tid för gåvor och välgörenhet. År 2014 öppnas ökade möjligheter för entreprenörer, och andra personer, att ägna sig åt filantropisk verksamhet. Då skattebefrias avkastning även i stiftelser som har till ändamål att främja exempelvis miljö, idrott och kultur.

Idag omfattar skattebefrielsen stiftelser som främjar bland annat vetenskaplig forskning, utbildning och hjälpverksamhet bland behövande. Dessa ändamål vidgas alltså nu från årsskiftet. Därmed blir det mer intressant för entreprenörer och andra personer att bilda stiftelser för att långsiktigt verka för olika samhällsnyttiga ändamål som de känner särskilt för.

Kan en stiftelse ta lån?

För att en stiftelse ska bli en självständig juridisk person måste den tillskjutna egendomen ha tagits om hand av någon som har gjort ett åtagande att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. Ett förvaltningsåtagande kan lämnas antingen av en eller flera fysiska personer som bildar en styrelse (egen förvaltning) eller av en juridisk person t.ex. staten, en kommun, en ideell förening eller ett aktiebolag (anknuten förvaltning). För detta åtagande gäller inte något formkrav, men det kan ändå vara lämpligt att det tecknas på den handling där stiftelseförordnandet är skrivet. Stiftelselagen innehåller begränsningar ifråga om vem som får vara förvaltare se Styrelse och förvaltare nedan. Stiftare får inte ensamma bilda styrelse eller utgöra förvaltare (2 kap. 10 och 19 §§ SL).

Ansvaret att förvalta en stiftelse vilar på styrelsen vid egen förvaltning och på förvaltaren vid anknuten förvaltning. En styrelse kan bestå av en eller flera fysiska personer.

Är stiftelse skattefritt?

En stiftelse som uppfyller villkoren för att vara allmännyttig behöver inte betala skatt för följande inkomster:

  • räntor
  • utdelning
  • vinst vid försäljning av fastigheter eller värdepapper

Stiftelsen får inte göra avdrag för utgifter som är kopplade till de skattefria inkomsterna. Det gäller till exempel ränteutgifter, kapitalförluster eller kostnader för kapitalförvaltning.

Om stiftelsen uppfyller villkoren för att vara en allmännyttig stiftelse kan vissa fastighetsinkomster blir skattefria. Det gäller om fastigheten ägs av stiftelsen och används mer än 50 procent i en allmännyttig verksamhet. Det kan till exempel vara uthyrning under marknadspris till ett allmännyttigt syfte eller när stiftelsen använder fastigheten i sin egen allmännyttiga verksamhet. Det är bara fastighetsinkomsterna från en allmännyttig verksamhet som är skattefria. Alla andra är skattepliktiga. Inkomster från en lantbruksenhet kan inte bli skattefria.

Får en stiftelse låna ut pengar?

En stiftelse som uppfyller villkoren för att vara allmännyttig behöver inte betala skatt för följande inkomster:

  • räntor
  • utdelning
  • vinst vid försäljning av fastigheter eller värdepapper

Stiftelsen får inte göra avdrag för utgifter som är kopplade till de skattefria inkomsterna. Det gäller till exempel ränteutgifter, kapitalförluster eller kostnader för kapitalförvaltning.

Om stiftelsen uppfyller villkoren för att vara en allmännyttig stiftelse kan vissa fastighetsinkomster blir skattefria. Det gäller om fastigheten ägs av stiftelsen och används mer än 50 procent i en allmännyttig verksamhet. Det kan till exempel vara uthyrning under marknadspris till ett allmännyttigt syfte eller när stiftelsen använder fastigheten i sin egen allmännyttiga verksamhet. Det är bara fastighetsinkomsterna från en allmännyttig verksamhet som är skattefria. Alla andra är skattepliktiga. Inkomster från en lantbruksenhet kan inte bli skattefria.

Vem kan vara stiftare?

I Sverige står alla stiftelser under tillsyn av en länsstyrelse.[1] Tillsynen kan vara fullständig eller begränsad.[1]

I många länder är stiftelseägda företag vanliga. En anledning att instifta ägarstiftelser är att en företagsgrundare önskar att bevara företaget och hindra att det köps upp efter sin död, eller önskar ordna ett generationsskifte utan splittring av ägarmakt och styrning.

Ett annat skäl kan vara skatteöverväganden rent allmänt, eller specifikt inför ett generationsskifte, i ett familjeföretag.

Exempel på internationella stiftelseägda företag är Mercuri Urval Sverige, Philips Nederländerna och Ikea-sfären med ägarstiftelser för två av grenarna i Nederländerna och Liechtenstein.

Måste stiftelse ha revisor?

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Från och med den 1 november 2010 kan de minsta företagen välja om de vill ha kvalificerade revisorer eller inte. Ett privat aktiebolag måste enbart ha en kvalificerad revisor om det når upp till minst två av följande gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

Vem kontrollerar en stiftelse?

En del stiftelser har sin förmögenhet i aktier, vilket innebära risker när börsen kraschar som t.ex. Sparbanksstiftelsen Väst som lyckades utradera hela sin förmögenhet genom att köpa aktier i Swedbank. Sparbanksstiftelsen väst delar inte ut några bidrag eftersom stiftelsekapitalet i princip är borta. Sparbanksstiftelsen Väst var tidigare en stor och viktig sponsor för kultur och idrottsföreningar i Västsverige.

De flesta stiftelser är mer försiktiga och placerar sina tillgångar i olika fonder och aktier så att förmögenheten är säkrad genom placeringar med olika risknivåer.

Kan en stiftelse äga en fastighet?

Familjestiftelser, som bildats främst för att tillgodose en eller några enskilda familjers intressen, är skattskyldiga för all inkomst med en skattesats som är densamma som för aktiebolag.

Vad innebär stiftare?

Stiftelselagen innehåller bestämmelser som gäller för de flesta stiftelser.

Enligt stiftelselagen bildas en stiftelse ”genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål” (1 kap. 2 § SL).

Av allmänna rättsgrundsatser framgår att vem som helst som har förmåga att avge en rättslig viljeförklaring kan bilda en stiftelse. Det krävs dock att stiftaren själv råder över den egendom som han eller hon vill avskilja för stiftelsen. Detta utesluter normalt den som är försatt i konkurs. Underåriga kan i allmänhet inte bilda en stiftelse eftersom de saknar den rättsliga handlingsförmåga som krävs. Både fysiska och juridiska personer kan bilda en stiftelse. Även en stiftelse kan bilda en ny stiftelse.

Vad gör en stiftare?

När stiftare ska bilda ett aktiebolag, ska de upprätta en stiftelseurkund och bolagsordning. En bolagsordning är en del av en stiftelseurkund. I en stiftelseurkund ska stiftarna bland annat skriva priset per aktie, namnet och personnumret tillhörande stiftarna och adress. Stiftare till aktiebolag är den eller dem som bildar aktiebolaget och kan vara såväl en fysisk som juridisk person. Om det är en juridisk person som är stiftare, ska firman och organisationsnumret framgå i stiftelseurkunden.

I en bolagsordning framgår det regler för ägarna och bolaget, som även är bindande för tredje man. Vilka uppgifter som en bolagsordning ska innehålla, framgår i aktiebolagslagen. Bland annat ska stiftare uppge företagsnamnet, vart sätet ska vara, vad företaget ska göra, storleken på aktiekapitalet, hur många aktier företaget har, antal styrelseledamöter m.m. Dessutom går det att skriva in olika typer av förbehåll i bolagsordningen avseende aktierna. Exempelvis förköpsförbehåll och hembudsförbehåll. 

Vem granskar stiftelser?

En tryggandestiftelse ska alltid ha en styrelse som består av fysiska personer. Hälften av styrelseledamöterna och deras ersättare ska väljas av arbetsgivaren och den andra hälften av de arbetstagare som omfattas av stiftelsens ändamål (16 och 30 §§ TrL).

Styrelsens ordförande ska utses av tillsynsmyndigheten om stiftelsen tryggar pension åt arbetstagare som har ett bestämmande inflytande enligt tryggandelagen över ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Detta gäller även om pensionen tryggas åt efterlevande till sådana arbetstagare (16 § TrL).

Det finns inte några begränsningar beträffande nationalitet eller bosättning för styrelseledamöterna. En person som har näringsförbud får däremot inte vara styrelseledamot eller ersättare i en tryggandestiftelse (16 a och 30 §§ TrL).

För att besluten ska bli giltiga vid styrelsemötena krävs att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Ytterligare ett krav för giltiga beslut är att lika många representanter för arbetsgivaren som för arbetstagarna deltar (16 och 30 §§ TrL).