Vad kallades arrende förr?

Innehållsförteckning:

1. Vad kallades arrende förr?
2. Vad är skillnaden mellan hyra och arrende?
3. Vad heter den som arrenderar?
4. Vad händer när ett arrende går ut?
5. Vilka typer av arrende finns det?
6. Vilka Arrendeformer finns?
7. Vad är ett rimligt arrende?
8. Kan man bli av med ett arrende?
9. Kan man bli av med arrende?
10. Vad är rimligt arrende?
11. Hur mycket kostar ett arrende?

Vad kallades arrende förr?

De flesta bostadsarrenden gäller fritidsbebyggelse, bland annat i form av kolonistugor, ­fritidshusbyar och liknande. Många arrenda­torer har under senare år friköpt tomter till sina hus, på grund av de nackdelar som arrende­formen har jämfört med ägandet. Antalet bostadsarrenden har därmed förmodligen minskat.

Den främsta nackdelen är att huset inte kan lämnas som säkerhet för lån.

Vad är skillnaden mellan hyra och arrende?

En nyttjanderätt innebär att en person, fysisk eller juridisk, ges tillgång och rätt att använda annans egendom under en period. Det kan förklaras som att den som tilldelas nyttjanderätten lånar egendom från dess ägare. Ägaren kommer alltså vara fortsatt ägare och kommer återfå egendomen då nyttjanderätten upphör att gälla.

Nyttjanderätten skapas genom upprättande av ett avtal mellan ägaren, d.v.s. nyttjanderättsgivaren, och den som ska tilldelas nyttjanderätten, d.v.s. nyttjanderättshavaren.

Med bostadshyra förstås att hus, lägenhet eller del av hus eller lägenhet upplåts för nyttjande mot ersättning. Syftet med uthyrningen ska vara att hyresobjektet ska användas som bostad, antingen som permanentbostad eller som fritidsbostad. En fritidsbostad är avsedd att användas som en temporär bostad och kan vara t.ex. en sommarstuga.

Vad heter den som arrenderar?

En markägare kan hyra ut sin mark eller bostäder på marken, vilket i sådana fall kallas att arrendera. Det finns fyra olika slags arrenden och dessa styr vad marken får användas till. Dessa är jordbruk, bostad, anläggning och lägenhet. Den som arrenderar kallas arrendator.

Vad händer när ett arrende går ut?

Jag har tänkt köpa en större fastighet. På fastigheten finns redan ett bostadsarrende där det sedan många år bor en äldre man. Innan jag köper vill jag veta om jag har rätt att säga upp arrendatorn och vad händer i så fall med huset. Arrendet löper på fem år och går ut om två år. Tacksam för svar!

Vilka typer av arrende finns det?

I ett arrendeavtal finns det jordägare och en arrendator. Jordägaren är den som äger och hyr ut jorden i form av ett markområde. Arrendatorn är den som hyr jorden av jordägaren. Utgångspunkten är att ett arrende föreligger om följande fyra förutsättningar är uppfyllda:

• Jordägaren och arrendatorn har ingått ett avtal om upplåtelse av jord.
• Arrendatorn har rätt att aktivt använda jorden.
• Arrendatorn ska ersätta jordägaren för arrendet.
• Arrendatorn har egen besittning till det upplåtna området.

Angivna punkter är de generella kraven. När man väl konstaterat att ett avtal är ett arrendeavtal återstår att avgöra vilken typ av arrende som det är fråga om vilket ibland kan vara något komplicerat. Vi ska försöka reda ut skillnaden mellan de olika typerna av arrenden här nedanför.

Vilka Arrendeformer finns?

I ett arrendeavtal finns det jordägare och en arrendator. Jordägaren är den som äger och hyr ut jorden i form av ett markområde. Arrendatorn är den som hyr jorden av jordägaren. Utgångspunkten är att ett arrende föreligger om följande fyra förutsättningar är uppfyllda:

• Jordägaren och arrendatorn har ingått ett avtal om upplåtelse av jord.
• Arrendatorn har rätt att aktivt använda jorden.
• Arrendatorn ska ersätta jordägaren för arrendet.
• Arrendatorn har egen besittning till det upplåtna området.

Angivna punkter är de generella kraven. När man väl konstaterat att ett avtal är ett arrendeavtal återstår att avgöra vilken typ av arrende som det är fråga om vilket ibland kan vara något komplicerat. Vi ska försöka reda ut skillnaden mellan de olika typerna av arrenden här nedanför.

Vad är ett rimligt arrende?

Arrendatorn har normalt besittningsskydd, dvs han eller hon har rätt att få arrende­avtalet förlängt när avtals­tiden går ut. Parterna i ett arrende­avtal kan ha omfatt­ande rättigheter och skyldigheter, som i så fall ska tas med i arrendeavtalet.

I slutet av det här artikeln kan du läsa om upplåtelser som påminner om jordbruksarrende. Det handlar främst om skötselavtal och så kallad share farming.

Kan man bli av med ett arrende?

Det finns situationer där arrenderätten inte är förverkad trots att arrendatorn brutit mot någon av ovanstående regler.

Man ska dock komma ihåg att även om misskötsamheten i dessa fall inte medför att arrenderätten är förverkad, så kan arrendeavtalet komma att upphöra om avtalet sägs upp till avtalstidens utgång.

Kan man bli av med arrende?

De flesta bostadsarrenden gäller fritidsbebyggelse, bland annat i form av kolonistugor, ­fritidshusbyar och liknande. Många arrenda­torer har under senare år friköpt tomter till sina hus, på grund av de nackdelar som arrende­formen har jämfört med ägandet. Antalet bostadsarrenden har därmed förmodligen minskat.

Den främsta nackdelen är att huset inte kan lämnas som säkerhet för lån.

Vad är rimligt arrende?

Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde år 1995. Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige Mellan 2010 och 2020 har det genomsnittliga priset för att arrendera en hektar jordbruksmark ökat med 30 %. Den största ökningen skedde mellan 2010 och 2011 och därefter har prisökningen stagnerat.

Enligt vår arrendeprisundersökning, som genomförs vartannat år, har arrendepriset för en hektar jordbruksmark varit relativt oförändrat sedan år 2011. Mellan år 2019 och 2020 steg de genomsnittliga arrendepriserna på jordbruksmark med 2 %. Ökningen mellan år 2019 och 2020 var störst i produktionsområde Övre Norrland följt av Mellersta Sveriges skogsbygder. Enligt undersökningen kostade det i genomsnitt 1 811 kr att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige år 2020. Beräkningsunderlaget till statistiken baseras på ett urval om 1 800 företag.

I denna statistikrapport redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis stora så förekommer det lokala prisvariationer.

Priserna som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser för jordbruksmark både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade från arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms och per år. I databasen redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser, inklusive gratisarrenden, på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda priser är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.

Redovisning av resultat sker på riksnivå samt två olika indelningar, NUTS2 och produktionsområde. För NUTS2, som är sammanslagningar av län, har vi dessutom slagit ihop några regioner vilket beror på att vi i denna urvalsundersökning fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Stockholm redovisas därför tillsammans med Östra Mellansverige medan Nedre och Övre Norrland har slagits ihop och redovisas som Norra Sverige. Karta 2 visar samtliga NUTS2-områden i Sverige.

Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera mark i Sverige. Sedan 2000 har takten på arrendeprisökningen varit i snitt mellan 0-7 % per år med några få undantag. Mellan 2004 och 2005 samt 2012 och 2013 skedde minskningar på mindre än 1 % och mellan åren 2006 och 2007 samt 2010 och 2011 ökade arrendepriserna med 16 respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling i spannmålsbygderna.

Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit något stigande till och med år 2020. Enligt punktskattningen har arrendepriset gått upp med 13 % denna period men ökningen är inte statistiskt säkerställd. Mellan år 2019 och 2020 steg priset med 2 %. En hektar jordbruksmark kostar i genomsnitt 1 811 kr/ha per år i Sverige att arrendera och en hektar åkermark kostar 1 945 kr/ha. Priset för att arrendera en hektar betesmark var 547 kr 2020. Sedan 2011 har genomsnittet för betesmark varit i intervallet 525–600 kr/ha.

Hur mycket kostar ett arrende?

Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde år 1995. Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige. Priserna i den här rapporten baseras på samtliga avtal, inklusive så kallade gratisarrenden, om inget annat anges. Mellan 2010 och 2011 skedde den största prisökning under perioden 2010–2022. Efter 2011 har prisökningen stagnerat. Totalt har priset för att arrendera en hektar jordbruksmark ökat med 29 % mellan 2010 och 2022.

Enligt vår arrendeprisundersökning, som genomförs vartannat år, har arrendepriset för en hektar jordbruksmark varit relativt oförändrat sedan år 2011. Mellan år 2020 och 2022 minskade de genomsnittliga arrendepriserna på jordbruksmark med 1 %. Enligt undersökningen kostade det i genomsnitt 1 794 kr att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige år 2022. Beräkningsunderlaget till statistiken baseras på uppgifter från ungefär 1 000 företag.

I denna statistikrapport redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis stora så förekommer det lokala prisvariationer.

Priserna som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser för jordbruksmark både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade från arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna anges per år exklusive moms. I databasen redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser, inklusive gratisarrenden, på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda priser är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.

Redovisning av resultat sker på riksnivå samt två olika regionala indelningar, NUTS2 och produktionsområde. För NUTS2, som är sammanslagningar av län, har vi dessutom slagit ihop några regioner. Sammanslagningen beror på att vi i denna urvalsundersökning fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Stockholm redovisas därför tillsammans med Östra Mellansverige medan Nedre och Övre Norrland har slagits ihop och redovisas som Norra Sverige. Karta 2 visar samtliga NUTS2-områden i Sverige.

Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera jordbruksmark i Sverige. Sedan 2000 har takten på arrendeprisökningen varit i snitt mellan 0‑7 % per år med några få undantag. Mellan 2004 och 2005, 2012 och 2013 samt 2020 och 2021 skedde minskningar på mindre än 0‑2 % och mellan åren 2006 och 2007 samt 2010 och 2011 ökade arrendepriserna med 16 respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling i spannmålsbygderna.

Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit något stigande till och med år 2022. Enligt punktskattningen har arrendepriset för jordbruksmark gått upp med 10 % denna period men ökningen är inte statistiskt säkerställd. Mellan år 2021 och 2022 steg priset med 1 %.

År 2022 var det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden 1 794 kr per hektar och år. Medelfelen visar hur stor osäkerhet det är i resultaten. För riket är medelfelet 4,2 %, vilket innebär att konfidensintervallet för riket är 1 647‑1 941 kr. Prisutvecklingen för riket sedan 1994 redovisas i figur A. Det är så långt tillbaka som vi har samlat in uppgifter om arrendepriser. I tabell 1 redovisas genomsnittligt arrendepris på jordbruksmark, inklusive gratisarrende för riket och NUTS2 för åren 1994–2022.