Vad är lilla Basbeloppsregeln?

Innehållsförteckning:

1. Vad är lilla Basbeloppsregeln?
2. Vad innebär Basbeloppsregeln för sambor?
3. Hur räknar man ut basbelopp?
4. När har man rätt till prisbasbelopp?
5. Har sambo rätt till halva huset?
6. Vilka olika basbelopp finns?
7. Vem bestämmer basbelopp?
8. När används de olika Basbeloppen?
9. Hur mycket är ett basbelopp i Sverige?
10. Vad bestämmer prisbasbelopp?
11. Vad innebär Prisbasbeloppsregeln?
12. Vem ärver huset sambo eller barn?
13. Vem äger vad i ett samboförhållande?
14. Är basbelopp och prisbasbelopp samma sak?
15. Hur mycket höjs brytpunkten 2023?

Vad är lilla Basbeloppsregeln?

Det är endast sambors gemensamma bostad och bohag som omfattas av sambolagen (2003:376). Lagen innehåller definitioner av vad som är ett samboförhållande (1 § sambolagen) och när ett samboförhållande ska anses ha upphört (2 § sambolagen).

Samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Om bostaden eller bohaget inte har förvärvats för gemensam användning ingår egendomen inte i samboegendomen.

Om en bodelning enligt sambolagen ska ske, ingår endast samboegendom i bodelningen.

Vad innebär Basbeloppsregeln för sambor?

Lilla basbeloppsregeln framgår av 18 § andra stycket sambolagen och är, i motstats till den basbeloppsregel som gäller för makar, inte en arvsregel utan en bodelningsregel. Detta innebär bland annat att den efterlevande sambon tilldelas egendomen med full äganderätt och att det därmed inte föreligger någon rätt till efterarv för den avlidne sambons arvingar. Den efterlevande sambon kan därför fritt disponera över den egendom som hen tilldelas med stöd av lilla basbeloppsregeln och kan även testamentera bort egendomen.

Hur räknar man ut basbelopp?

Basbelopp är belopp som används exempelvis för att räkna ut olika avgifter och förmåner. De förändras varje år eftersom själva poängen med basbeloppen är att de ska följa inflationen i samhället. Det finns olika typer av basbelopp.

Prisbasbeloppet räknas fram grundat på ändringar i det allmänna prisläget enligt bestämmelser i socialförsäkringsbalken. Man tittar då på förändringen i konsumentprisindex och beräkningarna som fastställs med denna utgångspunkt gäller sedan för ett kalenderår. Man avrundar alltid prisbasbeloppet till närmaste hundratal kronor. Det finns också ett förhöjt prisbasbelopp vilket man använder när man ska räkna på pensionspoäng och också tidigare för att räkna ut taket till den allmänna pensionen. Prisbasbeloppet räknas fram av statistiska centralbyrån och fastställs sedan av regeringen. 

När har man rätt till prisbasbelopp?

Basbeloppsregeln blir aktuell om en make eller sambo avlider. Den finns till för att den efterlevande ska få ett ekonomiskt skydd – så att personen inte står helt utan tillgångar. Basbeloppsregeln ser nämligen till så att den efterlevande alltid har rätt att få ut ett visst belopp ur det arv som den avlidne lämnar efter sig.

Har sambo rätt till halva huset?

Det centrala i sambolagen är att när ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras om någon av parterna önskar det. Vid en bodelning räknas all samboegendom ihop och summan av samboegendomen delas sedan lika parterna emellan (om inget samboavtal finns). Hur en bodelning rent praktiskt går till kan du läsa mer om i vår artikel om bodelning.

Tänk på! Innan ni flyttar ihop är det viktigt att ni ser över vad som ska gälla mellan dig och din sambo. Om ni inte skriver ett eget avtal gäller sambolagen om en eventuell bodelning ska göras.

Alla egendomar räknas dock inte som samboegendom, utan det finns vissa undantag. Hur ägodelar ska fördelas beror på när de köptes och vad de planerades att användas till.

Vilka olika basbelopp finns?

Eftersom Sveriges ekonomi påverkas av inflation så går det inte att lagstifta fasta belopp för vissa avgifter och förmåner. För att till exempel vissa avgifter, skatter och förmåner ska hamna på rimliga och jämförbara nivåer utgår vi i Sverige från ett prisbasbelopp.

Regeringen har uppdragit åt Statistiska centralbyrån (SCB) att beräkna prisbasbeloppet. Beräkningarna ska göras med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex*. Det finns tre olika typer av basbelopp:

Vem bestämmer basbelopp?

Varje år får Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av regeringen, att räkna ut vad prisbasbeloppet ska vara.

Basbeloppet baseras på konsumentprisindex och i uträkningen utgår man från ett jämförelsetal som jämför prisnivå för juni föregående år med juni år 1997. Sedan multipliceras beloppet med 1997 års basbelopp (36 396 kr).

Till sist så avrundas beloppet till jämna hundratal och det är det som blir det nya prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2019 blev 46 500 kr, vilket är 1000 kr mer än beloppet för 2018.

När används de olika Basbeloppen?

Eftersom Sveriges ekonomi påverkas av inflation så går det inte att lagstifta fasta belopp för vissa avgifter och förmåner. För att till exempel vissa avgifter, skatter och förmåner ska hamna på rimliga och jämförbara nivåer utgår vi i Sverige från ett prisbasbelopp.

Regeringen har uppdragit åt Statistiska centralbyrån (SCB) att beräkna prisbasbeloppet. Beräkningarna ska göras med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex*. Det finns tre olika typer av basbelopp:

Hur mycket är ett basbelopp i Sverige?

Prisbasbelopp 2023.

Prisbasbeloppet (pbb) speglar prisutvecklingen i samhället. Det är SCB (Statistiska Centralbyrån) som gör beräkning på prisbasbeloppet som regeringen sen fastställer. SCB beräknar prisutvecklingen under juni-juni, då beloppet ska följa prisutvecklingen. Inflationen har tagit fart i Sverige under 2022 därför ser vi en rekordhöjning av prisbasbeloppet på 4 200 kr, från 48 300 kr (2022) till 52 500 kr.

Vad bestämmer prisbasbelopp?

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet (pbb) för inkomståret 2023 till 52 500 kr. Beloppet ska följa prisutvecklingen, och beräknas under perioden juni till juni av SCB.

Då inflationen verkligen har tagit fart i Sverige under 2022 och nått nivåer som vi inte sett de senaste 40 åren, så innebär det en rekordartad höjning av prisbasbeloppen.

Vad innebär Prisbasbeloppsregeln?

En efterlevande makes rätt att under alla omständigheter åtminstone få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp efter den andre makens död.

Basbeloppsregeln, som hittas i 3 kap. 1 § ärvdabalken, går före eventuellt testamente eller särkullsbarns rätt att få ut sin arvslott direkt. I denna summa räknas dock in eventuell enskild egendom den efterlevande maken har och det värde denne fått genom bodelningen.

Vem ärver huset sambo eller barn?

Även om det kan kännas obekvämt kan det vara en klok investering att tala med sin livskamrat om vad som händer med hem och bohag efter döden. Sambos ärver inte varandra. Kvarlåtenskapen tillfaller istället den avlidnes barn eller andra släktingar. Det innebär att den ena sambon kanske inte kan bo kvar i lägenheten om den andre dör. 

Nedan redogörs översiktligt för arvsreglerna när det gäller sambos. Det finns dock många undantag och specialvarianter och vi rekommenderar att ni kontaktar en jurist specialiserad på arvs- och familjerätt för att säkerställa hur just ert förhållande ser ut.

Vem äger vad i ett samboförhållande?

Sambor är två per­so­ner som har ett ge­men­samt hus­håll, men vad menas som ge­men­samt hus­håll och vad räknas som ge­men­samt hus­håll?

Det finns ingen exakt de­fi­ni­tion, men man kan anse att ni har ett ge­men­samt hus­håll om ni delar på var­dag­li­ga syss­lor och ut­gif­ter.

Sam­bo­la­gen skyd­dar den eko­no­miskt sva­ga­re sambon.

Sam­bo­la­gen på­ver­kar främst hur er egen­dom för­de­las om för­hål­lan­det upphör. Vid en se­pa­ra­tion har båda rätt att begära bo­del­ning inom ett år efter att ni flyt­tat isär.

Sam­bo­e­gen­dom är par­ter­nas ge­men­sam­ma bostad och ge­men­samt bohag. Ge­men­samt bohag är egen­dom som in­för­skaf­fats för ge­men­sam an­vänd­ning, till ex­em­pel möbler, hus­hålls­ma­ski­ner, konst, pryd­na­der, tv och radio.

Ni kan und­vi­ka sam­bo­la­gens regler enbart genom att skriva ett sam­bo­av­tal. Om ni skri­vit ett sam­bo­av­tal delas er egen­dom enligt av­ta­let och inte enligt sam­bo­la­gen.

Sam­bo­la­gens regler gäller även för hus och bo­stä­der.

Enligt sam­bo­la­gen ska värdet av en bostad som köpts för er ge­men­sam­ma an­vänd­ning delas lika mellan er om för­hål­lan­det upphör. Bo­sta­den ska delas lika även om ni be­ta­lat olika mycket för bo­sta­den.

Om ni vill att er bo­stads­rätt delas enligt hur mycket ni äger av bo­sta­den måste ni skriva ett sam­bo­av­tal och i kö­pebre­vet tyd­ligt ange hur ni äger bo­sta­den.

Är basbelopp och prisbasbelopp samma sak?

Basbeloppstak i lagförsäkringar. I flera lagstadgade försäkringar är ersättningarna begränsade till den delen av årslönen som högst uppgår till ett ”basbeloppstak”, det vill säga ett visst antal basbelopp. Före 1 juli 2006 har samma basbeloppstak – 7,5 prisbasbelopp (PBB) – gällt i alla lagförsäkringar. Under perioden 1 juli – 31 december 2006 gällde ett basbeloppstak om 10 PBB för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och sjukpenning..

Från 1 januari 2007 gäller följande basbeloppstak:

Hur mycket höjs brytpunkten 2023?

Prisbasbeloppet är det belopp som bestämmer vissa försäkringsersättningar, pensionsutbetalningar, bidrag och det påverkar även vissa skatter. Nästa år 2023 höjs det med 8,7 % till 52 500 kronor 2023.

Det är den största höjningen på nästan 40 år. Det får bland annat följande effekter: