Vad är en princip inom juridik?

Den straffrättsliga betydelsen av principen är att ingen får straffas för en handling som vid tidpunkten inte var uttryckligen förbjudet i lag.

Ett grundläggande krav på rättsskipningen inom svensk straffrätt (synonym: legalitetsgrundsatsen), kan uttryckas som två förbud:

Vilka fyra viktiga principer finns inom offentlig rätt?

Statsrätt/normgivning/rättskipning Offentlig rätt = rör förhållandet mellan det allmänna, dvs stat och kommun, och enskilda (både juridiska och fysiska personer). Konstitutionell rätt = statsrätt, det regelsystem som utgör konstitutionen (våra grundlagar) dvs RF, SO, TF och YGL med supplerande författningar (RO, ValL etc) och konstitutionell praxis (agerande som kan etableras vid tillämpning av grundlagen). Statsrätt =behandlar främst reglerna om de högsta statsorganen (tex riksdagen och regeringen) och deras maktbefogenheter, samt inbördes förhållande liksom i förhållande till medborgarna och andra som vistas i riket. Dessa regler finns samlade i våra grundlagar (RF samt avseende statschefen SO) och anslutande författningar som ex RO och ValL, även TF och YGL. Statsskicket = 1 kap. 1 § RF, ValL: ,Folksuveränitet / folkstyrelse, fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt, representativt och parlamentariskt statsskick, kommunal självstyrelse, legalitetsprincipen. Folkrätt = rättsregler som styr staters agerande på den internationella arenan. Reglerna inriktar sig i första hand på situationer när en stat agerar gentemot en annan stat, eller gentemot en internationell organisation. Kan också inverka på statens relation till de egna medborgarna, såsom vid skydd för grundläggande fri och rättigheter. Består främst av internationella överenskommelser (konventioner, traktater eller fördrag) och sedvanerätt. Förvaltningsrätt =regler som rör myndigheterna och deras handläggning av ärenden. Inom detta område finns både de allmänna förfarandelagarna FL (för förvaltningsmyndigheter) och FPL (förvaltningsdomstolar). Generaldirektör =Vem styr myndigheterna? Generaldirektören är den högsta chefen i en förvaltningsmyndighet, saknar anställningstrygghet och kan bli sparkad på dagen. Beslutande politiska församlingar= har valts politiskt - riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige Myndigheter = regeringen, domstolar, förvaltningsmyndigheter (vissa privaträttsliga organ samt beslutande kommunala församlingar kan jämställas som myndighet ex vid behandling av OSL) Regeringen =främsta uppgift att “styra riket”, särställning som utövare av den högsta stadsstyrelsen. En myndighet men ej förvaltningsmyndighet. Utövar: landets politiska ledning, högsta förvaltningsfunktion och viss normgivningsfunktion. Tillsynsmyndighet = tillsynsmyndighet är en kontrollmyndighet med ansvar att se till att en underordnad myndighet lever upp till de krav som ställs inom en viss verksamhet ellerett

visst verksamhetsområdet. Regeringen fattar beslut om vilka tillsynsmyndigheter som ska finnas. Regeringskansliet = Regeringskansliet är en svensk statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Stödja regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Består av statsrådsberedningen, 10 departement och förvaltningsavdelningen. Statsrådsberedningen = Leda och samordna arbetet inom regeringskansliet samt samordna den svenska EU-politiken. Statsministern är chef statsråden finns statssekreterarna, förvaltningschefen, rättschefen, chefen för kansliet för samordning av EU-frågor och personaldirektören biträder statsråden med planering, samordning, uppföljning av verksamheten. Regeringens styrande funktion = innebär att utöva den politiska ledningen i landet, ska härvid ha riksdagens förtroende såväl vid regeringsbildningen som senare. Ingår en begränsad normgivningsmakt och innebär att den får meddela förordningar, dels efter delegation från riksdagen och dels på eget initiativ. Riksdagen = folkets främsta företrädare Kammaren = beslutande organ med 349 ledamöter som leds av talmannen Utskotten= 15 proportionellt sammansatta utskott - som KU, FiU och SkU i vilka ledamöterna förbereder riksdagens ärenden. När regeringen lämnar ett förslag i form av en proposition till riksdagen hamnar den alltid först i ett utskott. Det är likadant med förslag i motioner som ledamöterna skriver. Utskottet tar ställning först, innan det är dags för hela riksdagen att fatta sitt beslut om regeringens eller ledamöternas förslag. Att utskotten måste behandla en fråga innan den beslutas i kammaren kallas för att utskotten har beredningstvång. Varje utskott har ett antal ämnesområden som det behandlar. Militära frågor hamnar till exempel i försvarsutskottet, medan socialutskottet tar hand om förslag som gäller sjukvården. Delegationer = kollegialt sammansatta riksdagsorgan för samråd, beredning etc: - riksdagsstyrelsen - ordförandekonferensen - valberedningen - valprövningsnämnden - utrikesnämnden - Eu-nämnden - krigsdelegationen Riksdagens förvaltning = kammar och utskottskanslier samt riksdagens förvaltningskontor Riksdagens myndigheter = riksbanken, JO och deras expedition, riksrevisionen, nämnder som lyder under riksdagen tex riksdagens överklagandenämnd

Rättsstat = Antal kriterier: offentliga makten ska utövas “under lagarna ”, garantier dvs konstitutionella kontrollmöjligheter ska erbjudas mot maktmissbruk, de grundläggande fri och rättigheterna ska vara skyddade , likhet inför lagen och ett objektivt beslutsfattand e ska garanteras, domstolarnas oberoende gentemot de politiska organen ska garanteras. Högsta statsorganen = riksdagen, regeringen, statschefen, HD, HFD Folksuveränitetens princip = offentliga makten, statsmakten, tillhör svenska folket. Den offentliga makten är odelad och utgår från det svenska folket (RF 1:1). Parlamentaristiskt statsskick = statsskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag). Riksdagen på förslag av talmannen väljer statsminister, varefter statsministern efter egna önskemål utser sin regering. Legalitetsprincipen = principen, även betecknad normbundenhetens princip, innebär att alla utövning av offentlig makt kräver ett författningsstöd. Maktutövningen ska alltså vara normbunden i motsats till godtycklig. Objektivitet och likhetsprincipen = innebär att “allas likhet inför lagen” ska läggas till grund för beslutsfattandet och även i myndigheternas sk faktiska verksamhet (undervisning, sjukvård etc). Demokrati som målsättning = Representativt statsskick = säkerställer fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt genom att vi genom val röstar fram de representanter som ska företräda oss i riksdagen samt i kommun och landsting. Indirekt demokrati = riksdagen är svenska folkets främsta företrädare, alltså folket endast rent undantagsvis “styr sig själva”, riksdagen beslutar åt folket Folkomröstning = möjlighet för folket att direkt uttala sin åsikt i en viss fråga. Undantag från det representativa statsskicket och en form av direkt demokrati. Maktdelning = innebär att den offentliga makten innehas av sina respektive utövare: en lagstiftande makt (riksdagen) en styrande makt (kungen) och en dömande makt (domstolarna) Funktionsfördelning = innebär att den offentliga makten utövas av folkets funktionärer, vilka - till skillnad från dem som innehade statsmakten enligt maktdelning - endast utövar densamma på uppdrag av folket. Skillnaden blir att maktens utövare enligt RF är att uppfatta som folkets funktionärer, folkets tjänare, inte som överordnade innehavare av makt. Monism = den internationella rätten och den nationella rätten en form av enhet, varför internationellt avtal blir gällande rätt i den nationella rätten redan då avtalet ratificeras av den avtalssltutande staten. Dualism = den internationella och inhemska rätten två skilda saker, ett internationellt avtal kan gälla inom staten först efter att det har införlivats i den nationella rätten på vederbörligt sätt.

Vad betyder rättsprinciper?

Proportionalitetsprincipens syfte är att det allmänna ska göra noggranna avvägningar mellan det allmännas och de enskildas intressen innan en åtgärd vidtas. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och åtgärden får bara vidtas om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den åtgärden riktas mot (5 § tredje stycket FL). En myndighet får bara ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet.

Avsikten med bestämmelsen är dock inte att myndigheten i detalj ska väga varje åtgärd mot den enskildas motstående intressen. Bestämmelsen avser att säkerställa att de åtgärder som vidtas är proportionella och nödvändiga för att uppnå det resultat som myndigheten vill åstadkomma (prop. 2016/17:180 s. 290).

Vilka förvaltningsrättsliga principer?

Från och med den 11 september 2023 har utbildningsverksamheten flyttats över till JUC, en stor aktör inom juridiska nätverk och utbildningar.

Se kurser hos JUC

Vad är skillnaden mellan en princip och andra rättsregler?

Ordet författning har flera betydelser, dels kan det vara en synonym till grundlag, dels kan det vara en samlingsterm för rättsregler oavsett ursprung. Ordet används ofta som ett samlingsnamn för lagar, förordningar och föreskrifter. Ordet författning används endast för de nationella svenska rättsreglerna. Inom EU-rätten används i stället termen rättsakt.

Livsmedelslagstiftningen bygger till största delen på EU-rätt. Eftersom Sverige är medlem i EU är också EU-rätten en integrerad del av den svenska rätten. Det finns därför inte alltid anledning att skilja på svensk rätt och EU-rätt. Det kan dock finnas pedagogiska skäl att göra det, inte minst då man ska förklara var reglerna finns, vem som har skrivit dem och hur de ska tolkas.

Vad menas med princip person?

Här presenteras några av av de centrala begrepp och principer som används på denna webbplats och i Smers publikationer.

En av grundprinciperna inom den medicinska etiken är autonomi eller rätten till självbestämmande. Principen innebär att man själv ska få bestämma över sitt eget liv och sina egna handlingar under förutsättning att det inte kränker andras självbestämmanderätt. Den enskilde måste också ha en principiell rätt att själv få välja vad han eller hon vill veta eller inte vill veta om t.ex. risker för framtida sjukdomar. Individen har en rätt att inte påverkas eller tvingas att genomgå medicinska behandlingar. Istället har man rätt att veta vad behandlingen innebär, hur riskabel och smärtsam den är, vilka konsekvenser det sannolikt för med sig att genomgå behandlingen respektive att avstå från den, och därefter en rätt att säga ja eller nej till denna.

Vad är det för skillnad mellan offentlig rätt och civilrätt?

Civilrätt, även kallat privaträtt, är den del av juridiken som berör förhållanden mellan privatpersoner och andra privata rättssubjekt (såsom fysiska personer, organisationer och företag).[1]

Civilrätt är alltså den del av juridiken som inte har med den offentliga rätten att göra. Till offentlig rätt räknas bland annat statsrätten, förvaltningsrätten samt straffrätten. Skillnaden brukar definieras på så sätt att civilrätten handlar om förhållandet direkt mellan enskilda personer (till vilka också räknas en juridisk person), medan den offentliga rätten handlar om förhållandet mellan enskilda och det allmänna (staten eller kommun). Gränsen är numera lite flytande; när en kommun till exempel sluter ett avtal, anses kommunen handla som den självständiga juridiska person den är. Avtalet är således civilrättsligt. Samtidigt måste dock kommunen följa offentligrättsliga regler avseende vem som är behörig att sluta avtal med mera. Principiellt håller dock ännu den grundläggande distinktionen.[2]

Var regleras Officialprincipen?

Skatteverket ska se till att ärenden på verket blir utredda i den omfattning som ärendet kräver (23 § FL).

Bestämmelsen om utredningsansvaret är tillämplig på alla förvaltningsärenden. Motsvarande bestämmelse finns även i annan lagstiftning, som exempelvis skatteförfarandelagen (40 kap. 1 § SFL), men benämns där som utredningsskyldigheten.

När det gäller utredningsåtgärder, särskilt sådana som är ingripande mot den enskilda, ska Skatteverket beakta ett antal rättsprinciper:

Vart regleras Objektivitetsprincipen?

Alla statsanställda ska agera sakligt och opartiskt. Du måste därför vara uppmärksam på intressekonflikter som kan uppstå. Det bidrar till att upprätthålla förtroendet för myndigheterna och staten.

Vad är ett Objektivitetsprincipen?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Både likhetsprincipen (ibland även kallad likabehandlingsprincipen) och objektivitetsprincipen går att utläsa ur grundlagen. I Regeringsformen (RF), som är en av våra grundlagar, står att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (RF 1 kap § 9.)

Vad är skillnaden mellan tingsrätt och förvaltningsrätt?

I Sverige finns tre typer av domstolar. De allmänna domstolarna tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, är domstolar i brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). Förvaltningsrätten handlägger bl.a. tvister mellan enskilda personer och myndigheter, t.ex. skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål. Mark- och miljödomstolarna handlägger miljö-, plan- och bygg-ärenden. Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, t.ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

Läs mer på Sveriges Domstolars hemsida. Klicka här.

Vilka två principer är grundläggande för rättssäkerheten?

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Europakonventionen innehåller en rad rättigheter som direkt eller indirekt utgör grunden för en demokratisk samhällsbyggnad.

Några rättigheter som har en tydlig koppling till det demokratiska beslutsfattandet är åsikts- och yttrandefriheten, mötes- och föreningsfriheten samt den allmänna rösträtten.

Även andra rättigheter har betydelse för demokratin. Ett tydligt exempel är rätten till utbildning. Ett annat är att det krävs en viss basnivå av materiell standard för att den enskilde ska ha kraft och råd att utöva sina mänskliga rättigheter.

Vad är normer och rättsregler?

Visiting address: Allhelgona kyrkogata 8, Lund Postal address: Box 23, 22100 Lund, Sweden Phone : +46 (0)46-222 00 00 (switchboard) Email: [email protected]

School of Social Work (Campus Helsingborg) Visiting address: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Postal address: Box 882, 252 08 Helsingborg, Sweden

Vad kommer ordet princip ifrån?

PRINCIP prinsi4p (prinnsi´p ell. pränngsi´p Dalin), r. l. m. ((†) n. Botin Hem. 1: 146 (1755), Lysander Almqvist 70 (1878)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er; förr äv. PRINCIPIUM, n.; best. -iet; pl. -ier.

Ordformer

Vad menar vi med begreppet privilegier?

Med privilegier så syftade liberalerna på ståndsprivilegier vilket innebar att till exempel adeln fick särskilda rättigheter endast för att de var i ett visst stånd. Liberalismen var motståndare till detta och menar på att man måste se människor som individer istället, där alla får samma rättigheter och skyldigheter. Adam smith pratar om den osynliga handen vilket menas med att var och en borde få konkurrera fritt med sina produkter på marknaden. Då skulle den med bäst varor sälja mest, vilket visserligen skulle leda till att vissa företag slogs ut, men samtidigt skule tillverkningen styras dit där man hade de bästa förutsättningarna, vilket skulle leda till en ökad rikedom i hela samhället.

De konservativa tror inte på att se samhället som en samling individer utan istället som en hel familj. I familjen så har var och en sin bestämda plats och alla är under en större helhet liksom barnet måste lyda sin pappa. Samtidigt ansvarar pappan för att barnet måste få en trygg uppväxt. Och efter samma principer måste samhället vara uppbyggt