Hur ska ett arvskifte se ut?

Om du ärver en fastighet eller del av en fastighet behöver du anmäla att du är ny ägare. Det görs inte automatiskt.

Du behöver ansöka om en ny lagfart hos Lantmäteriet i den region som fastigheten ligger i. Lantmäteriet behöver se den registrerade bouppteckningen när du ansöker om ny lagfart.

I många fall kan den bank som har beviljat bolån också hjälpa till med lagfarten.

Bolån för en fastighet eller lägenhet skrivs inte av automatiskt när en person dör. Sådana lån ska antingen lösas ut eller flyttas till en annan person. Om det finns skulder för en fastighet måste ni kontakta banken som har lånat ut pengarna och ta reda ut hur lånen kan lösas eller om det går flytta över dem till en annan person.

Om du och den döda har haft en gemensam hyresrätt ska kontraktet ändras. Kontakta i så fall hyresvärden att få rätt namn på kontraktet och på hyresavierna.

När kommer pengarna efter arvskifte?

Man får räkna med att det tar minst några månader innan arvet betalas ut. Om den avlidnes finanser är komplicerade eller om arvingarna är oense kan det dessutom ta betydligt längre tid.

De moment som ska utföras innan arvet betalas ut är en bouppteckning och arvskifte.

Vem sköter arvskifte?

Eftersom efterlevande maka, make eller registrerad partner ärver före gemensamma barn, är det vanligt med dödsbon som bara har en enda delägare – så kallade enmansdödsbon. Det finns även andra fall där en person är ensam delägare i ett dödsbo.

Om du är ensam delägare i ett dödsbo, övergår tillgångarna från dödsboet till dig när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Därför behövs ingen särskild arvskifteshandling. Däremot måste du själv se till så att vissa tillgångar registreras på dig – det kallas att föra över tillgångarna.

Vad ska man tänka på vid arvskifte?

Arvskiftet är ett juridiskt dokument som visar vem som ska få vad av tillgångarna efter någon som avlidit. Arvskiftet används som en legitimationshandling hos exempelvis banken för att de ska betala ut den avlidnas pengar till arvingarna.

Nej. Är det bara en person som ska ärva, räcker det med en bouppteckning. Ett exempel: Om en man avlider och lämnar efter sig en fru och två gemensamma barn, ärver hans fru alla tillgångar (om det inte finns något testamente som säger annat). Då behöver inget arvskifte göras.

Först görs en bouppteckning. Allt som den avlidne ägde och skulder hen hade skrivs upp. När bouppteckningen är klar, registreras den hos Skatteverket.

Dödsboförvaltning. Då ska till den avlidnes räkningar och skulder betalas.

Fastigheter räknas som fast egendom. När en fastighet byter ägare ska en lagfartsansökan göras hos Lantmäteriet. Det gäller oavsett om någon köpt, fått i gåva eller ärvt fastigheten.

Om ägarbytet gäller en ärvd bostadsrätt måste bostadsrättsföreningen godkänna ny ägare. Föreningen bestämmer också vem som får bli medlem.

Måste arvskifte registreras hos Skatteverket?

Så här gör ni vid arvskiften när ni är flera arvingar/dödsbodelägare och där ni förvaltar dödsboet själva.

Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket och ni skickar en vidimerad* kopia till oss. Det är viktigt att ni skickar in samtliga sidor av bouppteckningen. Ifall bouppteckning ej upprättats skickar ni istället en vidimerad* kopia av dödsboanmälan (denna registreras inte hos Skatteverket) till oss.

När betalar banken ut arvskifte?

Har den avlidna haft tillgångar i banken i form av pengar görs en överföring till dödsbodelägarna. Om det har varit andra tillgångar, exempelvis aktier eller liknande kan dödsbodelägarna välja att sälja aktierna eller fördela aktierna så som de är. Har den avlidna placerat pengar i fondkonto eller ISK behöver du som dödsbodelägare även öppna sådana konton.

För att banken ska kunna göra en utbetalning av arvskifte och fördela pengarna, värdepapper m.m. till dödsbodelägarna behöver du boka tid och besöka ett bankkontor. Du måste även ta med dig vissa handlingar.

Hur betalas arvskifte ut?

Hej, och tack för din fråga!

När alla arvingar är överens och arvsskifteshandlingen, alltså den handling där det är dokumenterat vem som ska ärva vad, är signerad och godkänd av alla arvingar så ska arvet betalas ut, (23 kap. 4 § ärvdabalken). Den person som har tillgång till den avlidnes konton ansvarar för att utbetalning sker genom att gå till den avlidnes bank och visa upp arvsskifteshandlingen så att banken vet vem eller vilka som ska få pengarna. Utbetalning kan också ske av banken om arvskifteshandlingen har upprättats på ett bankkontor, eller av en testamentsexekutor om en sådan har anlitats. Pengarna sätts in på arvingarnas personliga bankkonton.

Vem betalar för arvskifte?

Arvskifte är den process där den avlidnes tillgångar och skulder fördelas mellan arvingarna efter dödsfallet. Det innebär att den avlidnes egendom och eventuella skulder delas upp och överförs till de personer som har rätt till arv enligt arvsrättsliga regler eller enligt den avlidnes testamente.

Under arvskiftet fastställs arvingarnas rättigheter och andelar i den avlidnes tillgångar. Det är en viktig process för att fördela den avlidnes egendom på ett rättvist sätt och för att säkerställa att arvingarna får sin beskärda del enligt lag eller testamente.

Arvskiftet inkluderar vanligtvis upprättandet av en bouppteckning, där den avlidnes tillgångar och skulder dokumenteras. Bouppteckningen används som underlag för att fördela tillgångarna bland arvingarna. Om det finns flera arvingar kan de komma överens om en fördelning av arvet, antingen genom ett arvskifteavtal eller genom andra överenskommelser. Om det uppstår tvister eller oenigheter bland arvingarna kan arvskiftet bli mer komplicerat och behöva hanteras genom rättsliga processer.

Måste arvskifte bevittnas?

Dödsboet är kvarlåtenskapen efter den avlidna personen och ses som en juridisk person fram tills att det upplöses i ett arvskifte. Dödsboet måste förtecknas i en bouppteckning innan det får lösas upp i ett arvskifte bland dödsboets delägare. Delägarna av dödsboet är efterlevande make, maka, arvingar och testamentstagare.

Tänk på! Bouppteckningen måste upprättas inom tre månader efter dödsfallet. Ytterligare en månad senare måste den lämnas in till Skatteverket. För arvskiften finns ingen tidsgräns.

Bröstarvingar ärver först och tillhör därför den första arvsklassen. Med bröstarvingar menas personer i rakt nedstigande led från den avlidne, det vill säga barn, barnbarn, etc. Barnbarn blir bröstarvingar först om även den avlidnes barn är avlidna. I de fall där den avlidne efterlämnar en make, maka eller registrerad partner skjuts dock arvet upp. Bröstarvingarna ärver då först när också den andra partnern har avlidit.