Vad menas med företagsrekonstruktion inledd?

I propositionen föreslås att lönegarantilagen (1992:497) ändras. Det föreslås att statlig lönegaranti införs vid företagsrekonstruktion. Lönegaranti vid företagsrekonstruktion utformas på ett sätt som motsvarar vad som gäller vid konkurs. Syftet med förslagen är att bidra till strävandena att åstadkomma neutralitet mellan de båda förfarandena konkurs och företagsrekonstruktion.

I propositionen föreslås även vissa redaktionella ändringar i lönegarantilagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2005.

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497).

dels att 1, 4, 5, 7, 9, 10, 16–20, 22, 25, 26, 28–30, 32 och 35 §§ samt rubriken närmast före 16 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 7 a, 7 b och 20 a §§, av följande lydelse.

En parlamentarisk kommitté tillsattes år 1995 för att utreda frågor som rör förmånsrättslagen (1970:979). Kommittén antog namnet Förmånsrättskommittén och avlämnade år 1999 sitt huvudbetänkande Nya förmånsrättsregler (SOU 1999:1). Där föreslogs bl.a. förändringar av lönegarantireglerna. Enligt kommittén var de regler som då gällde konkursdrivande och det fanns, för att komma till rätta med detta, starka skäl att i allt väsentligt likställa löneskyddet vid företagsrekonstruktion med vad som gäller vid konkurs. Under arbetet i Regeringskansliet med en proposition om nya förmånsrättsregler tillkännagav riksdagen hösten 2002 att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med vad Förmånsrättskommittén föreslagit (bet. 2001/02:LU26, rskr. 2001/02:303). Enligt riksdagens mening borde regeringens förslag innefatta även ett förslag om lönegaranti vid företagsrekonstruktion, om detta inte står i konflikt med EG-rätten.

I propositionen Nya förmånsrättsregler (prop. 2002/03:49), som lades fram i februari 2003, lämnade regeringen förslag på förändringar av förmånsrättsordningen. Ett av syftena med reformen var att underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion i stället för att försättas i konkurs. Regeringen föreslog även vissa ändringar i lönegarantilagen (1992:497). I propositionen gjorde emellertid regeringen bedömningen att det saknades förutsättningar att enbart på grundval av kommitténs betänkande lägga fram ett förslag om lönegaranti vid företagsrekonstruktion. Regeringen delade kommitténs uppfattning att lönegaranti bör utgå även vid företagsrekonstruktion men ansåg att det var tveksamt om kommitténs förslag, som det utformats, överensstämde med dels EG:s bestämmelser om statligt stöd till näringslivet, dels bestämmelserna i det s.k. lönegarantidirektivet, dvs. rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens.

Vad händer vid en företagsrekonstruktion?

Hur lång tid tar det?

Om du ansöker om rekonstruktion för ditt eget företag ska tingsrätten genast pröva ansökan.

Hur går en företagsrekonstruktion till?

Varje rekonstruktion är unik eftersom åtgärderna och processen anpassas efter det enskilda bolagets behov, men vissa moment återkommer i stort sett alltid. I denna artikel ger vi dig därför en översiktlig beskrivning av de olika stegen i en rekonstruktion.

Bolaget lämnar in en ansökan om rekonstruktion till tingsrätten. Ansökan upprättas ofta i samråd med den tilltänkta rekonstruktören.

Hur ansöker man om företagsrekonstruktion?

Om ditt företag har redan nu har betalningssvårigheter, eller om du bedömer att företaget kommer få svårt att betala sina skulder på sikt, är det dags att se över möjligheten att rekonstruera företaget. Det är viktigt att inte vänta för länge eftersom det kan innebära att företagets ekonomiska problem blir värre och att det till slut inte längre finns möjlighet till rekonstruktion. I detta blogginlägg går vi igenom hur du gör för att ansöka om företagsrekonstruktion.

För att ett företag ska beviljas rekonstruktion krävs kortfattat att företaget nu, eller inom kort, inte kommer kunna betala sina skulder samt att det är sannolikt att företaget med rekonstruktionens hjälp kan få bukt med de ekonomiska problemen och återfå lönsamhet. Här kan du läsa mer om när ett företag kan ansöka om rekonstruktion.

Hur länge kan ett företag vara i rekonstruktion?

En företagsrekonstruktion är ett strukturerat förfarande för företag som har drabbats av tillfälligaekonomiska svårigheter, men som bedöms ha god överlevnadsförmåga på sikt. Syftet är att företag ska kunna rekonstrueras under överseende av en rekonstruktör, innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig.

En företagsrekonstruktion beviljas och avslutas alltid av domstol. Den som vill träda i rekonstruktion behöver därför vända sig med en skriftlig ansökan till tingsrätten i den domkrets där företaget har sitt säte.

Företaget står för både rekonstruktörens arvode och tingsrättens avgifter. Hur mycket det kostar att genomföra en företagsrekonstruktion beror på verksamhetens storlek och art samt hur mycket hjälp företaget behöver från rekonstruktören utöver de åtagande som ingår i det formella uppdraget. Rekonstruktörens ersättning kan på begäran prövas av rätten, vilket innebär att gäldenärsföretag i princip är skyddat mot överarvodering.

Vad händer med mina aktier vid en rekonstruktion?

Ett bolag kan tvingas försättas i konkurs på grund av att det inte längre kan betala sina skulder och inte kommer kunna göra det under en längre tid framöver.

Vem betalar lön under rekonstruktion?

Tingsrätten kan besluta om företagsrekonstruktion när ett företag har svårt att betala sina skulder på kort sikt – men har en livskraftig verksamhet i grunden.

Företagsrekonstruktion kan vara ett alternativ till konkurs för företag som har ekonomiska problem, men som ändå kan överleva på sikt. Det är oftast näringsidkaren som ansöker om företagsrekonstruktion, och det är domstolen som beslutar. Under den begränsade tid som företagsrekonstruktionen pågår får företaget möjlighet ombilda och återuppbygga sin verksamhet.

Hur lång tid tar en företagsrekonstruktion?

Vad krävs för företagsrekonstruktion?

Företagsrekonstruktion är ett sätt att försöka hjälpa ett företag som är på obestånd att återhämta sig och överleva. En företagsrekonstruktion kan omfatta aktiebolag och ekonomiska föreningar såväl som handelsbolag och enskilda firmor. Det är ett alternativ till att ett företag går i konkurs. För att en rekonstruktion ska vara möjligt så måste det finnas en möjlighet för företaget att återhämta sig och att verksamheten kan drivas vidare med lönsamhet i någon form. Under tiden som företaget är under rekonstruktion så är det skyddat mot att någon begär företaget i konkurs. Det är också skyddat mot utmätning och mot att motparten säger upp avtal.

För att ett företag ska kunna genomföra en rekonstruktion så måste företaget ha betalningssvårigheter. Det innebär att gäldenären (företaget som inte kan betala) inte kan betala sina förfallna skulder eller snart kommer att få problem med att betala sina förfallna skulder.

Får man anställa under rekonstruktion?

När ett företag hamnar i situationen att det börjar bli dags att överväga om man ska ansöka om företagsrekonstruktion så uppkommer många frågor. En av de mest ställda frågorna är vad som händer med personalen?

Rent allmänt uppkommer ofta frågan om hur man gör med de avtal som ett företag har ingått när de träder in i rekonstruktion. Då en rekonstruktion inte alltid fungerar brukar tredje man bli skeptisk att stanna kvar i avtalsförhållande i vilket man kanske vill häva avtalet. En sådan möjlighet finns även i vissa i fall i bl.a. 62§ köplagen. För att skapa en stabilitet under rekonstruktionen har det i 2 kap. 20§ lag om företagsrekonstruktion intagits en bestämmelse som stadgar att tredje man förlorar sin rätt att häva avtalet om denne fått en chans att göra detta, men meddelat att man önskar fullgöra avtalet. Det finns således en chans för tredje man att ta sig ur avtalet med gäldenären fram tills en viss tidpunkt.

Vad händer med anställda vid rekonstruktion?

Tingsrätten kan besluta om företagsrekonstruktion när ett företag har svårt att betala sina skulder på kort sikt – men har en livskraftig verksamhet i grunden.

Hur många rekonstruktioner lyckas?

I vår broschyr hittar du överskådlig information om hur en rekonstruktion går till. Du hittar även bra information i texten nedan.

1. Startmöte

Vem betalar ut lön vid rekonstruktion?

Lönegaranti är ett skydd för dig som arbetstagare när din arbetsgivare gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion och du därför inte får ut din lön.

Lönegarantin innebär att du kan få ersättning för lön som arbetsgivaren är skyldig dig vid tidpunkten för konkurs och för lön under din uppsägningstid. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som bestämmer om du har rätt till lönegaranti och hur mycket pengar du ska få.

Hur länge kan en rekonstruktion pågå?

Företagsrekonstruktion är alltså en form av tillstånd som kan ges till de företag som håller på att gå i konkurs. Som själva ordet beskriver ger tillståndet möjlighet för att företag att under en tid rekonstruera sin verksamhet för att kunna undvika att behöva gå i konkurs och hamna i en situation av utmätning.

När ett företag har betalningssvårigheter kan Tingsrätten besluta om företagsrekonstruktion där de utser en rekonstruktör som går igenom verksamheten i det företag som håller på att gå i konkurs. Rekonstruktören undersöker då om verksamheten helt eller delvis kan fortsätta och i så fall hur det skulle kunna ske. Det kan till exempel handla om att man behöver göra en ekonomisk uppgörelse med fordringsägarna som företaget står i skuld till för att kunna driva vidare verksamheten.

Hur många företag klarar en rekonstruktion?

Precis som vid konkurs utgår statlig lönegaranti även vid företagsrekonstruktion. En del av den utbetalade lönegarantin går in i planens skulduppgörelse och betalas med den procentsats som beslutas av rätten, en annan del blir närmast en statlig kredit som skall återbetalas till Staten efter rekonstruktionens genomförande.

Regelverket kring lönegaranti i rekonstruktioner är komplext och det finns bland annat möjlighet att åtgärda övertalighet på personalsidan med lönegarantireglerna på så vis att, under vissa förutsättningar, hela uppsägningslönen kan omfattas av ett ackord.