Måste man vara svensk medborgare för id-kort?

Här finns grundläggande information som gäller för alla länder. I vissa länder gäller dessutom ytterligare villkor. Kontakta ansvarig ambassad för mer information.

Du som är svensk medborgare kan ansöka om nationellt id-kort utomlands på de ambassader och konsulat som är passmyndigheter. Med det nationella id-kortet kan du sedan 1 juli 2015 resa inom hela EU.

Hur får man svensk id-kort?

Varför är det bra att ha ett id-kort? Vad ska jag ha med mig när jag vill ansöka om ett id-kort?

Vad är skillnaden mellan id-kort och nationellt id-kort?

Skatteverkets id-kort är en godkänd id-handling endast inom Sverige. Är du svensk medborgare kan du ansöka om det nationella id-kort hos polisen. Det nationella id-kortet går att använda som resehandling inom Schengenområdet.

Läs mer

Kan man resa med Skatteverkets id-kort inom EU?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

När gäller inte körkort som ID-handling?

Om du i ditt arbete behöver göra en identitetskontroll kan du använda dig av den kontrollprocess som beskrivs i De sju stegen. Broschyren ”De sju stegen” produceras och distribueras av Kronan Säkerhet på uppdrag av Svenska Bankföreningen.

Som ett steg i kontrollprocessen kan du med hjälp av uppgifter på körkortet ringa vår tjänst på telefonnummer 0771-50 25 70. Tjänsten är automatisk och är öppen dygnet runt.

Vad gäller som ID-handling 2023?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Vad kostar ett svenskt id-kort?

10 maj 2022

Från och med idag, den 10 maj 2022, sänks avgiften för nationella id-kort tillfälligt. Åtgärden görs med syfte att minska trycket på pass och öppna upp möjlighet för fler att med ett nationellt identitetskort kunna resa inom EU och Schengen i sommar.

Vad kostar svenskt id-kort?

Du ska inte ta med fotografiutan de fotograferar dig hos polisen.

Har du ett giltigt pass eller nationellt id-kortska du lämna tillbaka det senastnär du hämtar ett nytt.

Vilka länder kan man använda id-kort?

Legitim från mitten 1400-talet, lagenligt född/avlad, från mellanfranska legitimer och direkt från medeltida latinska legitimatus av legitimare göra laglig, förklarar sig vara laglig, från latin legitimus laglig ursprungligen fastställt i lag, i linje med lagstiftningen, från lex (genitiv legis). Överfört med innebörden äkta, genuin, verklig, dokumenterat från 1550-talet. Relaterat ord laglig.[1]

I EU- och EES-länderna gäller att nationella identitetskort från valfritt EU/EES-land, som anger medborgarskap i det landet, är giltiga som identitetshandling så att pass inte behövs. Alla EU-länder utom Danmark utfärdar nationella identitetskort.[2][3] I Finland, Irland, Sverige och Österrike finns nationella identitetskort men har relativt få skaffat dem, eftersom körkort går bra som legitimationshandling inrikes, och pass utrikes, och de flesta vuxna har ändå pass och körkort.

Finns det olika id-kort?

Vilka länder får man resa med id-kort?

Österrike
Belgien
Kroatien
Tjeckien
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Tyskland
Grekland
Ungern
Italien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
Portugal
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige

Utländska medborgares rätt att resa in i och vistas i Sverige styrs av utlänningslagen (2005:716), Schengens viseringskodex (EU) 810/2009 och Schengens gränskodex (EU 2016/399).

Var gäller Skatteverkets id-kort?

Endast fysiska id-handlingar är giltiga när du ska ansöka om pass eller nationellt id-kort. Det digitala id-kort som går att ladda ned via BankID gäller för närvarande inte som id-handling för någon typ av identifiering hos Polismyndigheten.

Som giltig resehandling gäller även fortsättningsvis fysiska pass och nationella id-kort som utfärdats av Polismyndigheten.

Är svenskt körkort godkänd ID handling?

Publicerad: 27 mar 2019, kl 15:24

Regeringens utredare anser att körkortet har för låg säkerhet som id-handling och vill därför att det inte längre ska vara giltigt som dokument för fastställande av identitet.

Kan man använda körkort som ID handling 2023?

Publicerad: 27 mar 2019, kl 15:24

Regeringens utredare anser att körkortet har för låg säkerhet som id-handling och vill därför att det inte längre ska vara giltigt som dokument för fastställande av identitet.

När tas körkort bort som ID handling?

Senast kontrollerat: 06/01/2023 Coronaviruset: Resa igen på ett säkert sätt Om du är EU-medborgare behöver du inte visa ditt id-kort eller pass när du reser mellan två Schengenländer. Du behöver inte visa upp ditt pass vid gränserna inom Schengenområdet en, men det är alltid bäst att ta med sig passet eller id-kortet eftersom du kan behöva styrka din identitet om du till exempel blir stoppad av polisen eller om du ska flyga.

4. Brott mot bestämmelse som är viktig för trafiksäkerheten (fortkörning, rött ljus, vårdslöshet, olovlig körning m.m.) – Körkortet ska återkallas om du har gjort dig skyldig till exempelvis:

fortkörning körning mot rött ljus omkörning vid övergångsställe vårdslöshet i trafik olovlig körning