Vilka bolag måste använda K3?

Det finns ett antal bolag i Sverige som inte alls har möjlighet att välja regelverket K2. Större bolag måste tillämpa K3. Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av följande villkor:

Ett medelantal anställda på minst 50 personer
Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Läs också: 6 genvägar till snabbare och bättre bokslut

Många som driver ett mindre aktiebolag väljer att redovisa och lämna årsredovisning enligt K2, helt enkelt för att det är enklare att tillämpa. Syftet med regelverket är att minska administrationen för företagare. Eftersom K2 är ett förenklingsregelverk har det många standardiserade inslag, och kan upplevas som en mall eftersom antalet val är begränsade. Den stora skillnaden mot K3 är att du som företagare har mindre utrymme att tolka och göra individuella bedömningar. En nackdel med den förenklade formen är att redovisningen genom K2-regelverket kan bli mindre rättvisande än den blir med K3. En annan nackdel är att en hel del möjliga alternativa redovisningsregler som finns inom K3 inte kan tillämpas inom K2.

Hur vet man om ett företag har K2 eller K3?

K2 (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) och K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla företag som ska upprätta årsredovisning ska tillämpa K3. De flesta mindre företag kan dock välja att i stället tillämpa K2, som är ett förenklat regelverk.

Vad är ett mindre företag?

In addition to cookies that are strictly necessary to operate this website, we use the following types of cookies to improve your experience and our services: Functional cookies to enhance your experience (e.g. remember settings), and Performance cookies to measure the website's performance and improve your experience., and Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you.

We have detected that Do Not Track/Global Privacy Control is enabled in your browser; as a result, Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you, are automatically disabled.

Vad är K1 K2 K3 K4?

• K1 får användas av fysiska personer som driver enskild firma eller handelsbolag och även av ideella föreningar. Med K1 avslutas den löpande bokföringen med ett förenklat årsbokslut. Årsomsättningen får normalt inte överstiga 3 miljoner. De företag inom gruppen som inte följer K1 får istället upprätta årsbokslut enligt Bokföringslagens bestämmelser.

• Ett aktiebolag måste använda antingen K2 eller K3. Det är bolaget som bestämmer vilket regelverk som ska användas, men det är ofta klokt att anlita expertis för att få råd inför ett beslut om byte av regelverk.

När måste man gå över till K3?

Är det dags att påbörja årsredovisningen? Har du koll på redovisningsregelverket K3? utbildning.se berättar vad regelverket innebär för dig och ditt företag.

Sveriges huvudregelverk K3 infördes 2013 och gäller för alla företag som enligt Årsredovisningslagen klassificeras som större företag. Det innefattar de företag som uppfyller två av följande kriterier, två år i rad: över 50 anställda, över 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i omsättning. Om företaget är onoterat och kategoriseras som mindre finns fortfarande möjligheten att använda sig av förenklings alternativet K2.

När väljer man K2 eller K3?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

K3 är principbaserat medan K2 är regelbaserat. K3 innehåller ett kapitel där begrepp som Tillgång, Skuld, m.m. definieras. När en tolkningsfråga avseende redovisning ska avgöras och det allmänna rådet inte ger tydlig vägledning måste frågan besvaras utifrån de principer och definitioner som finns i kapitel 2. Det ger upphov till mer tolkningsfrågor och resonemang än i K2.

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?

Alla aktiebolag ska lämna en årsredovisning till Bolagsverket – och K2 och K3 är regelverk som styr hur årets löpande bokföring ska avslutas. Men vilka skillnader finns och vad passar för ert företag? Vi reder ut begreppen.

De flesta aktiebolag som räknas som ett mindre företag kan välja att ta fram årsredovisningen enligt K2, som är ett mer förenklat regelverk. Det är mer ”mallat” än K3. Det gör att det är enklare att upprätta en årsredovisning, samtidigt som det innebär färre valmöjligheter. En förenkling är färre periodiseringar – företaget behöver exempelvis inte periodisera intäkter eller kostnader under 5 000 kronor. Det går också att göra enklare avskrivningar. eftersom man får använda avskrivningstiden fem år på alla typer av inventarier.

Vad menas med K3?

Är det dags att påbörja årsredovisningen? Har du koll på redovisningsregelverket K3? utbildning.se berättar vad regelverket innebär för dig och ditt företag.

Vad är skillnaden mellan K1 K2 och K3?

2004 började bokföringsnämnden arbeta med något som kallades K-projektet, vilket innebar att man skulle ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

K är helt enkelt en förkortning av kategori, och när projektet gick i mål hade man tagit fram fyra olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4) som innehåller samtliga regler relevanta för espektive kategori. Man kan alltså säga att K-regelverken presenterar olika typer av redovisningsregler.

K1 behandlar företag som upprättar förenklat årsbokslut och K4 behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). K2 och K3 är däremot de vanligaste och mest populära regelverken, varför vi hädan efter endast fokuserar på dessa.

Det stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är ett regelbaserat regelverk medan K3 är ett principbaserat regelverk. På svenska betyder det att K2 är ett förenklat regelverk med standardiserade regler och schablonbelopp att utgå från, medan K3 är ett mer uttömmande regelverk med färre standardiserade regler.

Det betyder i sin tur framförallt att K2 är betydligt enklare att tillämpa, då du i princip utgår från en given mall. Samtidigt blir du mer begränsad med K2, då regelverkets standardiserade natur försvårar möjligheten att anpassa din redovisning till din verksamhet eller dina behov.

Med samma logik betyder det att K3 öppnar upp för större möjligheter att anpassa redovisningen utefter den egna verksamheten. Samtidigt innebär avsaknaden av standardiserade regler i K3-regelverket att årsredovisningen blir mer omfattande och därmed mer komplicerad att upprätta.

Varför välja K3?

När ska man ha K3?

Vid räkenskapsårets slut ska den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har tagit fram tre regelverk som beskriver hur bokslutet och årsredovisningen ska utformas och numera är det obligatoriskt att välja ett av dem.

När måste man ha K3?

Större aktiebolag* ska lämna upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde i not. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag. Bestämmelsen om upplysningar om antalet aktier m.m. finns i 5 kap. 34 § årsredovisningslagen.

Ett mindre aktiebolag* behöver inte lämna upplysning om antalet aktier i not. Ett företag får lämna fler upplysningar än de som krävs enligt årsredovisningslagen.

Vad är K1 K2 och K3?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.