Vad är skillnaden på förnamn och tilltalsnamn?

I alla de nordiska länderna regleras personnamn i lag. I den här lagstiftningen finns många likheter, men också tydliga skillnader.

Enligt lag ska alla i Finland, Sverige, Norge och Danmark ha ett förnamn och ett efternamn. I Norge och Danmark kan man dessutom ha så kallade mellannamn. Islänningar använder patronymikon, som bildas utgående från faderns namn, och metronymikon, som bildas utgående från moderns namn, efter sina förnamn. En del islänningar har dessutom efternamn som går i arv.

I den här artikeln reder jag ut huvuddragen för hur förnamn, efternamn, mellannamn, patronymikon och metronymikon regleras i namnlagarna i de nordiska länderna. I lagarna beaktas också personer med utländsk bakgrund, transpersoner och adoptivbarn, men här går jag inte närmare in på de aspekterna.

I alla de nordiska länderna ska var och en ha minst ett förnamn. I Sverige, Norge och Danmark begränsar lagen inte hur många förnamn man kan ha, men i Finland får man inte ha fler än fyra förnamn och på Island inte fler än tre.

I Danmark och på Island finns det listor över godkända förnamn att välja mellan. Det är ändå möjligt att ansöka om att ta ett namn som inte finns på listan. Om namnet godkänns läggs det sedan till listan. I Danmark är det familjedomstolen (familieretshuset) och på Island personnamnskommittén (Mannanafnanefnd) som beslutar om vilka namn som godkänns.

I alla de nordiska länderna ska var och en ha minst ett förnamn.

Enligt namnlagarna i Finland, Sverige, Danmark och på Island får förnamnet inte väcka anstöt eller orsaka olägenhet för namnbäraren. I Norge kan man för det mesta inte ta ett förnamn som används eller tidigare har använts som efternamn, om inte namnet ursprungligen har varit ett förnamn. Inte heller i Finland får man ta ett efternamn eller ett namn som liknar ett efternamn som förnamn (till exempel Korhonen, Björkhage). När det gäller isländska förnamn är det viktigt att det går att böja dem i genitiv på isländska, och att namnet över lag kan anpassas till isländskans struktur och stavning.

När det gäller isländska förnamn är det viktigt att det går att böja dem i genitiv på isländska.

I Finland, Norge och Danmark får män inte bära kvinnonamn och kvinnor inte mansnamn, även om det traditionellt också finns könsneutrala namn i Finland, som Kaino och Rauni. Sällsynta förnamn som ännu inte har etablerats för ett visst kön ses också som könsneutrala.

Vad är förnamn och efternamn?

Vägen till ett allmänt bruk av efternamn hänger nära ihop med social skiktning och ståndsindelning, där de högre sociala skikten har spelat en avgörande roll som förmedlare. Bruket spred sig från högre samhällslager till lägre. Vissa typer av namn var länge förbehållna vissa samhällsgrupper. Man talar sedan gammalt om adelsnamn, lärda namn och borgerliga namn. Den traditionella bilden är att adeln bar praktfulla, ofta krigiska, namn som var sammansatta av två namnelement. Ett exempel på detta är Gyllensvärd. De lärda, mestadels präster, bar namn som slutade på -us, som Halenius, eller -ander, som Valander. Förleden hämtades ofta från hemortens namn. Slutligen bar andra grupper, i första hand i städerna, gärna sammansatta namn av mindre ståtligt slag, som Lundgren och Bergström.

På landsbygden, särskilt i södra Sverige, dröjde det längst innan folk började bruka släktnamn. Bönderna och de lägre sociala skikten fortsatte istället att använda patronymikon, eller fadersnamn som det också kallas, det vill säga faderns förnamn med tillägg av -dotter, som Johansdotter, respektive -son, som Johansson. Det innebar att namnen växlade från generation till generation tills patronymikon på -son i slutet av 1800-talet började gå i arv och få rollen som släktnamn.

En särskild grupp av efternamn är de så kallade soldatnamnen. Soldaterna skilde sig från allmogen genom att de tilldelades särskilda namn, närmast som ett slags tjänstenamn. Man tänker i första hand på namn som Sköld och Svärd, Rask och Modig, men soldater kunde lika gärna få namn som Moberg och Nordin. Soldatnamnen kom under 1800-talet i viss utsträckning att gå i arv och bli släktnamn.

Bruket med ärftliga släktnamn fick fäste i Sverige först under 1600-talet. Tidigare hade endast stadsbefolkning med tyskt ursprung och några få adliga släkter använt släktnamn. Några medeltida släktnamn är det tyska Bekman samt Bonde och Trolle, som är namn på två adelssläkter. Inom adeln blev släktnamn något vanligare under 1500-talet, men det var först med Riddarhusets bildande år 1626 som fasta släktnamn började bli obligatoriska. Inflytandet från tyskan var stort och det tyska namnbruket kom att bli en stor inspirationskälla till släktnamnens framväxt och hur namnen kom att se ut.

Även utanför adeln tog spridningen av släktnamn fart i slutet av 1600-talet, även om långtifrån alla namn gick i arv till en början. Vid 1700-talets mitt hade bruket slagit igenom hos borgare och i många andra samhällsgrupper. Framför allt spred sig bruket i vida kretsar i städerna, också i lägre socialgrupper. På landsbygden var fortfarande större delen av befolkningen utan släktnamn; det finns dock exempel på att hantverkare och bruksarbetare bar släktnamn. Inte förrän i mitten av 1800-talet började folk utanför städerna att använda släktnamn. Först i början av 1900-talet vi kan tala om ett allmänt bruk av släktnamn hos hela befolkningen.

Ett tidigt och vanligt sätt att identifiera en person var att till förnamnet lägga ett patronymikon. Man tog helt enkelt faderns förnamn, till exempel Johan, och la till -son, till Johansson, respektive -dotter, till Johansdotter. Namnen var till en början inte ärftliga utan växlade beroende på faderns förnamn. Det här förblev böndernas och de lägre sociala gruppernas namnbruk under 1600-talet och framåt. Under senare hälften av 1800-talet kom dock son-namnen att bli ärftliga och därmed släktnamn. Det innebar att även kvinnor fick släktnamn som slutade på -son och att dotter-namnen mer eller mindre försvann ur vårt namnskick.

När det blev ett allmänt bruk med släktnamn i början av 1900-talet var det många som behöll sitt son-namn som släktnamn. Det var ganska naturligt för många att ta eller behålla ett son-namn eftersom traditionen med patronymikon var så stark på landsbygden. I den patriarkala strukturen var det också självklart att det var son-namnen som blev släktnamn och inte dotter-namnen.

Än i dag dominerar son-namnen vårt namnskick och de 16 vanligaste efternamnen är son-namn. De bärs av tillsammans 1,75 miljoner svenskar. Sedan 1982 är det dock möjligt att skapa ett dotter-namn som efternamn. Först gällde detta endast kvinnor men i den senaste namnlagen från 2017 kan även män anta efternamn på -dotter.

Vad heter son i förnamn?

Patronymika var allmänt förekommande i Skandinavien och genom svensk påverkan i Finland. Nordiska patronymika består av faderns eller moderns namn i genitiv och ett ord som betyder ‑son eller ‑dotter, till exempel ”Sturlu‐” (genitiv av Sturla) och ‑son i Snorri Sturluson. I det medeltida svenska namnet Nils Sigridason (eller ”sigridæson”[1]) är alltså ‐a‐ ett genitivmorfem.

Allmogen var klar över att deras namn bestod av tre ord,[a] vilket förklarar varför svenska antikviteter som bär ägarens initialer alltid har tre bokstäver utskrivna, till exempel ”KHD 1830” = ”Karin Håkans Dotter 1830” på en brudkista.

Måste man ha flera förnamn?

Hos Skatteverket kan du ansöka om att lägga till, byta ut, ändra stavning på och stryka förnamn nästan helt som du själv vill. Du kan ändra namn flera gånger, och du behöver inte behålla något förnamn du haft tidigare. Du kan välja förnamn fritt, oavsett vilket juridiskt kön du har.

Det kostar 250 kronor att göra ändringar av förnamn.

Hur många förnamn?

Sedan den 1 juli 2017 finns det en ny namnlag i Sverige. Namnlagen reglerar i Sverige boende svenska medborgaren skyldigheter och rättigheter rörande personnamn. Det fanns tidigare enligt namnlagen tre typer av namn; förnamn, mellannamn och efternamn. I den uppdaterade lagen så har man tagit bort möjligheten att ansökan om mellannamn.

Namnlagen gäller för alla svenska, finska, danska och norska medborgare som bor i Sverige. Är du inte medborgare i ett nordiskt land kan du ändå, om du vill, anmäla namn och byte av namn till Skatteverket enligt svensk lag om du bor i Sverige. Även statslösa personer omfattas av den svenska namnlagen om de bor i Sverige.

Det är dock inte säkert att ett namnbyte som du gör i Sverige godkänns i ditt hemland. Vill du undvika problem med ditt hemlands myndigheter bör du därför, innan du byter namn, ta kontakt med ditt hemlands ambassad och ta reda på vad som gäller.

Kan man ha ett efternamn som förnamn?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Eftersom lagen skiljer på byten av namn som sker i familjerättslig ordning, vilket sker då man byter till efternamn med anknytning till ena föräldern, och byten som sker i administrativ ordning har jag utgått från den uppdelningen i mitt svar.

Är mellannamn förnamn eller efternamn?

Det kostar 250 kronor att göra ändringar av förnamn.

Kan man ha samma förnamn och efternamn?

Skatteverket registrerar alla människor som bor i Sverige med födelsenummer och namn och godkänner eller avslår alla ansökningar om namn.

När ett barn föds ansöker man hos Skatteverket inom tre månader om vad barnet ska heta i förnamn och vilket efternamn barnet ska ha. Exempel: Erik Lindberg och Anna Andersson får en son som de kallar för Johan Axel med Johan som tilltalsnamn. Han kan få ett dubbelt efternamn: Andersson-Lindberg eller Lindberg Andersson eller också väljer föräldrarna ett av sina efternamn (Lindberg eller Andersson) till honom.

När man gifter sig måste man också ansöka hos Skatteverket om vilket eller vilka efternamn man vill ha efter vigseln. Om man vill ha ett dubbelt efternamn ska man också ange om namnen ska sitta ihop med ett bindestreck eller inte.

Hur lägger jag till ett förnamn?

När du lägger till eller redigerar ett namn i Släktträdet kan du ändra språkinställningen. Språkinställningen gör att du kan skriva in namnet i rätt följd med rätt teckenuppsättning.

Skriv in födelsenamnet eller det fullständiga borgerliga namnet i avsnittet Personuppgifter.

Stor bokstav – Använd stor bokstav på vanligt sätt.
Flicknamn och namn som gift – Om en kvinna tog sin makes efternamn efter vigseln skriver du hennes flicknamn.
Laglig namnändring – Om en person lagligen ändrade sitt namn, utom efternamnsbyte efter vigsel, skriver du in det nyare borgerliga namnet.
Det vanligast använda namnet – Om personen inte använde sitt borgerliga namn under sin livstid kan du skriva in det vanligast använda namnet i Personuppgifter. Ange det borgerliga namnet i delen Övrig information.

Varför fler förnamn?

Nyckeln till att förstå varför vi har mellannamn, är att bättre förstå vilken roll förnamn spelar i samhället.

Ja, förnamn ger oss ett sätt att hänvisa till varandra och oss själva i konversationer. Men som alla föräldrar som har fått välja ett namn till sitt barn vet, är förnamn ofta mycket mer än så. De har en betydelse som vi hoppas kommer att ge en mening i barnets liv, oavsett om det är ett positivt drag eller en önskan om barnets framtid. De kan också bära arvet från en förfader, en älskad eller en andlig förebild. I traditionella kristna samhällen var det vanligt att barn fick sitt namn efter olika helgon, eftersom man trodde att helgonet skulle skydda ett barn som namngavs efter honom eller henne.

Det verkar som att bruket att namnge barn efter helgon var det som så småningom gav upphov till mellannamn. Vad händer om du vill döpa din dotter till Mary efter helgonet, men du vill också döpa henne till Elisabeth efter hennes nyligen bortgångna mormor? Då kan du ge henne två namn istället för ett.

Vad är mitt mellannamn?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Ett mellannamn är ett namn som man har mellan sina förnamn och sitt efternamn. I år fick vi en ny lag som ändrade reglerna för mellannamn. Den nya lagen innebär att man inte längre kan lägga till mellannamn. Du kan däremot ändra mellannamn som du redan har. Ditt mellannamn kan du antingen ta bort eller omvandla till efternamn.

Vad får man inte heta i förnamn?

Ibland kan det uppfattas som konstigt att vissa namn har blivit godkända medans namn som känns helt okej har blivit förbjudna. I Sverige är det Skatteverket som tar beslut om huruvida ett namn ska godkännas eller inte.

Många vill ge sina barn ett unikt och kreativt namn. Kanske vill man att barnet ska vara ensamt om sitt namn. Varje år så skickas det konstiga förslag på namn till Skatteverket. Vissa namn går igenom medan andra inte godkänts. En del namn är även förbjudna. Om du inte är nöjd med ditt namn så kan du relativt enkelt byta namn.

Hur många förnamn är vanligast?

Här hittar du de 100 vanligaste namnen i Sverige 2022.

Sveriges vanligaste namn är utan tvekan Maria, nästan 450 000 personer i Sverige heter det i förnamn. Det näst vanligaste namnet i Sverige är Anna som bärs av nästan 300 000 personer. Det tredje vanligaste, och även det vanligaste namnet för män i Sverige, är Erik som nästan 300 000 personer heter.

Vad är förnamn och mellannamn?

Namnlagen är den lag som reglerar vilka rättigheter, men också skyldigheter, svenska och nordiska medborgare har gällande personnamn, även kallat borgerligt namn, i Sverige. Lagen bestämmer i korthet hur namn blir förvärvade och hur du ändrar namn. Namnlagen blev senast ändrad den 1 juli 2017.

Namnlagen fastställer vilka olika namntyper som finns. Den reglerar även vilka namn som är olämpliga att ha, exempelvis får ett barn inte heta något som kan väcka anstöt eller riskera att vålla obehag för bäraren. Förnamn som liknar ett efternamn, smeknamn eller ortsnamn är inte heller lämpliga enligt namnlagen och riskerar att bli nekade.

Kan jag byta mitt förnamn?

Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn måste vara överens för att barnets efternamn ska kunna bytas. Om föräldrarna har gemensam vårdnad men inte är överens om namnbyte kan varken Skatteverket eller domstolen besluta att namnet ska ändras.