Vilka personuppgifter är offentliga?

Det finns två varianter av BankID för barn och unga. Med Mobilt SäkerhetsID kan ditt barn logga in på Swedbank. För att logga in på andra webbplatser, till exempel Trafikverket, 1177 eller Skatteverket behövs ett Mobilt BankID. Behöver du hjälp? Ring oss så guidar vi dig.

När gäller inte offentlighetsprincipen?

Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator eller på ett USB-minne. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Säkerhetskopior anses inte vara allmänna handlingar, liksom exempelvis minnesanteckningar och utkast till beslut. Bestämmelser om rätten att få ta del av allmänna handlingar finns i tryckfrihetförordningen.

För vilka gäller offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen innebär att enskilda har rätt till insyn i offentlig verksamhet och den utgör en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Principen regleras i tryckfrihetsförordningen och undantag från principen finns i offentlighets- och sekretesslagen.

Vad är offentlighetsprincipen vilka undantag finns?

Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras i Sverige i grundlag, i tryckfrihetsförordningen (TF). Rätten att ta del av handlingar har länge haft en stark koppling till tryckfriheten, och inledningsvis var syftet att myndigheternas handlingar skulle kunna tryckas och därmed offentliggöras. Handlingsoffentlighet har uttryckligen funnits i de tryckfrihetsförordningar som tillkom 1766, 1774, 1810, 1812 och 1950, och torde även ha tillämpats under tiden 1792 års tryckfrihetsförordning gällde. Inte heller vid Gustav III:s statskupp 1772 avskaffades offentlighetsprincipen i praktiken, även om 1766 års tryckfrihetsförordning upphörde, och Gustav III beslutade 1773 uttryckligen att handlingar i mål mellan enskilda i Justitierevisionen skulle lämnas ut till den som ville trycka sådana. Under en period 1809-1810 reglerades principen endast i 1809 års regeringsform, i 86 §.[2]

I TF 2 kap. 1 § står det: "Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar".[3]

Med allmän handling menas varje handling (t.ex. handskrivna, tryckta eller elektroniska handlingar eller upptagningar på band), som är förvarad hos en myndighet, samt har inkommit till den utifrån eller har upprättats inom myndigheten. En handling är förvarad om myndigheten har tillgång till informationen, tekniskt eller praktiskt. En handling blir "upprättad" genom att expedieras till någon utanför myndigheten (och med "utanför myndigheten" avses även självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet). Om handlingen inte ska expedieras blir den allmän om den finns kvar i ärendet när detta har slutbehandlats. En handling, som inte expedieras och som inte tillhör ett ärende, blir allmän när den färdigställts. När man avgör om en handling är färdigställd eller inte kan man beakta bl.a. att handlingen har spridits för kännedom inom myndigheten, att handlingen är daterad och undertecknad eller att det varit "myndighetens avsikt att innehållet i handlingen ska vara styrande för verksamheten i något avseende".[4]

Är mitt personnummer en offentlig handling?

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personnummer inte ska vara en offentlig handling och tillkännager detta för regeringen.

Är en dom en offentlig handling?

När man pratar om offentlighet och sekretess är det bra att först veta hur man avgör vad som är en handling och om den är allmän. Är handlingen inte allmän finns det ju inte någon handling att lämna ut. Som ett exempel på vad som är en handling och när en handling blir allmän kan nämnas att när vi på domstolen meddelar och skickar en dom till någon som är part i ett mål så blir det en allmän handling. Ett annat exempel är de mail som vi får i olika mål och ärenden som finns hos domstolen och som blir allmänna handlingar när de kommer till domstolen.

I grundlagen finns det också bestämmelser om skyndsamhetskrav. Om någon begär ut en allmän handling kan domstolen inte vänta för länge med att lämna ut den. Vi bör så snart som möjligt antingen lämna ut handlingen eller ge ett besked att det inte finns någon sådan handling som efterfrågas eller svara att uppgifterna i handlingen omfattas av sekretess. Vi får inte heller fråga vem som begär ut en handling, om vi inte behöver den informationen för att kunna göra en prövning av om vi anser att en handling som skulle kunna omfattas av sekretess ändå ska lämnas ut. Så kan det till exempel vara om spridningsrisken inte bedöms vara särskilt stor om vi lämnar ut handlingen. Som exempel kan nämnas att det kan vara uppgifter i en handling som ska användas i forskningsverksamhet och att det finns skäl att tro att den som uppgiften handlar om inte kommer att drabbas av någon skada om uppgiften lämnas ut. Det finns också en möjlighet att lämna ut en handling till en enskild med ett villkor om hur handlingen ska användas, det kallas för utlämnande med förbehåll.

Får man vara anonym när man begär ut en allmän handling?

En allmän handling kan vara en text, en bild, en ljudinspelning eller en film.
En allmän handling ska ha kommit in till myndigheten eller ha skapats där.
Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten.
En handling som har skapats hos myndigheten men som inte har skickats ut från myndigheten blir i regel allmän först när myndigheten har avslutat arbetet med det ärende som handlingen hör till.

För att få ut en allmän handling ska du vända dig till den myndighet som förvarar handlingen. Du har rätt att ta del av allmänna handlingar avgiftsfritt genom att komma till riksdagen och ta del av handlingarna på plats. Om du vill ha kopior av allmänna handlingar kan det innebära en avgift.

Om din begäran medför en avgift får du ett meddelande om detta innan handlingarna skickas. Handlingarna skickas när du accepterat att betala avgiften för kopiorna.

Om Riksdagsförvaltningen säger nej till din begäran att få ta del av en handling har du rätt att få ett skriftligt beslut med information om hur beslutet kan överklagas. Om handlingen du vill ha rör ett utskott i riksdagen är det utskottet som fattar beslut i frågan om handlingen ska lämnas ut. Utskottets beslut går inte att överklaga.

Är personuppgifter en allmän handling?

Vid behandling av personuppgifter måste myndigheter följa flera regelverk:

dataskyddsförordningen (GDPR)
särskild registerförfattning
den kompletterande dataskyddslagen, det vill säga lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

På vilket sätt kan offentlighetsprincipen begränsas?

En handling måste uppfylla vissa krav för att den ska anses vara allmän. Det krävs att den förvaras hos myndigheten och att den anses ha inkommit dit eller blivit upprättad där. Alla handlingar hos en myndighet är alltså inte allmänna. Minnesanteckningar, utkast och andra preliminära handlingar är exempel på sådant som inte brukar anses vara allmänna handlingar.

De allra flesta allmänna handlingar är offentliga. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan dock begränsas genom sekretess. Det innebär ett förbud mot att röja uppgifter. Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I lagen finns också andra bestämmelser som är viktiga för att offentlighetsprincipen ska kunna tillämpas effektivt.

Vad finns det för nackdelar med offentlighetsprincipen?

Med lärdomar från länder som Sri Lanka, Bosnien-Hercegovina och Liberia  kan den svenska offentlighetsprincipen moderniseras och förbättras, skriver Medieinstitutet Fojo som jämfört offentlighetslagstiftning världen över.

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen, står det att läsa på regeringen.se. Men dessvärre inte mer central än att Regeringskansliet tidigare i år ändrade sin praxis och började radera loggar över e-post efter bara två veckor, vilket förstås försvårar granskning. Regeringskansliets förändringar handlar emellertid om förändrad praxis, inte förändrad lag. Och lagen säger mycket om ambitionsnivån.

Vilka begränsningar finns i offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. I en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen, finns det bestämmelser om bland annat rätten att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt är ett uttryck för offentlighetsprincipen, som kallas för handlingsoffentligheten.

Det finns dock bestämmelser om sekretess som begränsar rätten att ta del av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser hittar man i offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess innebär begränsningar både i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen och i offentliga funktionärers rätt till yttrandefrihet enligt grundlagen regeringsformen samt Europakonventionen, som gäller som lag. Sekretess innebär också begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Kan vem som helst se mitt personnummer?

Bara ditt personnummer kommer man inte så långt med.

De kan kolla allmänna uppgifter som deklaration, var du jobbar och bor.

Är de fyra sista siffrorna i personnumret hemligt?

Personnumren i Danmark kallas officiellt personnummer, men lika ofta CPR-nummer, där CPR står för myndigheten Det Centrale Personregister. Det infördes 1968. Numren liknar de svenska numren, men de första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Efter bindestreck följer fyra siffror till, varav tre är ett löpnummer och den sista är en kontrollsiffra.[förtydliga] Kontrollsiffran är jämn för kvinnor och udda för män (sista siffran i personnumret).

Den så kallade modulus 11-beräkningen, som är mer avancerad än i Sverige, ger 97-99 % säkerhet. Detta innebar att bara ett fåtal nummer faktiskt stod till förfogande (cirka 245 nummer pr. dag). Efter 2007 är kontrollsiffran inte obligatorisk i nya personnummer, och uppdaterad programvara kontrollerar numera inte kontrollsiffran. Ändringen beror bland annat på att ett stigande antal invandrare utan säkert födelsedatum registreras under 1 januari eller första dagen i en månad.[1] De första personnumren utan kontrollsiffra tilldelades alla till män födda 1 januari.[2]

Den sjunde siffran plus årtalet anger (enligt en tabell) i vilket århundrade personen är född. I princip gäller att siffrorna 5-8 plus år över 57 anger 1800-talet medan 4-9 och år under 37 ger 2000-talet och i övrigt 1900-talet.

Personbeteckningen (finska: henkilötunnus) har elva tecken (DDMMÅÅSNNNK). De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Sedan har man en symbol för århundrade, "+" för 1800-talet, "-" för 1900-talet och "A" för 2000-talet. Efter det följer tre siffror (den sista av dem är udda för män och jämn för kvinnor) samt ett kontrolltecken som kan vara en siffra eller en bokstav.

Det avslutande kontrolltecknet beräknas på följande sätt: De 9 första siffrorna betraktas som ett heltal vilket divideras med 31. Resten vid denna division motsvarar ett tecken i följande lista: 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9,A,B,C,D,E,F,H,J,K,L,M,N,P,R,S,T,U,V,W,X,Y. Exempel: Om resten är 10 blir kontrolltecknet A, om resten är 30 blir kontrolltecknet Y.

Personnumren i Frankrike kallas NIR (franska: numéro d'inscription au répertoire). De har först en siffra (1 för man, 2 för kvinnor), två siffror för födelseår, två för födelsemånad, tre för födelsedepartement (län), tre för födelseorten, tre siffror ordningsnummer, och två kontrollsiffror. Totalt 15 siffror, ibland några bokstäver.

I Kanada finns nummer kallade Social insurance number (SIN). De används av de flesta myndigheter plus banker och arbetsgivare för skatterapporter, ungefär som i USA, men lite mer begränsat. De har nio siffror inklusive kontrollsiffra, men har inget födelsedatum inbyggt. Första siffran baseras på vilken provins som utfärdade numret. Det står inte på pass eller körkort. Istället står det på ett särskilt papper man får, eller tidigare ett plastkort (utan foto). Man rekommenderas undvika bära med sig papperet eller kortet, och hålla numret hemligt på grund av att det finns problem med identitetsstölder, där folk använder andras nummer för att t.ex. skaffa kreditkort.

Kan du som privatperson begära ut vilken handling du vill från en myndighet?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar "företag" som du nämner i din fråga som en myndighet, om din fråga gäller att begära ut domar. Jag tolkar det även som att du som ska begära ut dessa är den som har skyddade personuppgifter.

Vilka handlingar är inte allmänna?

Brev av privat karaktär till en tjänsteman vid en myndighet är inte allmänna handlingar. När ett brev eller meddelande är adresserat till en befattningshavare och rör annat än myndighetens verksamhet, t.ex. fackliga frågor, är det inte heller en allmän handling (2 kap. 4 § TF).

En handling som förvaras hos en myndighet endast som ett led i teknisk bearbetning eller teknisk lagning för annans räkning anses inte som allmän handling hos den myndigheten (2 kap. 10 § första stycket TF).

Om en myndighet har överlämnat en handling till någon annan för teknisk bearbetning, t.ex. tryckning, kopiering eller teknisk lagring anses den tekniskt bearbetade produkten inte som inkommen när den återställs till den uppdragsgivande myndigheten (2 kap. 6 § tredje stycket TF).