:

När upphör körkort som giltig legitimation?

Innehållsförteckning:

  1. När upphör körkort som giltig legitimation?
  2. Kan man inte använda körkort som ID?
  3. Hur kan man legitimera sig utan id-kort?
  4. Kan man legitimera sig med körkort hos polisen?
  5. Kan man använda körkort som ID-handling 2023?
  6. Varför fungerar inte körkort som ID-handling?
  7. Vad är godkänd legitimation?
  8. Hur kan jag bevisa min identitet?
  9. Är ett svenskt körkort en giltig ID-handling inom hela Europa?
  10. Kan man ha sitt körkort digitalt?
  11. Vilka ID handlingar är godkända?
  12. Vad är en giltig legitimation?
  13. Kan man legitimera sig utan leg?
  14. Kan man använda körkort som ID handling 2023?
  15. Vilka länder kan man resa med körkort?

När upphör körkort som giltig legitimation?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Kan man inte använda körkort som ID?

I Sverige är körkortet en vanlig och accepterad form av identitetsbevis. Men vilka kriterier måste uppfyllas för att ett svenskt körkort ska vara giltigt som ID-handling? I denna artikel kommer vi att gå igenom de viktigaste punkterna.

Många tror att körkortet är den enda giltiga legitimationen i Sverige, men det stämmer inte. Ett identitetskort kan användas som ett fullgott alternativ till körkortet för ID-syften. Skillnaden mellan de två korten är att med ett identitetskort bekräftar du enbart din identitet, medan körkortet även visar att du har rätt att köra fordon.

Fördelen med att ha ett identitetskort istället för ett körkort är att antalet utfärdare av identitetskort är fler än för körkortet, vilket gör det lättare att ansöka om och få kortet utfärdat. Dessutom behöver man inte ha någon anledning till varför man vill skaffa ett identitetskort, utan det räcker med att man är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Hur kan man legitimera sig utan id-kort?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig. Om du saknar legitimation kan någon av nedanstående personer närvara vid ansökningstillfället och intyga din identitet, om personen kan visa godkänd legitimation: •Make/maka •Sambo (ni ska vara skrivna på samma adress) •Registrerad partner •Förälder •Mor- eller farförälder •Myndigt barn •Myndigt syskon •Vårdnadshavare Personen undertecknar på plats en speciell blankett för detta ändamål "Försäkran identitet" och sökande ska även medta nytaget fotografi. Om personen inte kan närvara vid ansökningstillfället kan blanketten fyllas i och undertecknas på ett svenskt konsulat.

Kan man legitimera sig med körkort hos polisen?

För att få pass eller nationellt id-kort måste du vara svensk medborgare. Detta gäller även provisoriska pass. Alla som ansöker måste personligen komma till polisens passexpedition, det gäller även barn och ungdomar. Pass/nationellt id-kort är de enda handlingar som kan styrka ditt medborgarskap.

Kan man använda körkort som ID-handling 2023?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Varför fungerar inte körkort som ID-handling?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Vad är godkänd legitimation?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Hur kan jag bevisa min identitet?

Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!

Uppehållstillstånd och kravet på styrkt identitet

Är ett svenskt körkort en giltig ID-handling inom hela Europa?

Oavsett om du vill semestra i Tyskland, flytta dit eller bara vill lära dig mer om grannen i söder - här får du svar på vanliga frågor eller tips om var du kan läsa vidare.

Kan man ha sitt körkort digitalt?

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Från 1 juni 2009 utfärdar Skatteverket id-kort (ej SIS-märkta, men ändå accepterade som jämlika med SIS-märkta id-kort)[13] till personer som är folkbokförda i Sverige. De som ansöker om ett sådant id-kort måste vid ansökan kunna identifiera sig på ett säkert sätt: antingen krävs fullgod svensk legitimation, pass från EES-länder eller Schweiz, eller en intygsgivare som har det. De strikta reglerna för vem kan vara intygsgivare gör att problemet med att vissa personer inte kan få id-kort inte är löst. Intygsgivare ska ha fullgod svensk legitimation eller pass från EU-länder, ha fyllt 18 år och känna den sökande; det kan vara

  • en nära anhörig – en make, maka, sambo, barn, barnbarn, förälder, vårdnadshavare, syskon, morförälder, farförälder eller familjehemsförälder – eller
  • en god man eller förvaltare,
  • en tjänsteman vid en kommunal eller statlig myndighet (myndigheterna har vissa regler hur de ska känna till personen) eller
  • en arbetsgivare för vilken sökande varit anställd sedan minst ett år.

Intygsgivarens identitet och relation med den sökande samt id-handlingens äkthet och eventuella stöldspärr måste gå att kontrollera. För EU-pass gäller vissa krav, att de ska vara av den nya typen (utfärdad från och med 1 september 2006), varför pass från Cypern utesluts. Pass från Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz utfärdade från 1 september 2006 är godkända id-handlingar.

Vissa banker utfärdar identitetskort till allmänheten, numera dock bara till kunder med giltig svensk legitimation eller deras barn.

Det var bankerna och Postverket som en gång i tiden införde krav på legitimation och det var också de som utfärdade dem. Staten har tidigare inte utfärdat legitimationshandlingar utöver pass, eftersom de formellt inte fordrat sådana (så småningom infördes dock sådana krav, bland annat för körkortsprov, receptbelagda mediciner, bidragsansökan med mera, inte uttryckligen i lag utan via egna regler; i enstaka fall fanns på senare år lagtexter som "ska kontrollera identitet"). Bank- och postväsendets kort fick i brist på statliga identitetskort en närmast officiell status och efterfrågades ofta som identifikation i helt andra sammanhang, till exempel vid ålderskontroller.

Kraven för att få ett id-kort var att man hade fullgod svensk legitimation eller en annan person med sig som hade det och intygade identiteten. Kraven ökade efterhand; 2006 och åren dessförinnan började man fordra att sökande utan giltig legitimation skulle ha en nära anhörig med sig som hade det och var spårbar i folkbokföringen (förälder, make eller myndigt barn). Det fanns inga lagar om det så det var godtyckligt. En arbetsgivare kunde också vara intygsgivare på villkor att företaget hade samma bank och var väl sedd i banken. En viktig anledning till de strikta reglerna var att bankerna och Svensk Kassaservice (Postens utfärdande överfördes år 2002 till Svensk Kassaservice, som avvecklades 2008) riskerade att få betala skadestånd för missbruk av ett felaktigt utfärdat kort.

Vilka ID handlingar är godkända?

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Från 1 juni 2009 utfärdar Skatteverket id-kort (ej SIS-märkta, men ändå accepterade som jämlika med SIS-märkta id-kort)[13] till personer som är folkbokförda i Sverige. De som ansöker om ett sådant id-kort måste vid ansökan kunna identifiera sig på ett säkert sätt: antingen krävs fullgod svensk legitimation, pass från EES-länder eller Schweiz, eller en intygsgivare som har det. De strikta reglerna för vem kan vara intygsgivare gör att problemet med att vissa personer inte kan få id-kort inte är löst. Intygsgivare ska ha fullgod svensk legitimation eller pass från EU-länder, ha fyllt 18 år och känna den sökande; det kan vara

  • en nära anhörig – en make, maka, sambo, barn, barnbarn, förälder, vårdnadshavare, syskon, morförälder, farförälder eller familjehemsförälder – eller
  • en god man eller förvaltare,
  • en tjänsteman vid en kommunal eller statlig myndighet (myndigheterna har vissa regler hur de ska känna till personen) eller
  • en arbetsgivare för vilken sökande varit anställd sedan minst ett år.

Intygsgivarens identitet och relation med den sökande samt id-handlingens äkthet och eventuella stöldspärr måste gå att kontrollera. För EU-pass gäller vissa krav, att de ska vara av den nya typen (utfärdad från och med 1 september 2006), varför pass från Cypern utesluts. Pass från Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz utfärdade från 1 september 2006 är godkända id-handlingar.

Vissa banker utfärdar identitetskort till allmänheten, numera dock bara till kunder med giltig svensk legitimation eller deras barn.

Det var bankerna och Postverket som en gång i tiden införde krav på legitimation och det var också de som utfärdade dem. Staten har tidigare inte utfärdat legitimationshandlingar utöver pass, eftersom de formellt inte fordrat sådana (så småningom infördes dock sådana krav, bland annat för körkortsprov, receptbelagda mediciner, bidragsansökan med mera, inte uttryckligen i lag utan via egna regler; i enstaka fall fanns på senare år lagtexter som "ska kontrollera identitet"). Bank- och postväsendets kort fick i brist på statliga identitetskort en närmast officiell status och efterfrågades ofta som identifikation i helt andra sammanhang, till exempel vid ålderskontroller.

Kraven för att få ett id-kort var att man hade fullgod svensk legitimation eller en annan person med sig som hade det och intygade identiteten. Kraven ökade efterhand; 2006 och åren dessförinnan började man fordra att sökande utan giltig legitimation skulle ha en nära anhörig med sig som hade det och var spårbar i folkbokföringen (förälder, make eller myndigt barn). Det fanns inga lagar om det så det var godtyckligt. En arbetsgivare kunde också vara intygsgivare på villkor att företaget hade samma bank och var väl sedd i banken. En viktig anledning till de strikta reglerna var att bankerna och Svensk Kassaservice (Postens utfärdande överfördes år 2002 till Svensk Kassaservice, som avvecklades 2008) riskerade att få betala skadestånd för missbruk av ett felaktigt utfärdat kort.

Vad är en giltig legitimation?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Kan man legitimera sig utan leg?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

  • BankID (utgiven av bankerna)
  • Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
  • AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

  • som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
  • på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
  • i ett program i din dator (BankID på fil).

Kan man använda körkort som ID handling 2023?

Det sambor kan göra för att skydda varandra vid dödsfall är att upprätta ett inbördes testamente med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande sambon ärver egendomen och kan spendera den efter önskan. Men egendomen kan inte testamenteras bort eller ges bort i gåva till en allt för stor del. Det beror på att egendomen ska fördelas på arvtagarna till den avlidne sambon den dag den efterlevande sambon avlider.

Ett inbördes testamente kan aldrig ge ett fullt lika starkt skydd som äkta makar har utan bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott direkt. Ett annat alternativ som finns öppet för sambor är att skriva sambon som förmånstagare till pensioner och livförsäkringar. 

Vilka länder kan man resa med körkort?

När du som är svensk medborgare reser inom EU eller till Schengenländerna Norge, Schweiz, Island och Lichtenstein ska du alltid ha med dig passet eller det nationella id-kortet som polisen utfärdar. Det är viktigt för att du ska kunna legitimera dig och visa i vilket land du är medborgare. Ett vanligt id-kort eller ett svenskt körkort duger inte som resehandling.

Här finns grundläggande information som gäller för alla länder. I vissa länder gäller dessutom ytterligare villkor. Kontakta ansvarig ambassad för mer information.