Hur man skriver stadgar för ideell förening?

Kolla in vårt avsnitt om att bilda förening – steg för steg. Det är en checklista som hjälper dig i starten – från spånmöte till registrering. En sammanfattning av listan, justerad för just en ideell förening, finner du nedan.

Föreningsformen innebär att föreningen ska ha ett ideellt syfte och att föreningen inte ska finnas till för att främja medlemmarnas ekonomiska intresse.

Exempel på ideella föreningar är kulturföreningar, fackföreningar och idrottsklubbar. Ett ideellt syfte kan vara att verka för medlemmarnas rättigheter (till exempel fackförening) eller för allmännyttiga ändamål (exempelvis motverka fattigdom).

En ideell förening är öppen för nya medlemmar som delar föreningens intressen. Vanligtvis tas en medlemsavgift ut.

Måste en ideell förening ha stadgar?

Giva Sverige får ibland frågan om hur man kan starta en ideell organisation och därför har vi samlat information om hur man går till väga. Här beskriver vi kortfattat vad som gäller när man vill starta en ideell förening, en stiftelse eller ett trossamfund i Sverige.

Starta en ideell förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas, vilket betyder att man kan bilda en förening utan tillstånd från myndigheterna. Däremot finns det lagar och regler till exempel för skatter och bokföring som man självklart måste följa. För att starta en ideell organisation finns den här checklistan som Skatteverket har skapat;

Kan en förening vara medlem i en förening?

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

En förening får bildas för gemensamt fullföljande av ett ideellt syfte. Syftet får inte strida mot lag eller god sed.

Hur många måste närvara vid föreningsstämma?

En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.

Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan endast make eller sambo, enl. Bostadsrättslagen. (Stadgarna brukar dock vara mer generösa, vanligt är t ex att även barn, syskon föräldrar tillåts vara biträde, och HSB:s nya stadgar tillåter numera ”valfritt” biträde).

Måste man ha ett årsmöte i en ideell förening?

Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!

Till att börja med: det finns inte någon explicit lagreglering till styrning av ideella föreningar utan det är i stadgarna som medlemmarna bestämmer hur den ideella föreningen ska drivas. Hur dessa stadgar ska utformas eller vilket innehåll stadgarna ska ha följer ej av lag utan regleras i stor utsträckning av praxis och sedvänja. Det som inte regleras i stadgarna ska genomföras enligt föreningens praxis eller, om sådan saknas, enligt god föreningssed.

Måste man ha en ordförande i en ideell förening?

Ordförandens roll är att leda styrelsen, vara sammankallande till möten och hon eller han har enligt praxis huvudansvaret för styrelsens arbete. Traditionellt sett är ordförande den som är ledare för styrelsen och styrelsens arbete. Det är viktigt att den person som blir vald till ordförande har ett stort engagemang i föreningen och tid till att leda styrelsens arbete.

Ofta är ordförande firmatecknare. Det är vanligt att ordförande delar detta ansvar med kassören. Att teckna föreningens firma innebär att man har rätt att skriva under avtal och andra kontrakt i föreningens namn.

Vem ansvarar för skulderna i en ideell förening?

Det allra vanligaste är att starta en ideell eller en ekonomisk förening. Du kan också starta andra typer av föreningar som till exempel en bostadsrättsförening, samfällighetsförening eller stiftelse. I den här artikeln får du lära dig mer om ideella föreningar, men om du vill lära dig mer om andra typer av föreningar kan du läsa mer på Bolagsverkets hemsida.

En ideell förening är en förening som inte har som syfte att tjäna pengar. En ideell förening ska istället verka för medlemmarnas rättigheter, intressen eller för allmännyttiga ändamål, som att motverka fattigdom eller hjälpa människor med psykisk ohälsa.

En ideell förening får, till skillnad från en ekonomisk förening, inte ha som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva affärsmässig verksamhet.

Hur många måste man vara i en styrelse ideell förening?

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Allmänt om ideella föreningar

Vem får närvara på föreningsstämma?

I 8 kap. 1 § Riksidrottsförbundets (RF) stadgar anges att ideell förening, som består av enbart fysiska personer, får efter skriftlig ansökan upptas som medlem i specialidrottsförbund (SF) om ett antal villkor är uppfyllda. I 4. anges därvid att föreningens namn inte är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening.

Enligt 2 kap. 7 § RF:s stadgar har Riksidrottsstyrelsen (RS) rätt att utfärda anvisningar till vägledning vid tillämpningen av stadgarna. Enligt 5 kap. 12. ska RS biträda SF i ärende om förenings medlemsansökan.

Mot bakgrund av ovan utfärdade RS, den 11 oktober 2013, en anvisning om vägledning vid tillämpning. Av anvisningen framgår att är föreningen inte redan medlem inom RF, ska SF – innan beslut om medlemskap tas – kontrollera med RF att föreningens namn inte är olämpligt eller förväxlingsbart med till RF redan ansluten förenings namn. Namnkontroll hos RF ska också ske i de fall förening önskar ändra sitt namn.

Men vad innebär detta? Får man t.ex. ta med sig en vän, som varken är medlem eller bor i brf:en och som ej fungerar som ombud? Dvs en person som inte får rösta. Det kan exempelvis vara i form av en advokat (dvs ett juridiskt kunnigt biträde), om man t.ex. behöver stöd i någon viktig fråga på stämman. Får en medlem ta med sig representant för media/press?

Styrelser tar ju emellanåt in olika personer till stämmor till stöd för styrelsens åsikter, och naturligtvis kan det inte finnas skillnader i regler här mellan styrelse och medlemmar. Eller?

Vem har rösträtt i en ideell förening?

Styrelser tar ju emellanåt in olika personer till stämmor till stöd för styrelsens åsikter, och naturligtvis kan det inte finnas skillnader i regler här mellan styrelse och medlemmar. Eller?

Vem är ansvarig i en ideell förening?

Att vara kassör i en ideell förening innebär många gånger en ganska stor arbetsbelastning. Den som blir förtroendevald till detta uppdrag bör ha ett stort intresse och engagemang i föreningen. Kassören bör även ha erfarenhet av eller kunskap om förhållandet mellan ekonomi och verksamhet i föreningslivet.

Kassören har hand om de övergripande ekonomiska uppgifterna. Man kan säga att kassören förvaltar föreningens ekonomiska tillgångar. Kassören är ansvarig att kontinuerligt informera om den ekonomiska situationen i föreningen. Beroende på föreningens storlek och dess ekonomiska omsättning, kan man välja att anställa en eller flera personer som sköter det löpande ekonomiska arbetet som bokföring, registrering av medlemsavgifter och betalning av fakturor. Kassören får i dessa fall en mer ledande funktion och även granskande av att de anställda behandlar föreningens ekonomi på det sätt som styrelsen beslutat om. I de flesta mindre föreningar har dock kassören ansvar för att skriva förslag till budget, bokföra och göra bokslut.

Måste man ha en kassör i en ideell förening?

Kan man ta ut lön ideell förening?

Sidan blev senast uppdaterad: 2022-02-18

När ni startar en ideell förening behöver ni inte registrera den. Men om ni vill att föreningen ska ha ett organisationsnummer ska ni anmäla den till Skatteverket.

Måste man vara medlem i en förening för att sitta i styrelsen?

En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening och regler för hur beslut ska fattas återfinns i lagen om ekonomiska föreningar i kombination med regler i bostadsrättslagen. Enligt dessa regler ska styrelsen ha minst tre ledamöter, varav minst två ska tillsättas genom val på stämman. Alla ledamöter måste vara medlemmar i föreningen om inte föreningens stadgar tillåter något annat eller det handlar om en make/maka till en medlem. Det går också att ha arbetstagarrepresentanter för det fall föreningen t.ex. har en anställd vaktmästare. Utöver ordinarie ledamöter är det lämpligt med ett antal suppleanter som kan träda i de ordinarie ledamöternas ställe om dessa av någon anledning är frånvarande. Detta gäller både om en ledamot inte kan ställa upp på ett visst möte eller om denne säljer sin bostadsrätt och ska flytta från föreningen.

I en styrelse ska en ledamot väljas till ordförande (styrelsen väljer normalt själv vem), en ledamot ska vara kassör och en sekreterare. Styrelsen är beslutsför, d.v.s. kan fatta gällande beslut, om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om en styrelse är fler än det föreskrivna minimiantalet tre ledamöter undviker man situationer som att föreningens eldsjälar (ordförande och hennes son som är sekreterare i styrelsen) fattar alla beslut själva eller fattar beslut där de uppenbart är jäviga. Å andra sidan kan en för stor styrelse göra arbetet tungrott. Det gäller att anpassa antalet ledamöter utifrån varje enskild bostadsrättsförenings storlek och övriga förutsättningar.

Vi kan hjälpa er förening med att se över era stadgar om ni vill ändra antalet ledamöter/suppleanter som er förening ska ha. Om ni t.ex. har i era stadgar att ni ska vara minst 7 ledamöter i styrelsen, innebär detta att 4 personer måste närvara på varje möte för att styrelsen ska vara beslutsför. Detta kan innebära onödiga förseningar i handläggningen.

Gränsdragningen mellan vad som faller innanför ramarna för styrelsens befogenhet och vilka beslut som ska fattas på en stämma är ett av de områden där det begås mest misstag. Vissa styrelser vill gärna bestämma allt själva och fattar beslut som är utanför deras befogenhet medan andra styrelser skyggar iväg från ansvar och med glädje hänskjuter alla frågor, stora som små, till föreningsstämman för beslut. Man bör givetvis undvika att arbetet blir tungrott utan ska vara beredd på att ta in medlemmar utanför styrelsen vid behov i arbetet. Man måste också undvika att styrelsen helt bakbinds av stämmobeslut som hindrar vanligt styrelsearbete.

I en bostadsrättsförening ansvarar styrelsen för den löpande förvaltningen medan större beslut ska tas på stämma. Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens byggnader och mark, beslut om ändringar av insatser, beslut om stadgeändringar och beslut om att föreningens verksamhet ska utvidgas på något sätt måste alltid tas på stämma. Vill en bostadsrättsförening t.ex. bygga om en vindsvåning till två lägenheter för uthyrning är detta ett sådant beslut som ska tas på en föreningsstämma. Att notera är vidare att stämman är det ställe där motioner från medlemmar ska tas upp. Har man som medlem större förslag eller synpunkter som inte direkt rör den löpande förvaltningen bör man alltså inte ta det i förbifarten när man råkar åka hiss med föreningens ordförande utan ta upp det i riktigt ordning på en föreningsstämma.

Vad ingår då i den löpande förvaltningen? Vad kan styrelsen själv fatta beslut om? Ganska mycket faktiskt. Styrelsens ansvar är ganska långtgående och av det följer också befogenheten att fatta beslut. Styrelsen representerar bostadsrättsföreningen och har ansvar både mot medlemmarna och som fastighetsägare gentemot myndigheter och hyresgäster. Har föreningen anställda är det också styrelsen som har arbetsgivaransvaret. De ansvarar för fastigheten och alla dess funktioner vilket inte bara innebär att det ska skottas och sandas utan t.ex. också innebär att man måste vara insatt i olika skyddslagstiftningar som gäller för fastighetsägare som miljölagstiftning, brandföreskrifter m.m. Det finns många egenkontroller som måste göras med jämna mellanrum, exempelvis kontroller av hissar och ventilation. Att ha en så kallad underhållsplan rekommenderas d.v.s. ett dokument med nedskrivna rutiner för vad som behöver göras för att möta alla de krav som gäller. Styrelsen är också ansvarig för föreningens ekonomi vilket innebär att de ska se till att föreningen har en god ekonomi. Varje år måste en budget sättas upp och sedan i slutet på året en årsredovisning och andra dokument som behövs för revision. Sist men inte minst, så är de ansvariga för den allmänna trivseln och ska se till att ordningsregler i stadgarna följs och att medlemmar uppmuntras att dyka upp på städdagar och på annat sätt engagera sig i föreningen.

Som ovan nämns ska en styrelse enligt lag ha minst tre, men gärna fler, ledamöter. För att en styrelse ska kunna vara beslutsför måste fler än hälften av alla ledamöter vara närvarande. En styrelse på tre skulle alltså kunna fatta beslut med bara två närvarande ledamöter. För beslut gäller så kallad enkel majoritet det vill säga den sida som har flest röster vinner. Är det lika antal röster har ordföranden utslagsrösten. Rent teoretiskt är det därför möjligt att ordförande och en ledamot kan fatta bindande beslut, trots att både den tredje medlemmen och suppleanten ligger i vinterkräksjuka. Och detta utan att bryta mot röstningsreglerna. Detta är kanske inte en särskilt vanlig situation, men illustrerar hur viktigt det är att ha en väl övervägd storlek på styrelsen inte bara för att fördela arbetsbörda och ansvar utan också för att motverka maktmissbruk.

Mer vanligt är att styrelsen inte följer röstningsreglerna och därför fattar beslut med för få antal ledamöter närvarande. Kanske av okunskap, kanske för att man känner att det inte finns tid att vänta med ett beslut. Dessutom, enligt reglerna är en styrelse inte beslutsför även om fler än hälften av medlemmarna är närvarande om inte samtliga ledamöter haft tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillräckligt underlag för att avgöra ett ärende. Detta innebär alltså att det inte är tillåtet att ta upp ett ärende för allra första gången och direkt fatta beslut om inte alla ledamöter är närvarande.

Vi bistår ofta styrelser i hanteringen av olika beslut. Det kan gälla dels frågor om jäv i styrelsen och dels om hur en viss fråga bör handläggas. Hur gör man om styrelsen inte kommer överens i en viss fråga? Och hur bör man lämpligast formulera besluten?

Vem får delta i föreningsstämma?

Föreningsstämman är en enskild sammankomst för medlemmarna och är alltså inte offentlig. Stämman kan besluta att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman, men då måste samtliga röstberättigade som är närvarande vid föreningsstämman vara eniga och fatta beslut om det. Stadgarna kan också reglera denna fråga.

För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom ombud som getts en fullmakt.