Vad menas med proportionalitetsprincipen?

Hej Patrik,

Vid upphandlingar där det som ska anskaffas ska användas av fysiska personer så ska de tekniska specifikationerna bestämmas utifrån samtliga användares behov. Med användares behov avses både allmänheten och personal vid den upphandlande organisationen. Det innebär att tillgänglighetskrav alltid ska ställas om inte särskilda skäl föreligger. Precis som du nämner så avser denna bestämmelse upphandlingar över tröskelvärdet även om det inte finns något hinder mot att ställa tillgänglighetskrav i upphandlingar under tröskelvärdet.

När används proportionalitetsprincipen?

Author

Denna uppsats handlar om att kartlägga och belysa proportionalitetsprincipen utifrån ett svensk och europeiskt perspektiv. Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsprincip. Allmänna principer kan användas för att ge en yttre ram för hur ett rättsligt problem skall lösas. Allmänna rättsprinciper används ofta för att komplettera den befintliga rätten genom att fylla ut luckor i rätten eller genom att verka som ett rättesnöre vid tolkning av lagstiftning. Allmänna rättsprinciper verkar ofta som ett skydd för den enskilde när inskränkningar behöver göras i grundläggande rättigheter. Proportionalitetsprincipen kan enkelt uttryckas så att en åtgärd för att uppnå sitt syfte inte får vara mer betungande eller långtgående för den enskilde än vad som kan anses nödvändigt för att uppnå det eftersträvande syftet med åtgärden. Utifrån denna definition kan man härledda tre underprinciper som benämns principen om lämplighet, principen om nödvändighet och principen om proportionalitet i strikt mening. Principen om lämpligheten skall ge svar på frågan om åtgärden kan uppnå syftet. Principen om nödvändigheten skall ge svar på frågan om åtgärden är nödvändig för att uppnå syftet medan proportionalitet i strikt mening skall ge svar på huruvida åtgärden är i skälig proportion till syftet med åtgärden. Proportionalitetsprincipen används endast om enskilda intressen påverkas och inte om endast nationella eller statliga intressen påverkas. När ett intresse identifierats måste man konstatera att detta intresse är skyddsvärt och vilken grad av skydd som bör tillmätas intresset innan proportionalitetsbedömningen görs. Proportionalitetsprincipen innebär avvägningar av olika slag. Två typer av avvägningar kan urskiljas nämligen mål/medel-avvägningar och intresseavvägningar. Proportionalitetsprincipen ställer krav på att det skall föreligga balans mellan mål och medel. Mål/medel-avvägningar skall avgöra huruvida en förslagen åtgärd eller en lagstiftningsakt kan uppfylla det eftersträvade målet. Mål/medel-avvägningar innehåller även bedömning av huruvida åtgärden eller lagstiftningsakten är lämplig och nödvändig för att uppnå målet. Intresseavvägningar innebär att man undersöker hur olika intressen påverkas av medlet. Intresseavvägningen utgår från att olika typer av intressen står mot varandra. Intressena kan vara materiella såsom skyddet för miljön, viss säkerhetsstandard eller skyddet för den fria rörligheten. Intressena kan också vara av rättighetskaraktär såsom skyddet för egendom och skyddet mot frihetsberövande. Inom EG-rätten är det vanligt att nationella intressen står emot ett EG-rättsligt intresse. Även här skall det föreligga balans mellan intressena så att det ena intresset inte påverkas orimligt negativt i förhållande till vad det andra intresset står att vinna med en åtgärd. En fullständig proportionalitetsbedömning inrymmer både mål/medel-avvägning samt avvägning mellan olika intressen. Lämplighetsbedömningen samt nödvändighetsaspekterna ingår i mål/medel-resonemanget medan intresseavvägningen innehåller bedömningen av huruvida proportionalitet i strikt bemärkelse föreligger. Det är viktigt att påpeka att utslaget av de olika avvägningarna som görs inom ramen för proportionalitetsprincipen är beroende av graden av handlingsfrihet som tillkommer beslutsmyndigheten. Detta innebär att handlingsutrymmet i vart fall kan styra bedömningen av lämplighet och nödvändighet. Inom EG-rätten innebär proportionalitetsprincipen att en gemenskapsinstitution eller en medlemsstat vid användning av sina maktbefogenheter måste ta hänsyn till om vidtagna åtgärder är proportionella i förhållande till det objektiva målet. Inom EG-rätten skall proportionalitetstestet påvisa huruvida en restriktion av till exempel de fyra friheterna samt grundläggande rättigheter och friheter korresponderar mot nödvändigheten av målet och nödvändigheten av restriktionen. Inom området för Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter används proportionalitetstestet för att ta reda på huruvida inskränkningar av en grundläggande rättighet är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle och om de nationella åtgärderna korresponderar mot ett angeläget socialt behov. Inom svensk miljörätt gäller att det skall finnas en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och vad den enskilde förlorar på grund av en inskränkning. Proportionalitetsprincipen innebär för tvångsmedelsanvändning inom svensk rätt att tvångsmedlet inte skall utsätta den enskilde för större påfrestning än som är sakligt påkallat. Polisingripande får endast ske då det är nödvändigt och ändamålsenligt. Inom området för myndighetsingripande avseende tvång och våld hänvisar lagstiftaren till behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Trots detta skiljer sig inte proportionalitetsbedömningen som sådan från bedömningen inom andra rättsområden. Hur tillämpas proportionalitetsprincipen i rättspraxis? Inom EG-rätten och den fria rörligheten för varor har proportionalitetsprincipen spelat en stor roll vid bedömning av huruvida det föreligger kvantitativa handelshinder. Mål som redovisas i uppsatsen innehåller nationella intressen som bland annat innebär skydd för konsumenter, skydd för människors liv och hälsa, skydd för allmänhetens moral samt skydd för miljön. Även vid inskränkningar i den fria rörligheten för personer och tjänster används proportionalitetsprincipen. Mål som redovisas i uppsatsen innehåller nationella intressen av att bland annat skydda allmän ordning och säkerhet. Inom området för lagharmonisering har proportionalitetsprincipen använts för att pröva nationella undantag och avvikelser från rättsakter till följd av önskan att skydda viktiga nationella intressen. För handeln utanför gemenskapen har proportionalitetsprincipen används inom området för utländsk handelsreglering och skyddsåtgärder enligt EG-fördragets artikel 134. För svensk rätt och skyddet för egendom i Europakonventionen används proportionalitetsprincipen för att fastställa huruvida egendom respekteras och huruvida villkoren för egendomsberövande samt villkoren för inskränkningar i nyttjanderätten är proportionella. Intresseavvägningarna är då av rättighetskaraktär. Inom svensk miljörätt och skyddet för egendom finns rättspraxis som tyder på att det enskilda intresset har ett högt skyddsvärde. Centrala rättsfall som anger hur proportionalitetsbedömningen genomförs av regeringsrätten refereras i uppsatsen. Regeringsrätten har i en del mål funnit att inskränkningar i den enskildes rätt att utnyttja sin fastighet inte står i rimligt förhållande till det staten velat skydda eftersom den enskilde skulle förlorat mer än vad det allmänna skulle vunnit. Vilka likheter och skillnader finns idag mellan EG-rätten och svensk rätt? Proportionalitetsprincipen är inom EG-rätten klar till sitt innehåll samt till sitt förhållande till andra rättsprinciper. Från och med 1996 har principen fått en klarare innebörd i svensk rätt genom att domstolar uttryckligen gör proportionalitetsbedömningar när enskilda intressen påverkas av statliga åtgärder. Oavsett om principen tillämpas inom svensk rätt eller inom gemenskapsrätten innebär proportionalitetsbedömningen mål/medel-resonemang och intresseavvägningar som utgår från de tre underprinciperna. Vad gäller proportionalitetsprincipen inom svensk rätt och EG-rätten är min slutsats att principens tillämpning och innebörd i stort sett är den samma för båda rättsområdena. Principen används för att rättfärdiga olika syften med inskränkningar eller förbud men detta innebär inte en skillnad i vad principen innebär eller hur den faktiskt tillämpas. Vare sig principen används inom EG-rätten eller svensk rätt är den en rättsprincip som framför allt används för att skydda enskilda från nationella och statliga inskränkningar i olika typer av rättigheter och friheter.

När infördes proportionalitetsprincipen?

I Sverige har proportionalitetsprincipen länge betraktats som en grundläggande rättsprincip och har därför aldrig blivit kodifierad. När Sverige gick med i Europeiska unionen 1994 började Fördraget om Europeiska unionen gälla även i Sverige. Där ställs krav på att proportionalitetsprincipen ska tillämpas när medlemsstaterna tillämpar EU-lagstiftning.[2] Med anledning av detta började också Högsta förvaltningsdomstolen tillämpa proportionalitetsprincipen som rättspraxis. För att förtydliga att proportionalitetsprincipen ska gälla vid all offentlig förvaltning i Sverige valde regeringen att införa principen i den nya förvaltningslag som infördes 2017.[3][4]

Exempel på när proportionalitetsprincipen kommit till uttryck är vid begäran vid domstol om informationsföreläggande enligt upphovsrättslagen då domstolen ska göra en intresseavvägning mellan kärandens intresse av att få tillgång till uppgifterna och svarandens intresse av skydd för sin integritet.[5]

Ett exempel på när proportionalitetsprincipen tillämpats som praxis var när en rwandisk medborgare häktades i Sverige i avvaktan på utlämning till Rwanda. Den häktade var bland annat misstänkt för folkmord. Sedan regeringen beslutat att han skulle utlämnas överklagade han till Europadomstolen eftersom han ansåg att beslutet stred mot Europakonventionen. På begäran av Europadomstolen meddelade regeringen beslut om inhibition. Högsta domstolen beslöt under hänvisning till proportionalitetsprincipen att häva häktningen.[6]

Vem ska beakta proportionalitetsprincipen?

Proportionalitetsprincipens syfte är att det allmänna ska göra noggranna avvägningar mellan det allmännas och de enskildas intressen innan en åtgärd vidtas. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och åtgärden får bara vidtas om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den åtgärden riktas mot (5 § tredje stycket FL). En myndighet får bara ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet.

Avsikten med bestämmelsen är dock inte att myndigheten i detalj ska väga varje åtgärd mot den enskildas motstående intressen. Bestämmelsen avser att säkerställa att de åtgärder som vidtas är proportionella och nödvändiga för att uppnå det resultat som myndigheten vill åstadkomma (prop. 2016/17:180 s. 290).

Vart regleras Objektivitetsprincipen?

Den offentliga makten utövas under lagarna (1 kap. 1 § tredje stycket RF). Det innebär att alla statsorgan vid all maktutövning är skyldiga att följa gällande bestämmelser i grundlagarna och i andra lagar och förordningar (den s.k. legalitetsprincipen).

Domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet, den s.k. objektivitetsprincipen (1 kap. 9 § RF).

Objektivitetsprincipen ska alltså beaktas även av t.ex. regeringen samt av kommuner, juridiska personer och enskilda som fått överta förvaltningsuppgifter med stöd av lag (12 kap. 4 § RF).

Vad innebär likabehandlingsprincipen?

Likhetsprincipen innebär att alla är lika inför lagen och att lika fall ska bli behandlade lika. Principen innebär dock inte att alla beslut ska vara lika, utan att fall där de sakliga förutsättningarna är lika, ska bli bedömda på samma sätt.

Denna princip finns i vår grundlag Regeringsformen och lyder enligt följande

Vad är Proportionalitetkonstant?

Mattecentrum och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet och samla in besöksstatistik. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Vad menas med att kostnaden är proportionell mot volymen?

Om jämförelsepriset för godis är 8kr / hg så kan sambandet mellan kostnaden( K) och vikten( x) skrivas med en formel.

K = 8x 8x = 8 · x

Vad består Objektivitetsprincipen av?

Vart hittar man Objektivitetsprincipen?

SFS nr: 2017:900 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6 Utfärdad: 2017-09-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2019:981 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 § Denna lag gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna.

Vilka 5 grundläggande principer gäller i LOU?

Principen om icke-diskriminering är ett förbud mot diskriminering av leverantörer på grund av nationalitet (som exempelvis medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland). Detta innebär att den upphandlande myndigheten inte får ställa krav som endast svenska företag kan uppfylla eller känner till. Principen gäller även om den upphandlande myndigheten inte förväntar sig att få anbud från utländska leverantörer. På samma sätt ska anbudssökande och anbudsgivare från andra kommuner behandlas på samma sätt som företag på den egna orten.

När gäller likhetsprincipen?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Både likhetsprincipen (ibland även kallad likabehandlingsprincipen) och objektivitetsprincipen går att utläsa ur grundlagen. I Regeringsformen (RF), som är en av våra grundlagar, står att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (RF 1 kap § 9.)