Vad är omvänt skaderekvisit?

Det saknas i dag en generell sekretessreglering för myndigheters hantering av krav på skadestånd från enskilda. Sådana ärenden kan innehålla särskilt känsliga uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. För att stärka skyddet för enskildas förhållanden föreslås därför att sekretess skall gälla i en myndighets skadereglerande verksamhet för en uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Sekretessen föreslås gälla med ett s.k. kvalificerat rakt skaderekvisit.

Det föreslås också att sekretess enligt 9 kap. 17 § första stycket 1 och 2 skall gälla med ett rakt skaderekvisit – i stället för ett omvänt – hos domstolar i deras rättskipande och rättsvårdande verksamhet. Den föreslagna ändringen innebär bl.a. att förhandlingar i domstol under förundersökningen, t.ex. häktningsförhandlingar, kommer att vara offentliga i större utsträckning än vad som är fallet i dag.

Vad innebär rakt respektive omvänt skaderekvisit ange lagrum som exempel på detta?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När ett lagrum ger utryck för en presumtion för offentlighet brukar skaderekvisitet kallas för "rakt skaderekvisit". Presumtionen innebär att uppgiften som utgångspunkt är offentlig. Se exempelvis 28 kap. 1 § Offentlighet och sekretesslagen (OSL)där det föreskrivs att sekretess gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Vilket skaderekvisit gäller i 26 3 OSL?

1 § Sekretess gäller i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

För uppgift i en allmän handling som avses i första stycket gäller sekretessen i högst tjugo år och för uppgift i en allmän handling som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst femtio år.

Vilka omfattas av OSL?

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) gäller för många personalgrupper i Sverige. I Vårdhandbokens texter om sekretess tas några delar av lagen upp som har särskild betydelse inom hälso- och sjukvården.

Sekretessbestämmelserna i OSL innebär att hälso- och sjukvårdspersonal inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Till skillnad från hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt bedriven hälso- och sjukvård omfattas inte personal i enskild bedriven hälso- och sjukvård av OSL:s bestämmelser. För personal verksamma hos privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Sekretessen innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan än den som deltar i just denna patients vård. Man får alltså inte diskutera en patients uppgifter med en kollega som inte deltar i patientens vård eller behandling, även om han eller hon i sin tur också har tystnadsplikt.

Det är inte självklart att uppgifter om en patient får lämnas ens till patientens nära anhöriga eller andra närstående. Det finns ingen särskilt utformad sekretessbrytande regel vad gäller uppgiftslämnande till en patients närstående. Ett utlämnande av uppgifter kan därför bara ske om patienten samtycker till det eller om det står klart, enligt 25 kap. 1 § OSL, att patienten inte lider men. Justitieombudsmannen (JO) har tidigare uttalat sig om att det som regel inte är till men för en patient när ett sjukhus lämnar ut uppgifter till nära anhöriga om att patienten vårdas på sjukhuset. Detta gäller som huvudregel inom den somatiska vården. Undantagsvis kan det dock vara så att det finns anledning att misstänka att patienten inte vill att uppgift om sjukhusvistelsen ska lämnas till anhöriga, till exempel inom den psykiatriska vården.

Patienten bör så snart det är möjligt och lämpligt tillfrågas om sin inställning till att närstående får information om hens hälsotillstånd och om andra personliga förhållanden. Det är den som ansvarar för patientens vård som ska inhämta patientens samtycke. Patientens inställning ska dokumenteras i patientjournalen.

När gäller absolut sekretess?

I 21 kap. OSL finns bestämmelser till skydd för vissa uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Uppgifterna som skyddas har det gemensamt att de är integritetskänsliga uppgifter.

Har förskolepersonal tystnadsplikt?

Visste du att din tystnadsplikt är lika sträng som för en socialsekreterare? Staffan Olsson, expert på juridik inom förskolan, reder ut vad som gäller kring offentlighet och sekretess.

Oavsett om du arbetat länge i förskolan eller är ny på jobbet gissar jag att du har fått viss information om din tystnadsplikt. Möjligen har du också skrivit på ett papper om det hela. Men vet du egentligen vad det innebär? Varför har du tystnadsplikt?

Kan man bryta absolut sekretess?

Även om en handling är allmän, innebär det nämligen inte att alla uppgifter i den ska lämnas ut. Det är viktigt att göra denna skillnad, eftersom allmänna handlingar där det finns sekretesskyddade uppgifter ibland ändå ska lämnas ut delvis, men med uppgifterna maskade. Det är med andra ord inte möjligt att vägra att lämna ut hela handlingen på grund av att vissa uppgifter omfattas av sekretess.

Sekretessreglerna finns i offentlighets- och sekretesslagen. Olika sekretessregler har olika syften, vilket betyder att de skyddar olika typer av uppgifter och att de gäller vid olika tidpunkter under en upphandling. Det är därför viktigt att känna till de olika sekretessreglerna och vilken regel som gäller för vilken typ av uppgifter och i vilket skede av upphandlingen.

Prövningen av en begäran om att få ta del av anbud påverkas även av om begäran görs före eller efter tilldelningsbeslutet:

Bestämmelserna om allmänna handlingar och sekretess regleras inte i upphandlingslagstiftningen utan i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att dessa regler är fristående från upphandlingslagstiftningens bestämmelser och därför inte påverkas av hur den upphandlande organisationen exempelvis valt att genomföra upphandlingen.

Det innebär i sin tur att bestämmelserna om allmänna handlingar och sekretess gäller för alla typer av förfaranden, även direktupphandlingar.

Reglerna om allmänna handlingar och sekretess gäller för alla upphandlingar, även direktupphandlingar!

Vad innebär begreppet men i OSL 26 1?

Prövningen av en begäran om att få ta del av anbud påverkas även av om begäran görs före eller efter tilldelningsbeslutet:

Det innebär i sin tur att bestämmelserna om allmänna handlingar och sekretess gäller för alla typer av förfaranden, även direktupphandlingar.

Reglerna om allmänna handlingar och sekretess gäller för alla upphandlingar, även direktupphandlingar!

När kan man bryta tystnadsplikten?

Tystnadsplikt och sekretess i vården regleras i två olika lagar beroende på om verksamheten är allmän (offentlig) eller enskild (privat).

För allmän verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen, OSL. För enskild verksamhet gäller 6 kap. 12-16 §§ i patientsäkerhetslagen, PSL. Även om reglerna är olika för allmän och enskild verksamhet är innebörden av bestämmelserna mycket lika. Det är i princip inte någon skillnad på integritetsskyddet för patienten i offentlig respektive privat verksamhet.

Sekretess innebär förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på något annat sätt.

Det handlar inte bara om dokumenterade uppgifter, utan även alla andra typer av uppgifter som är av personlig art. Allt man ser, hör eller på annat sätt får reda på i yrkesutövningen och som kan betraktas som privata uppgifter om enskilda patienter, eller närstående till patienter, omfattas av sekretess.

När det gäller sekretess till skydd för enskild i allmän hälso- och sjukvård, får uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden bara lämnas ut, om det är helt klart att den det gäller eller någon närstående till den enskilde, inte lider men om uppgiften lämnas.

Sekretessen gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal och för alla uppdragstagare som deltar i vårdarbetet. Den gäller även för administrativ personal, personal som ansvarar för teknisk utrustning samt för tolkar.

Sekretessen gäller även för den som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet. Däremot gäller den inte för elever som endast besöker vården i studiesyfte.

Sekretessen gäller även sedan anställningen eller uppdraget har avslutats.

Vad är syftet med OSL?

Sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen, OSL, har utformats med utgångspunkt i att handlingsoffentligheten får inskränkas endast i den mån det motiveras av hänsyn till vissa i TF närmare angivna intressen. Dessa inskränkningar måste anges i en särskild lag, denna lag är OSL (2 kap. 2 § TF). Dessa särskilt skyddsvärda intressen är

rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
intresset att förebygga eller beivra brott
det allmännas ekonomiska intresse
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
intresset av att bevara en djur- eller växtart.

Regeringen har bemyndigats att utfärda föreskrifter för tillämpligheten av vissa sekretessbestämmelser i OSL. Sådana föreskrifter har meddelats i OSF.

Är lönen en offentlig handling?

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och om den har kommit till eller upprättats där. Däremot är inte till exempel säkerhetskopior, minnesanteckningar och utkast till beslut allmänna handlingar.

En handling anses ha kommit till myndigheten så snart den har anlänt dit och registrerats (2 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen). På Skatteverket är vi skyldiga att registrera handlingen så snart som möjligt eller hantera den på något annat sätt som beskrivs i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Däremot behöver vi inte meddela avsändaren att vi har fått den. Du får alltså ingen bekräftelse av oss om att vi har fått en handling av dig.

Läs mer om allmänna handlingar i Rättslig vägledning.

Är sekretess och tystnadsplikt samma sak?

När man som patient vänder sig till vården är det viktigt att man känner förtroende för den personal man möter. Förtroendet är viktigt för att man ska känna sig trygg och våga prata öppet om de besvär eller symtom man har och på så sätt få den vård man behöver. Därför omfattas alla som arbetar inom hälso- och sjukvården av tystnadsplikt. Grundprincipen är att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har, den behandling man får eller om ens privata situation.

Inom sjukvården gäller samma sekretesskydd för alla patienter och oberoende av om man har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. Tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller även dem som arbetar på apotek.

Lagarna innebär att inte ens närstående har rätt att få veta vad som sägs och sker på sjukhuset om man som patient inte vill att de ska veta. Man brukar bli tillfrågad av personalen om vem de får lämna ut uppgifter till. Då väljer man själv vilka de får informera. Till exempel kan man inför en operation tala om för personalen att de får berätta hur operationen har gått för exempelvis en närstående innan man själv har vaknat upp.

För barn gäller att vårdnadshavaren i regel har rätt att ta del av sitt barns vård och veta vad som står i journalen. Men en prövning måste alltid göras innan uppgifterna lämnas ut. Det kan finnas situationer då barnet kan komma att lida skada av att vårdnadshavaren får vissa uppgifter. Det gäller oavsett barnets ålder. Om så är fallet kan de känsliga uppgifterna sekretessbeläggas gentemot barnets vårdgivare.

Men när barnet blir äldre, i tonåren, kan det krävas att barnet ger sitt samtycke till det.

Var går gränsen för sekretess?

Anonym (Ssk) skrev 2011-03-24 08:13:49 följande:

Jag är sjuksköterska på akuten. Jag kan ibland berätta saker som hänt under dagen för min man, men då så avidentifierat som det går. Jag är medveten om att det ändå är att bryta mot sekretessen, men jag har ibland ett behov av att få ur mig jobbiga saker som då och då händer på jobbet. Jag skulle aldrig någonsin få för mig att prata med någon annan än honom och skulle aldrig berätta detaljer. Det kan tex vara "Det kom in en trafikolycka idag och en ung mamma dog på akutrummet. Jag kände mig otillräcklig och maktlös. Jag fick trösta barnet tills mostern kom. Det var as-jävla-skit-jättejobbigt, men jag kunde ju inte visa det för barnet!"

Vad händer om man bryter mot tystnadsplikten förskola?

Den som är anställd inom Unike förskolor lyder under Offentlighets och sekretesslagen 2009:400. Denna lag har till uppgift att skydda den personliga integriteten.

Sekretessen gäller utåt, mot till exempel privatpersoner, medier och andra myndigheter. Den gäller även inom vår verksamhet.

Hur mycket tystnadsplikt har en lärare?

Visste du att din tystnadsplikt är lika sträng som för en socialsekreterare? Staffan Olsson, expert på juridik inom förskolan, reder ut vad som gäller kring offentlighet och sekretess.