Hur bokförs ett villkorat aktieägartillskott?

Innehållsförteckning:

Hur bokförs ett villkorat aktieägartillskott?
Hur redovisas aktieägartillskott?
Hur deklareras aktieägartillskott?
Hur påverkar aktieägartillskott resultatet?
Hur beskattas ett villkorat aktieägartillskott?
Hur fungerar villkorat aktieägartillskott?
Är aktieägartillskott skattepliktigt?

Hur bokförs ett villkorat aktieägartillskott?

Lämnade aktieägartillskott debiteras normalt konto 1310 Andelar i koncernföretag. Konto 2860 Kortfristiga skulder till koncernföretag krediteras. När aktieägartillskottet betalas debiteras konto 2860 och det krediteras det likvidkonto varifrån pengarna betalas.

Erhållna aktieägartillskott krediteras normalt konto 2093 Erhållna aktieägartillskott. Konto 1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag debiteras. När kontant ersättning för aktieägartillskottet erhålles krediteras konto 1660 och debiteras det likvidkonto dit pengarna betalas.

När förutsättning för återbetalning av erhållna villkorade aktieägartillskott finns, dvs. då bolaget har balanserade vinstmedel, bör beloppet skuldföras efter att bolagsstämman beslutat om återbetalning. Det belopp som ska återbetalas debiteras konto 2093 och krediteras konto 2899 Övriga kortfristiga skulder. Vid betalningen debiteras konto 2899 och krediteras det likvidkonto varifrån pengarna betalas.

Hur redovisas aktieägartillskott?

Hur deklareras aktieägartillskott?

P.B. var verksam i Tira AB som bedrev konsultverksamhet inom marknadsföring. Den 31 december 1994 förvärvade P.B. 50 procent av bolaget och samtidigt förvärvade han en fordran om 8 368 622 kr på bolaget för 87 500 kr. Han omvandlade fordran till ett villkorat aktieägartillskott. Under år 1999 fick P.B. 740 000 kr från bolaget. Han redovisade i sin självdeklaration utbetalningen som en återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet. Återbetalningen redovisades i inkomstslaget kapital som en realisationsvinst uppgående till 652 500 kr (740 000 kr - 87 500 kr). Återbetalning hade möjliggjorts genom de intäkter verksamheten genererat. - Skattemyndigheten beslutade den 14 november 2001 att uppta 639 002 kr till beskattning i inkomstslaget tjänst och 8 796 till beskattning i inkomstslaget kapital. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Den del av återbetalat villkorat aktieägartillskott som överstiger anskaffningskostnaden för tillskottet, dvs. 652 500 kr, skall betraktas som utdelning. I realiteten är det fråga om vinstmedel som genererats genom P.B:s arbetsinsats och som därmed omfattas av de s.k. 3:12-reglerna. Den enda förklaringen till de företagna transaktionerna är att de syftat till att kringgå 3:12-reglerna, vilket måste anses utgöra sådana särskilda omständigheter som gör att återbetalningen skall behandlas såsom utdelning.

P.B. överklagade beslutet hos länsrätten och yrkade att återbetalningen av det villkorade aktieägartillskottet skulle behandlas i överensstämmelse med hans avlämnade deklaration. Han anförde bl.a. följande till stöd för sin talan. Ett villkorat aktieägartillskott kan sammanfattningsvis inte anses utgöra ett sådant finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. En återbetalning av ett sådant tillskott skall därför inte beskattas med tillämpning av bestämmelserna i 3 § 12 mom. första stycket SIL. Det av skattemyndigheten åberopade rättsfallet (RÅ83 1:42) är från tiden före 1990 års skattereform då begreppet finansiellt instrument i den mening som avses i 27 § 1 mom. SIL ännu inte existerade. Rättsfallet saknar därmed relevans för den nu aktuella rättsfrågan, dvs. huruvida 3 § 12 mom. första stycket SIL skall tillämpas på någon del av det till honom återbetalade beloppet.

Hur påverkar aktieägartillskott resultatet?

Om ditt bolag har kapitalbehov kan en lösning vara att aktieägare bidrar med kapital genom ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott. Här reder jag ut begreppen och vad som kan vara bra att tänka på.

När ett aktiebolag startas sätter ägarna in ett aktiekapital och får i gengäld aktier i bolaget. Det lägsta aktiekapitalet är idag 25 000 kronor. Som huvudregel begränsas därefter aktieägarnas ansvar för bolagets skulder till det insatta aktiekapitalet.

Hur beskattas ett villkorat aktieägartillskott?

Ett ovillkorat tillskott lämnas utan krav på återbetalning. Skatteutskottet har uttalat att de ovillkorade aktieägartillskotten närmast kan liknas vid rena kapitalinsatser från aktieägarna (SkU 1984/85:2 s. 7f).

Huvudprincipen är att ett ovillkorat aktieägartillskott inte är en skattepliktig inkomst för mottagaren. Utgivaren av tillskottet har inte någon avdragsrätt vid den löpande beskattningen, men får i regel räkna med beloppet som en del av anskaffningsutgiften för aktierna i det bolag som mottagit aktieägartillskottet. I några fall har lagstiftaren, för vissa specifika situationer, reglerat hur tillskott ska behandlas vid beskattningen, se t.ex. 23 kap. 12 § IL, 48 kap. 12 § IL och 53 kap. 5 § IL.

Ett villkorat aktieägartillskott innebär vanligen att tillskottet ska återbetalas om och när bolagets fria egna kapital medger det. Aktieägarna har i regel avtalat om att på bolagsstämman rösta för att aktieägartillskotten ska betalas tillbaka innan någon annan utdelning lämnas. Skatteutskottet har uttalat att de villkorade aktieägartillskotten närmast kan jämställas med lån utan säkerhet (SkU 1984/85:2 s. 7f). De villkorade tillskotten kan sägas vara ett slags efterställt lån. När man bedömer om det är fråga om ett villkorat tillskott eller ett lån, måste man ta hänsyn till hur villkoren för återbetalning har utformats och hur transaktionen har bokförts i bolaget: som skuld eller som eget kapital? Om krav på återbetalning riktar sig mot bolaget istället för mot delägarna, ska överförda medel betraktas som en skuld hos bolaget.

Huvudprincipen är att ett villkorat aktieägartillskott inte är en skattepliktig inkomst för mottagaren.

Den som lämnat ett villkorat tillskott får inte lägga beloppet till anskaffningsutgiften för aktierna i mottagande bolag. Rätten till återbetalning av tillskottet kan överlåtas separat och beräkningen av kapitalvinst eller förlust ska göras separat från beräkningen av resultatet för aktierna. Läs om beskattning av försäljning av villkorat aktieägartillskott.

Hur fungerar villkorat aktieägartillskott?

Syftet med ett aktieägartillskott är att förbättra ett bolags ekonomiska ställning. Ett aktieägartillskott kan alltså användas när ett bolag är i behov av kapital. Detta kan ske på flera olika sätt. Vanligtvis handlar det om finansiella medel som tillförs till bolaget genom ett aktieägartillskott. Men det kan också vara genom tillgångar eller genom att efterskänka en fordran i bolaget. Är det tillgångar måste dessa vara av nytta för bolaget och värderas korrekt.

Det är viktigt att klargöra att aktieägartillskottet är oåterkalleligt, det vill säga att det inte finns något krav på att tillskottet måste betalas tillbaka. Hade det varit det är det inte ett tillskott utan ett lån för bolaget. Vilket i sin tur skulle vara en skuld och minska kapitalet i bolaget. För att förtydliga att kapitalet inte är ett lån bör man lämna en skriftlig förklaring till bolaget som säger att det är ett aktieägartillskott.

I regel lämnar alla aktieägare tillskott, men det kan också förekomma att den största aktieägaren/arna endast lämnar tillskott. Hur mycket som ska lämnas som aktieägartillskott brukar främst bero på hur stor aktieinnehav aktieägaren har. Dock kan man i aktieägaravtalet avtala hur stort tillskott varje aktieägare ska ge, exempelvis kan alla aktieägare lämna lika stort tillskott oberoende hur stort aktieinnehav var och en har.

Villkorat aktieägartillskott innebär vanligen att tillskottet som man har lämnat till aktiebolaget ska betalas tillbaka när förutsättningar uppfylls. Detta sker vanligtvis när bolaget har en stabil och god ekonomi igen. Dock är det inget krav på att aktieägartillskottet ska betalas tillbaka. Hade det varit ett krav räknas det som ett lån och blivit en skuld för företaget och inte tillskott i kapital.

När det kommer till återbetalning av villkorat aktieägartillskott röstar man om det på ordinarie eller en extra bolagsstämma. Om det finns villkorat aktieägartillskott går det före eventuell utdelning i bolaget. Man måste alltså vänta till bolagsstämma innan man kan besluta om att betala tillbaka tillskottet. Du kan alltså inte ta pengar från bolaget så fort ekonomin har stabiliserat sig och det går bra för bolaget.

Ett ovillkorat aktieägartillskott har i regel inga villkor som garanterar att man har rätt att få tillbaka pengarna som man har satsat i bolaget. Trots den höjda risken att inte få tillbaka sina satsade pengar väljer många ovillkorat aktieägartillskott. Anledningen till att många väljer utan villkor för återbetalning är möjliga skattefördelar som det kan medföra.

Om man använder sig av huvudregeln (löneregeln) kan ovillkorat aktieägartillskott höja aktieägarens omkostnadsbelopp för aktierna vilket påverkar K10 och utdelningen. För att detta ska gälla måste man alltså använda sig av huvudregeln och inte schablonbelopp.

Nästa möjliga skattemässiga fördel med ovillkorat aktieägartillskott är när man säljer företaget och ska göra en vinstberäkning. Eftersom man som aktieägare får högre omkostnadsbelopp blir vinsten mindre vilket också gör att man får lägre skatt på försäljningen.

Är aktieägartillskott skattepliktigt?

Nu behöver många fåmansföretag tillskott för att stärka sitt kapital och sin kassa. I denna artikel tittar vi på vissa skattemässiga effekter av några vanliga alternativ för ägarfinansiering.

Artikeln riktar sig till ägare som är privatpersoner och vars aktier utgör kvalificerade andelar (alltså 3:12-aktier).