Hur gör man om biarea till boarea?

Vad är egentligen ett halv rum? Och ingår förråd i boytan? Eller räknas det till biyta? Det är inte alltid självklart hur man räknar storlek på boende, men här försöker vi reda ut några frågor.

---

Vad krävs för att räknas som boyta?

Biarea värderas på olika sätt. Om en lägenhet har ett våningsplan under mark är det biarea. Andelstalet och månadsavgiften är ofta lägre på den del av bostaden som klassas som biarea. Hur mycket lägre är olika från förening till förening. Vid en försäljning värderas ofta biarean lägre än boarean. Hur stor skillnad det är går inte att säga. Det finns bättre och sämre biarea. Det är marknaden som styr värderingen och därmed priset.

I villor är biarean ofta mindre värd än boarean. I ett souterränghus kan ibland biarean värderas lika högt som boarean. Rummen kanske är inredda för boende med stora fönster men golvet ligger något lägre än omkringliggande marknivå. Klassningen blir då biarea men värderingen blir lika högt som husets boarea. Finns det källare i huset värderas oftast den lägre än övriga huset.

Hur ändrar man boyta?

Det är säljaren som är ansvarig för att uppgiften om bostadens storlek är korrekt. Om man som säljare känner sig osäker på om den angivna storleken verkligen stämmer bör man göra en kontrollmätning av bostaden innan försäljningen. Det går inte alltid att förlita sig på uppgifter från bostadsrättsföreningen, från gamla mätningar eller ritningar.

Om den verkliga storleken är mindre än den vid köpet angivna ytan har man som köpare rätt att kräva ersättning av säljaren. Om avvikelsen är väldigt liten så har man däremot inte rätt till ersättning eftersom avvikelsen är för liten för att den skall påverka bostadens värde.

Exempel 1:Bertil köper en lägenhet på 55 kvm. Det visar sig vid en kontrollmätning i efterhand att Bertils nya lägenhet endast är 54 kvm stor. Bertil har inte rätt till ersättning.

Exempel 2:Stina köper ett hus som har en boarea på 200 kvm enligt objektsbeskrivningen. Vid en kontrollmätning i efterhand visar det sig att huset endast har en boarea på 180 kvm. Stina har sannolikt rätt till ersättning.

Får man räkna källare som boyta?

Enligt marknadsplatsen Byggstart.se ligger genomsnittspriset för att renovera källare på ca 15.000 kronor per m2. Detta inkluderar allt arbete och alla material. Vissa källare har bättre förutsättningar på förhand för att omvandlas till boyta, och detta innebär att det råder stora prisskillnader mellan olika projekt per kvadratmeter.

En av faktorerna som driver upp priset för ett renoveringsprojekt är huruvida källaren har fuktskador eller inte. Om man har en fuktig källare så måste man först och främst ta tag i det här problemet innan man kan sätta igång med renoveringen. Detta innebär i regel att man måste dränera och isolera källaren, samtidigt som man gör invändiga förberedelser för renoveringen.

Takhöjden är också en viktig faktor att ta i beaktning. Om takhöjden är mindre än 2.3 meter så måste man sänka golvet för att rummet ska godkännas som boyta. Sänkning av golvet innebär att man måste bila upp betongen och gjuta ett nytt golv. Detta är dyrt och komplicerat att utföra, och det kräver både specialutrustning och hög kompetens.

Hur värderas biarea?

Först mäter man byggnadens invändiga mått i varje våningsplan (källare, plan 1 och så vidare). Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför delar man sedan upp den uppmätta ytan i boyta och biyta (i svensk standard betecknad boarea och biarea).

Alla typer av våningsplan, utom våning med snedtak, ska mätas mellan ytterväggarnas insidor strax ovanför golvsockeln. Allt som ligger innanför ytterväggarna – även innerväggar – ska räknas med. Man ska också räkna med skåp, fläktkanaler, öppen spis etc. Se bild 1.

Vad är skillnaden mellan boarea och biarea?

Här förklaras först kortfattat skillnaden mellan de olika begreppen. Därefter beskrivs mer utförligt vilka regler som gäller kring hur boarea och biarea ska mätas upp samt vilka undantag som finns.

Totalarea är boarea plus biarean. För att ytan ska inkluderas krävs att:

Taknivnån är på minst 190 cm
Utrymmet kan nås inifrån bostaden

Uppmätning sker genom att samtliga våningsplan mäts individuellt. Detta utifrån ytterväggarnas innermått, strax ovanför golvsockeln. En bostad som har måtten 12 x 7 meter har därmed en boarea på 84 kvm. Som visas på bilden nedan tar man inte hänsyn till innerväggar, diskbänkar eller annan fast inredning.

När räknas det som biyta?

Totalarea är boarea plus biarean. För att ytan ska inkluderas krävs att:

Taknivnån är på minst 190 cm
Utrymmet kan nås inifrån bostaden

Hur räknar man ut Bya?

Bostadsarea har i princip definierats på samma sätt sedan 1987 (SS 21051:1987). Mätningar utförda innan dess kan däremot ha skett enligt andra mätprinciper och den area som uppmätts kan därför skilja sig från den area man skulle få vid en ny mätning enligt nuvarande regler.

Sedan antagandet av standarden SS 21051:1987 har det dock utarbetats reviderade regler med jämna mellanrum. De förändringar som då genomförts har i huvudsak bara påverkat mätresultatet för enstaka ytor. Det kan dock vara bra att veta skillnaden mellan dem för att avgöra om det är sannolikt att en ny mätning skulle påverka den deklarerade arean nämnvärt.

SS 21052:1989 – Jämfört med mätningar gjorda enligt standard SS 21051:1987 kan resultatet skilja sig framförallt i indelningen av bo- respektive biutrymme för våning delvis under mark i småhus.

Vad räknas inte in i boarea?

I genomsnitt har svenskarna 42 kvadratmeter bostadsyta per person. Småhusägarna bor rymligast. De har 46 kvadratmeter per person, medan de i bostadsrätt har 39 och hyresgäster har 35 kvadratmeter per person.[1] Det minsta boendeutrymmet har man i Botkyrka, Stockholm, Sundbyberg och Solna med 34 kvadratmeter per person.[2]

Var anmäler man utökad boyta?

En fastighet är, till skillnad från vad många tror, inte en byggnad utan en avgränsad del mark. Byggnader och andra saker som hör till fastigheten, är i själva verket så kallade fastighetstillbehör.

När räknas källare som boarea?

Hur räknar man ut biyta?

I teorin skulle du kunna mäta golvytan från golvsockeln i ena änden av bostaden till den andra (se bild), och sedan multiplicera mätetalen för att få fram boarean. I praktiken är det dock inte riktigt så lätt eftersom en lägenhet oftast har fler rum och kan vara lite lurigt att mäta på egen hand, dessutom finns det några undantag från detta sätt att mäta på. Men det ger ett hum om hur denna yta mäts och vad du kan förvänta dig när du ser siffran på en lägenhets boarea. Förråd som ligger utanför lägenheten och inglasad eller icke inglasad balkong räknas varken som boarea eller biarea i en lägenhet.

Är källare alltid biarea?

Är badrum boarea?

Det finns undantagsregler för exempelvis våningsplan med snedtak och souterrängvåningsplan. Läs mer om dessa längre ner i artikeln.

Artikelns innehåll:1. Vanligt våningsplan ovan mark2. Våningsplan med snedtak3. Souterrängvåning4. Vad gäller för bostadsrätt & lägenhet?5. Trappa inomhus6. Källare7. Gäststuga & Attefallshus som är inrett som en bostad8. Utrymmen med takhöjd som understiger 190 cm överallt9. Hur mäter man?10. Felaktig area vid bostadsaffär – vad gäller?11. Ordlista – definition av ord inom ämnetKlicka för att gå direkt ner till önskad rubrik

I ett helt vanligt våningsplan ovan mark klassas all golvyta som boarea med några undantag:

Ett inrett våningsplan med snedtak måste först och främst ha en yta som är minst 60 cm bred och är minst 190 cm från golv till tak för att du överhuvudtaget skall få räkna något som boarea. Har våningsplanet ingen sådan yta får det alltså inte räknas med alls i boarean.

Om det har en yta som är minst 60 cm x 190 cm så får man räkna enligt följande:

All yta som har 190 cm högt till tak är boarea. Utöver den ytan får du mäta 60 cm extra in på ytan där det är mindre än 190 cm högt och räkna den ytan som boarea. Resterande yta blir biyta.

Vad ingår i Bya?

Byggnadsarean är den yta som en byggnad upptar på marken inklusive utkragande byggnadsdelar som till exempel taksprång, balkonger, burspråk och skärmtak som i hög grad påverkar användbarheten av underliggande mark. Det är ytterväggarnas utsida eller konstruktionens utsida som räknas. Ett enplanshus och ett tvåbostadshus med samma yttermått har alltså samma byggnadsarea.

Byggnadsarean finns ofta med som en bestämmelse i detaljplanen. Den tillåtna byggnadsarean brukar ofta anges i procent av tomtarean. Tänk på att carport och skärmtak (som är öppenarea) räknas in i byggnadsarean.