Vad innebär full förfoganderätt?

Enligt svensk lag kan man ärva egendom på två olika sätt – med fri förfoganderätt eller full äganderätt.

Fri förfoganderätt – innebär att du kan använda – det vill säga förfoga – egendomen i stort sett som du vill. Du kan använda eller sälja egendomen, men du får däremot inte testamentera bort den. Du har inte heller rätt att skänka bort egendomen eller orsaka en väsentlig minskning av egendomens värde.

Vad innebär begreppen fri förfoganderätt och full äganderätt?

Full äganderätt och fri förfoganderätt är två vanliga begrepp som blir använda vid tal om arv och testamenten. Begreppen innebär två olika rättigheter för mottagaren av egendom, som begränsar mottagarens handlingsförmåga gällande egendomen.

Om en person ärver tillgångar med full äganderätt, har personen rätt att göra vad som helst med tillgångarna. Mottagaren får rätt att bestämma fritt över egendomen. Exempelvis kan mottagaren bestämma att ge bort egendomen i gåva eller att testamentera bort till valfri person.

Vad får jag göra när jag har fri förfoganderätt?

Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till någon annan eller skänka bort stor del i gåva till någon annan.

Full äganderätt innebär däremot att egendomen ägs helt fritt utan begränsningar. Ägaren får bestämma om egendomen i testamente och skänka bort allt i gåva, om så önskas.

När ärver man med full äganderätt?

Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag:

Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Den som mottar arvet får med andra ord både testamentera och ge bort arvet.

Hur mycket är Laglotten för särkullbarn?

Enligt den svenska lagstiftningen har alla barn rätt att ärva sina föräldrar. Det innebär att en förälder inte kan göra sitt barn arvlöst, inte ens genom att skriva ett testamente. Att få ärva är en lagstadgad rätt som ska skydda alla barn, oberoende av om föräldrarna är gifta eller inte och oberoende av om föräldrarna har andra barn.

Det som skiljer sig åt är vad som gäller för gemensamma barn och för särkullbarn. Först och främst behövs de båda begreppen specificeras.

Barn man har från en tidigare relation eller ett tidigare äktenskap är särkullbarn.
Gemensamma barn är sådana barn som man har tillsammans med sin nuvarande make eller maka.

Arvslotten är den kvarlåtenskap som en person lämnar efter sig. Laglotten uppgår till 50 % av arvslotten och det är bröstarvingarnas andel. Det är den andelen som inte kan testamenteras till någon annan.

Laglotten ska fördelas lika mellan alla barn, både gemensamma och särkullbarn. Om vi tar ett exempel där arvslotten är 1 000 000 kronor innebär det att laglotten är 500 000 kronor. Den ska delas likadant mellan alla barn vilket innebär att om man exempelvis har två barn så är varje barns laglott 250 000 kronor.

När föräldern avlider blir det en skillnad för särkullbarn och för gemensamma barn. Vi förutsätter fortfarande att arvslotten ligger på 1 000 000 kronor och att den avlidne har två barn. Av dem är ett barn från en tidigare relation och ett är gemensamt med den nuvarande maken eller makan. En sådan situation innebär:

Har särkullbarn rätt till Efterarv?

Om den avlidna var gift kan den efterlevande maken eller makans arv omfattas av en efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken eller makan ärver vid dödsfallet och att den avlidnas andra arvingar får vänta på sitt arv till dess att den efterlevande maken eller makan också avlidit (3 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket ÄB).

Om någon har rätt till efterarv enligt lag kan det påverka bouppteckningen.

Kan man testamentera bort fri förfoganderätt?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag utgår från att den avlidne kvinnan, som efterlevande maka, har ärvt hennes make egendom med fri förfoganderätt. Att hon har fri förfoganderätt innebär att hon inte får testamentera bort egendom som hon ärvt av maken, se 3 kap. 1 och 3 kap. 2 §§ ÄB. Det är tillåtet för efterlevande makar att förfoga över egendom som denna äger med fri förfoganderätt, exempelvis genom att sälja det, förutsatt att det sker till ett skäligt pris. Om det sker till ett så pass lågt värde att väsentlig minskning av egendomen sker, kommer efterarvingarna kompenseras genom vederlag ur den efterlevande makens kvarlåtenskap, se 3 kap. 3 § ÄB.

I vilken ordning ärver man?

Arvsklasser är de tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i.

I första arvsklassen finns den avlidnes barn (bröstarvingar) eller, då barnet är avlidet innan förälderns bortgång, barnbarn som då träder i sin avlidna förälders ställe (s.k. istadarätt). Första arvsklassen är den enda arvsklass som inte kan göras helt arvlös, då bröstarvingarna alltid har rätt till sin laglott även om det finns ett testamente som säger annorlunda.

Kan man sitta kvar i orubbat bo med särkullbarn?

Idag ärver gifta alltid före gemensamma barn. Det innebär att barnen måste vänta på sitt arv tills även den andra föräldern har gått bort. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt vilket innebär att maken får använda arvet men kan inte testamentera bort det.

Vill inte att särkullbarn ska ärva?

Särkullbarn kallar man barn som inte är gemensamma. I dagens Sverige har vart femte barn ett halvsyskon vilket i sin tur gör det till ett viktigt ämne att prata om och hålla koll på. Låt oss på Point of Law upplysa dig!

Ett särkullbarn är ett barn till en make som den andra maken inte är förälder till. På samma sätt fungerar det inom ett samboförhållande, ett särkullbarn är endast barn till den ena parten i förhållandet.

Kan jag göra mina syskon Arvslösa om jag gör testamente?

Det som händer vid din bortgång om du inte har ett testamente är att då fördelas arvet i enlighet med arvsordningen. Med ett testamente kan du själv påverka vissa delar. Arvsordningen innebär att de som ärver i första hand blir barn och barnbarn (dina bröstarvingar). Därefter föräldrar, syskon, syskonbarn och avlägsen släkt (det vill säga mor- eller farföräldrar och deras barn men ej kusiner).

Även om du skriver ett testamente så är det viktigt att känna till att du enligt lag inte kan göra dina bröstarvingar arvlösa, utan de har alltid rätt till det som kallas för laglotten. Laglotten är hälften av den andel av arvet de annars skulle ha fått.

Vem får gå in i huset vid dödsfall?

Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att besvara din fråga kommer jag främst att använda mig av ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser.

Hur mycket ska ett särkullbarn ärva?

Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvdabalken. Den avlidnas (arvlåtarens) arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser (parenteler). Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. Det innebär att så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv är arvingarna i en mer avlägsen klass uteslutna från arvet.

Om en arvinge i första eller andra arvsklassen är avliden går dennes avkomlingar in i den avlidnas ställe. Detta kallas istadarätt.

Hur mycket har ett särkullbarn rätt till?

Vem ärver först maka eller särkullbarn?

Det som skiljer sig åt är vad som gäller för gemensamma barn och för särkullbarn. Först och främst behövs de båda begreppen specificeras.

Barn man har från en tidigare relation eller ett tidigare äktenskap är särkullbarn.
Gemensamma barn är sådana barn som man har tillsammans med sin nuvarande make eller maka.