:

Vilka papper behövs vid arvskifte?

Innehållsförteckning:

  1. Vilka papper behövs vid arvskifte?
  2. Hur lång tid kan det gå mellan bouppteckning och fördelningen av arvet?
  3. Måste man ha en Arvskifteshandling?
  4. När kommer pengarna efter arvskifte?
  5. Måste arvskifte registreras hos Skatteverket?
  6. Hur lång tid innan arv betalas ut?
  7. Hur lång tid tar det mellan bouppteckning och arvskifte?
  8. Hur fördelas ett arv?
  9. Vem skriver Arvskifteshandling?
  10. Hur ska ett arvskifte se ut?
  11. Hur betalas arvskifte ut?
  12. Vad ska man tänka på vid arvskifte?
  13. Vem betalar kostnaden för arvskiftet?
  14. Hur går utbetalningen av arvet till?
  15. Hur mycket betalar man i skatt på arv?

Vilka papper behövs vid arvskifte?

Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna som visar hur arvet efter den avlidne ska fördelas mellan dem som har del i dödsboet. Utöver det reglerar arvskiftet även andra viktiga juridiska och ekonomiska aspekter som skatt, tillkommande kostnader, hur utlägg regleras, vem som ska deklarera, när slutredovisning ska ske och vem som ska utses som aktförvarare. Det är viktigt att allt faktiskt beslutas och då också uttrycks på rätt sätt.  

Handlingen måste undertecknas och godkännas av samtliga dödsbodelägare.  

Ett arvskifte ska upprättas om det finns fler än en dödsbodelägare. Rent tidsmässigt görs det efter det att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Först efter det kan arvet kan betalas ut. Det är viktigt att en arvskifteshandling är korrekt upprättad så att det inte uppstår problem eller tveksamheter i samband med att arvet fördelas.  

Hur lång tid kan det gå mellan bouppteckning och fördelningen av arvet?

En boupp­teck­ning är ett do­ku­ment som för­kla­rar vilka skul­der och till­gång­ar den av­lid­ne hade och vem eller vilka som ska ärva dem. Boupp­teck­ning­en är viktig för att allt ska gå rätt till för er som arv­ta­ga­re men också för att Skat­te­ver­ket ska kunna kon­trol­le­ra att den av­lid­nes egen­dom blir re­do­vi­sad som den ska.

Att göra boupp­teck­ning in­ne­bär dels att sam­man­stäl­la upp­gif­ter­na som krävs, och dels att pre­sen­te­ra boupp­teck­ning vid ett för­rätt­nings­mö­te. Två för­rätt­nings­män ska sedan grans­ka och skriva under innan du kan skicka den till Skat­te­ver­ket för re­gi­stre­ring.

Hur lång tid det tar beror helt på dig eller den som gör boupp­teck­ning­en. Ibland kan du också behöva extra tid för att ex­em­pel­vis låta mäk­la­re vär­de­ra ett hus. Är det fler än en döds­bo­de­lä­ga­re be­hö­ver du också ge tid för att de andra ar­ving­ar­na ska hinna komma till för­rätt­nings­mö­tet.  

Boupp­teck­ning­en ska vara av­slu­tad senast tre må­na­der efter döds­da­gen. Boupp­teck­ning­en är av­slu­tad när den för­rät­tats, alltså när del­ta­gar­na på boupp­teck­nings­mö­tet god­känt in­ne­hål­let.

Det finns ingen for­mell tids­frist för när ni måste börja med boupp­teck­ning­en. Det är dock en bra idé att starta så snart ni har möj­lig­het om något ovän­tat skulle dyka upp.

💡 Om du be­hö­ver en ti­di­ga­re boupp­teck­ning kan du be­stäl­la en kopia hos Skat­te­ver­ket. 

Måste man ha en Arvskifteshandling?

Den avlidnes egendom skiftas mellan delägarna i dödsboet. Om den avlidne inte har haft ett testamente är det arvsordningen som bestämmer vilken arvsandel var och en får.

Till egendomen som ska skiftas hör de tillgångar som räknas upp i bouppteckningshandlingen.

Om den avlidne vid sin död var gift ska makarnas egendom avvittras före arvet kan skiftas. Avvittring behöver inte göras om makarna inte alls har giftorätt i varandras egendom.

Arvet skiftas i regel så att arvsandelarna för var och en bestäms först. Exempelvis om det finns tre arvingar i samma släktgren (såsom syskon) är arvsandelen för var och en 1/3. Med hjälp av arvsandelen beräknas hur stor varje arvinges andel är av värdet på hela dödsboet. Arvingarna får sin andel exempelvis som pengar eller fast egendom.

När kommer pengarna efter arvskifte?

Man får räkna med att det tar minst några månader innan arvet betalas ut. Om den avlidnes finanser är komplicerade eller om arvingarna är oense kan det dessutom ta betydligt längre tid.

De moment som ska utföras innan arvet betalas ut är en bouppteckning och arvskifte.

Måste arvskifte registreras hos Skatteverket?

Arvskiftet är ett juridiskt dokument som visar vem som ska få vad av tillgångarna efter någon som avlidit. Arvskiftet används som en legitimationshandling hos exempelvis banken för att de ska betala ut den avlidnas pengar till arvingarna.

Nej. Är det bara en person som ska ärva, räcker det med en bouppteckning. Ett exempel: Om en man avlider och lämnar efter sig en fru och två gemensamma barn, ärver hans fru alla tillgångar (om det inte finns något testamente som säger annat). Då behöver inget arvskifte göras.

  • Först görs en bouppteckning. Allt som den avlidne ägde och skulder hen hade skrivs upp. När bouppteckningen är klar, registreras den hos Skatteverket.
  • Dödsboförvaltning. Då ska till den avlidnes räkningar och skulder betalas.
  • Fastigheter räknas som fast egendom. När en fastighet byter ägare ska en lagfartsansökan göras hos Lantmäteriet. Det gäller oavsett om någon köpt, fått i gåva eller ärvt fastigheten.

    Om ägarbytet gäller en ärvd bostadsrätt måste bostadsrättsföreningen godkänna ny ägare. Föreningen bestämmer också vem som får bli medlem.

    Hur lång tid innan arv betalas ut?

    Här hittar du information om anmälan och registrering av dödsfall, begravningar, ekonomiskt stöd i samband med begravningar och dödsfall, arv och annat som kan vara relevant om du har förlorat en närstående i Norge, eller om en norsk person eller en person bosatt i Norge dör utomlands.

    Här kan du läsa om vad som händer om någon som står dig nära dör i Norge. 

    Hur lång tid tar det mellan bouppteckning och arvskifte?

    Om det finns tillgångar efter den som har dött ärver delägare i dödsboet. I Sverige ärver man inte skulder. Vem som ärver beror på om den döda var gift eller inte och om det finns barn. Ibland kan det finnas äktenskapsförord och testamente som säger att vissa saker ska gå till en särskild person eller organisation. Sambor ärver inte varandra om det inte finns ett testamente.

    Kostnaderna för begravningen, transport av kroppen och för räkningar som den döda stod för enskilt ska dödsboet betala innan arvet fördelas. Om skulderna är större än tillgångarna så behöver dödsboet inte betala den skuld som är kvar.

    Hur fördelas ett arv?

    Om det finns tillgångar efter den som har dött ärver delägare i dödsboet. I Sverige ärver man inte skulder. Vem som ärver beror på om den döda var gift eller inte och om det finns barn. Ibland kan det finnas äktenskapsförord och testamente som säger att vissa saker ska gå till en särskild person eller organisation. Sambor ärver inte varandra om det inte finns ett testamente.

    Kostnaderna för begravningen, transport av kroppen och för räkningar som den döda stod för enskilt ska dödsboet betala innan arvet fördelas. Om skulderna är större än tillgångarna så behöver dödsboet inte betala den skuld som är kvar.

    Vem skriver Arvskifteshandling?

    Sist i den här artikeln finns exempel på hur arvskiften kan se ut.

    I ett enmansdödsbo görs inget arvskifte. Där är det ju bara en person, den enda dödsbodelägaren, som ärver allt. Då är det viktigt att föra över tillgångarna på arvingen, ansöka om lagfart, avsluta bankkonton och registrera om värdepapper på arvingen. Annars ser man det som om dödsboet finns kvar som en egen juridisk person som ska deklarera sina inkomster varje år. Den registrerade bouppteckningen används som underlag för att göra överföringen av tillgångarna.

    Hur ska ett arvskifte se ut?

    En arvskifteshandling är det skriftliga avtal som upprättas vid ett arvskifte.

    I detta dokument - som även brukar kallas arvskiftesavtal - ska det framgå hur arvet skall fördelas mellan dödsbodelägarna. Arvskifteshandlingen innehåller:

    • Vad som finns att ärva, efter det att alla skulder är betalda.
    • Dödsbodelägare
    • Vilka som ska ärva
    • Om det finns eventuella äktenskapsförord eller testamenten som kan påverka arvsordningen.

    Det går inte att ärva någon annans skulder. Skulderna ska dock betalas med den avlidnes pengar. Det är viktigt att reda ut alla lån och skulder i samband med bouppteckningen. Om skulderna överstiger tillgångarna så kan det till slut bli konkurs för dödsboet. De efterlevande drabbas inte personligen utan det är dödsboet (som är juridisk person) som i detta fall går i konkurs och borgenärerna (banker, andra långivare etc) får sina pengar före arvingarna.

    Hur betalas arvskifte ut?

    Arvskifteshandlingen är ett skriftligt avtal mellan samtliga dödsbodelägare.  Arvskifteshandlingen görs efter att bouppteckningen är gjord och omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. Arvet fördelas utifrån arvingarnas önskemål samt arvsregler, eventuellt testamente, gåvobrev och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelningen av arvet.

    När alla är överens om hur arvet ska fördelas ska samtliga dödsbodelägare underteckna arvskifteshandlingen.

    Vad ska man tänka på vid arvskifte?

    Om du ärver en fastighet eller del av en fastighet behöver du anmäla att du är ny ägare. Det görs inte automatiskt.

    Du behöver ansöka om en ny lagfart hos Lantmäteriet i den region som fastigheten ligger i. Lantmäteriet behöver se den registrerade bouppteckningen när du ansöker om ny lagfart.

    I många fall kan den bank som har beviljat bolån också hjälpa till med lagfarten.

    Bolån för en fastighet eller lägenhet skrivs inte av automatiskt när en person dör. Sådana lån ska antingen lösas ut eller flyttas till en annan person. Om det finns skulder för en fastighet måste ni kontakta banken som har lånat ut pengarna och ta reda ut hur lånen kan lösas eller om det går flytta över dem till en annan person.

    Om du och den döda har haft en gemensam hyresrätt ska kontraktet ändras. Kontakta i så fall hyresvärden att få rätt namn på kontraktet och på hyresavierna.

    Vem betalar kostnaden för arvskiftet?

    Om det finns tillgångar efter den som har dött ärver delägare i dödsboet. I Sverige ärver man inte skulder. Vem som ärver beror på om den döda var gift eller inte och om det finns barn. Ibland kan det finnas äktenskapsförord och testamente som säger att vissa saker ska gå till en särskild person eller organisation. Sambor ärver inte varandra om det inte finns ett testamente.

    Kostnaderna för begravningen, transport av kroppen och för räkningar som den döda stod för enskilt ska dödsboet betala innan arvet fördelas. Om skulderna är större än tillgångarna så behöver dödsboet inte betala den skuld som är kvar.

    Hur går utbetalningen av arvet till?

    Man får räkna med att det tar minst några månader innan arvet betalas ut. Om den avlidnes finanser är komplicerade eller om arvingarna är oense kan det dessutom ta betydligt längre tid.

    De moment som ska utföras innan arvet betalas ut är en bouppteckning och arvskifte.

    Hur mycket betalar man i skatt på arv?

    Med arvskatteräknaren kan du preliminärt beräkna hur mycket arvsskatt du ska betala. Resultatet som räknaren ger grundar sig på det belopp som du anger. Räknaren beaktar inte alla eventuella avdrag, såsom avdrag för besittningsrätt. Med räknaren går det inte heller att beräkna eventuella dröjsmålspåföljder för arvsskatt.

    Om din andel av arvet är mindre än 20 000 euro behöver du inte betala skatt.

    Bouppteckningshandlingen och ett eventuellt testamente avgör på en hur stor arvsandel var och en ska betala skatt.