:

Vad är LOU en förkortning av?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är LOU en förkortning av?
  2. Hur ser en inköpsprocess ut?
  3. När ska LOU tillämpas?
  4. Vad är en inköpsprocess?
  5. Vad är det för skillnad på LOU och LUF?
  6. Vilka är skyldiga att upphandla?
  7. Vad är definitionen av inköp?
  8. Är inköp och upphandling samma sak?
  9. Vilka 5 grundläggande principer gäller i LOU?
  10. Vad händer om man inte följer LOU?
  11. Vad är viktigt vid inköp?
  12. Vad är hållbara inköp?
  13. När gäller inte LOU?
  14. Vad får man förhandla om LUF?
  15. Hur mycket får man handla för utan upphandling?

Vad är LOU en förkortning av?

SFS nr: 2016:1145 Departement/myndighet: Finansdepartementet OU Utfärdad: 2016-12-01 Ändrad: t.o.m. SFS 2022:1138 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 §   Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande:    - lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner (1 kap.),    - blandad upphandling (2 kap.),    - undantag från lagens tillämpningsområde (3 kap.),    - allmänna bestämmelser (4 kap.),    - tröskelvärden (5 kap.),    - upphandlingsförfaranden (6 kap.),    - ramavtal, inköpscentraler och annan samordnad upphandling (7 kap.),    - elektroniska metoder för upphandling (8 kap.),    - tekniska krav (9 kap.),    - annonsering av upphandling och inbjudan till anbudssökande (10 kap.),    - tidsfrister för anbudsansökningar och anbud (11 kap.),    - kommunikation, information till leverantörer och dokumentation (12 kap.),    - uteslutning av leverantörer (13 kap.),    - kvalificering (14 kap.),    - egen försäkran och utredning om leverantörer (15 kap.),    - utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt (16 kap.),    - fullgörande av kontrakt (17 kap.),    - projekttävlingar (18 kap.),    - annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och annonspliktiga upphandlingar av tjänster enligt bilaga 2 (19 kap.),    - direktupphandling (19 a kap.),    - avtalsspärr, överprövning och skadestånd (20 kap.),    - upphandlingsskadeavgift (21 kap.), och    - tillsyn (22 kap.).

Hur ser en inköpsprocess ut?

En inköpsprocess är en arbetsprocess som har till syfte att på olika sätt leda den externa anskaffningen av varor och tjänster. En organisation kommer att behöva flera olika inköpsprocesser för att inköpsverksamheten ska fungera väl. En del inköpsprocesser sammanvävs med varandra, medan andra bara har övergripande kopplingar. Det kan också finnas fler parallella inköpsprocesser, eftersom olika inköpskategorier ställer olika krav på arbetsmetoder. Exempelvis är det vanligt att enkla småköp sköts genom enkla lösningar som inköpskort eller webbavrop, medan stora investeringar hanteras genom avancerade upphandlingar i flera steg.

Vissa inköpsprocesser kan vara av engångskaraktär, medan andra utförs repetitivt. Det är ofta de repetitiva processerna som tilldrar sig mest intresse, eftersom man i dessa fall har större behov av tydlighet, samtidigt som förbättringspotentialen är större. Men även för engångsprocesser finns värde i att förtydliga. Exempelvis kan man inom ramen för ett unikt leveransavtal finna det värdefullt att definiera den gemensamma process som avtalsparterna ska arbeta efter.

När ska LOU tillämpas?

Advo­ka­terna Kristian Peder­sen och Mag­nus Ehn kom­mer i en serie artik­lar fram­ö­ver att rikta lju­set mot lagen om upp­hand­ling inom för­sörj­nings­sek­to­rerna (”LUF”). Avsik­ten är bland annat att belysa vilka sär­drag LUF har vid en jäm­fö­relse med lagen om offent­lig upp­hand­ling (”LOU”) och också behandla för vil­ken typ av anskaff­ningar som LUF ska tilläm­pas. 

LOU har som bekant det bre­daste tillämp­nings­om­rå­det av de svenska upp­hand­lings­la­garna och är där­för den lag som oftast används vid offent­liga anskaff­ningar. De upp­hand­lingar som sker inom för­sörj­nings­sek­to­rerna, det vill säga enligt LUF, har dock upp­skat­tats utgöra cirka 20 pro­cent av den totala upp­hand­lingsvo­ly­men och är alltså av en bety­dande omfatt­ning. Om man där­e­mot ser till anta­let upp­hand­lingar som genom­förs enligt de olika upp­hand­lings­la­garna är den pro­cen­tan­del som sker enligt LUF lägre. En för­kla­ring till det är att enskilda upp­hand­lingar enligt LUF kan avse myc­ket höga kon­trakts­vär­den eftersom det som upp­hand­las kan ha kopp­ling till exem­pel­vis stora infra­struk­tur­pro­jekt med mera.  

Vad är en inköpsprocess?

I denna zon förbereder du upphandlingen. Här ingår faserna: 

  • Planera. Avsätt tid och resurser för att planera vilka som ska vara delaktiga i upphandlingen och när olika aktiviteter ska genomföras.   
  • Kartlägga. Kartlägg behov, marknad och risker. 
  • Analysera. Analyser de kartlagda behoven, marknaden och riskerna för att bland annat kunna välja upphandlingsförfarande.

Vad är det för skillnad på LOU och LUF?

Även om bestämmelserna i LOU och LUF motsvarar varandra avsett konkurrenspräglad dialog, kan en upphandlande myndighet eller enhet inte själv välja vilken lag den vill tillämpa. Vad som avgör är för vilken verksamhet den upphandlande varan eller tjänsten är avsedd. Om det som ska upphandlas avser båda verksamhetsområdena och således omfattas av såväl LOU som LUF, blir den dominerande verksamheten avgörande. Är det inte möjligt att avgöra vilken verksamhet som väger över i kontraktet ska LOU tillämpas.

Public procurement in the utilities sector

Vilka är skyldiga att upphandla?

Locum är ett offentligt bolag som för sina inköp är skyldiga att upphandla sina behov enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). 

Locum använder sig av det elektroniska upphandlingsverktyget e-Avrop. För att lämna anbud behöver du som leverantör registrera ett konto på e-Avrop vilket är gratis. Se "Viktiga länkar" nedan för information om hur man skapar konto och lämnar anbud.

Vad är definitionen av inköp?

Inköp i företag och organisationer hanteras oftast av en inköpsavdelning (inköpsfunktionen) som har det yttersta ansvaret för inköp för samtliga funktioner i verksamheten.

Inköpsfunktionens uppgift är bland annat att anskaffa varor och tjänster till rätt kvalitet och till bästa kostnad för företaget. Moderna inköpsfunktioner har dock ofta ett utökat uppdrag som innebär att säkerställa att hela företagetes leverantörsbas utnyttjas för att skapa så stort värde som möjligt. Sätten att hantera inköp mellan olika företag eller organisationer kan skilja sig avsevärt. I mindre företag är det vanligt att den som behöver en vara eller tjänst köper in den och lämnar in ett utläggskvitto till företaget. I större företag finns ofta en organiserad inköpsfunktion som kan vara centraliserad eller decentraliserad. Under senare år har trenden varit att bygga upp centralstyrda inköpsorganisationer med ett kategoribaserat synsätt, d.v.s. organisationen hanterar leverantörsbasen utifrån olika marknadsorienterade kategorier.

Är inköp och upphandling samma sak?

I grunden bygger offentlig sektors inköp och upphandlingar på användning av allmänhetens pengar, främst skatteintäkter. Således är upphandlingar som utförs av myndigheter och andra skattefinansierade verksamheter mer noggrant reglerade. Inte minst när det gäller sådant som anbudsunderlag, annonsering, utvärdering och tilldelning av kontrakt. Till exempel: 

Om ett privat företag har goda erfarenheter av en tidigare leverantör kan de helt enkelt välja att vända sig till samma leverantör igen, En myndighet å andra sidan måste alltid förhålla sig till upphandlingslagarna. 

Vilka 5 grundläggande principer gäller i LOU?

  • Ska ta tillvara samhällsintressen
  • Reglerar inköpsprocessen
  • Grundprinciper för offentlig upphandling
  • Lagar som styr offentlig upphandling
  • Vilken upphandlingslag ska tillämpas?
  • Valfrihetssystem
  • Andra lagar som blir aktuella
  • Stöd och tillsyn kring offentlig upphandling

När upphandlande myndigheter och enheter (upphandlande organisationer) inom offentlig sektor gör inköp måste de följa vissa bestämmelser för att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen. Detta framgår av reglerna för offentlig upphandling.

Offentlig upphandling finns till för att ta tillvara på en rad samhällsintressen:

  • främja kostnadseffektivt användande av skattemedel
  • främja fri rörlighet inom EU
  • undanröja ageranden som begränsar konkurrens
  • underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor
  • se till att det företag som säljer de efterfrågade varorna, tjänsterna eller entreprenaderna till de mest förmånliga villkoren vinner.

Vad händer om man inte följer LOU?

Hej,

Det är under vissa förutsättningar möjligt för en upphandlande organisationen att göra vissa ändringar i ett befintligt avtal i stället för att organisationen ska gå ut i en ny upphandling. Ändringen måste dock vara förenlig med någon av ändringsbestämmelserna i 17 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU).

Vad är viktigt vid inköp?

Lästid: 6 minuter

Vad gör en inköpare? Är det någon skillnad på en inköpare, supply chain specialist, eller upphandlare? Vilken erfarenhet krävs för att få jobb och vilken utbildning är bra att ha? Hur mycket lön får en inköpare per månad? Och måste du vara bra på ekonomi? TNG ger dig svar på frågorna så du kan veta om inköpare är ett jobb som du borde söka.

Vad är hållbara inköp?

Hållbara inköp är en kombination av inköpsmetoder som gör att ett företag kan få de varor och tjänster det behöver samtidigt som dessa har en minimal negativ effekt eller till och med en positiv effekt på miljön, samhället och ekonomin. 

För att förstå vad detta innebär i praktiken är de 17 målen för hållbar utveckling som definieras i FN:s Global Compact en utmärkt utgångspunkt. Över 15 000 företag världen över har anslutit sig till Global Compact och har lovat att arbeta för att främja målen, vilka bland annat omfattar avskaffande av fattigdom, skapande av anständigt arbete och ekonomisk tillväxt samt bevarande av livet på land och i havet. 

När gäller inte LOU?

LOU gäller för all offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader som inte omfattas av någon annan upphandlingslag eller av något specifikt undantag som gäller i den enskilda upphandlingen.

Vad får man förhandla om LUF?

Reglerna för när ett förhandlat förfarande får användas och hur det ska genomföras varierar mellan de olika upphandlingslagarna. Enligt LUF är det alltid tillåtet för den upphandlande myndigheten att använda sig av förhandlat förfarande, enligt LUK är förhandling tillåten, medan det enligt LOU och LUFS finns särskilda situationer då den upphandlande myndigheten inte får tillämpa detta förfarande, dock skiljer dessa situationer sig åt mellan LOU och LUFS.

Negotiated procedure with/without prior publication

Hur mycket får man handla för utan upphandling?

“Med direktupphandling avses ett förfarande för tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal utan krav på att den upphandlande myndigheten först ska informera om sin avsikt att upphandla genom en annons om anbudsinfordran.”

Med andra ord innebär direktupphandling att krav på annonsering och krav på anbud i en specifik form saknas. Det innebär exempelvis att en upphandlande myndighet får köpa en vara eller tjänst via ett muntligt anbud från en leverantör utan att annonsera upphandlingen. Det finns dock inget som hindrar myndigheten från att annonsera upphandlingen och be om skriftliga anbud vid en direktupphandling. 

En direktupphandling kännetecknas av att det i princip saknas regler i LOU om hur en direktupphandling ska genomföras. LOU ställer däremot ett par krav på upphandlande myndigheter när direktupphandlingar genomförs.

Det första kravet innebär att den upphandlande myndigheten måste dokumentera anledningen till varför direktupphandling sker och övrig information som kan ha betydelse för direktupphandlingen, när värdet av upphandlingen överstiger 100 000 kronor. När värdet av upphandlingen understiger 100 000 kronor finns inget sådant krav på dokumentation. Det andra kravet består av att den upphandlande myndigheten ska ta fram riktlinjer för direktupphandling. Det sista kravet innebär att den upphandlande myndigheten måste följa upphandlingsprinciperna vid en direktupphandling. Mer om detta nedan.