Hur mycket måste man tjäna för att få göra ränteavdrag?

Ränteavdrag, eller räntereduktion som det egentligen heter, är en skattereduktion som innebär att du har rätt att göra avdrag på dina räntekostnader i din inkomstdeklaration. Ränteavdraget är främst förknippat med bolån men går att göra för alla typer av lån. Ränteavdraget är 30 procent på räntekostnader upp till 100 000 kronor och 21 procent på räntekostnader över 100 000 kronor. Det finns ingen övre beloppsgräns.

Tanken med ränteavdraget är att människor ska ges större möjligheter att låna och i längden kunna äga en egen bostad. Det blir billigare för dig att låna pengar genom att kostnaden för att låna större belopp sänks.

Kan man dra av ränta på deklarationen?

Ränteavdraget innebär att du får göra avdrag med 30 % av räntekostnaderna upp till 100 000 kr på den totala skatten. Har du haft högre räntekostnader än så under året så är avdraget istället 21 % på den del som överstiger 100 000 kronor. Det finns dock en del villkor som måste uppfyllas för att du ska få göra ränteavdrag på ditt bolån. Du måste:

ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Beloppet betalas ut en gång per år i samband med din skatteåterbäringen, om du inte väljer att jämka din skatt. Du kan även göra ränteavdrag om du har en privat långivare som till exempel en släkting. Då uppger du bara långivarens namn eller personnummer under Övriga uppgifter i inkomstdeklarationen.

Om du uppfyller kraven ovan återstår bara en fråga: hur gör man skatteavdraget? Det korta svaret på det är genom att signera och lämna in din inkomstdeklaration. Vanligtvis brukar det vara så smidigt att din bank, kreditinstitut eller långivare redan har gett Skatteverket kontrolluppgifter på dig som låntagare, så att dessa siffror redan är förifyllda i din deklaration. Det enda du behöver göra då är att lämna in den.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Hur ska man fördela ränteavdraget?

Ränteavdrag på bolån är ett avdrag på de räntekostnader du haft i samband med ditt bolån. Avdraget kallas för Skattereduktion för underskott av kapital och du gör avdraget i din inkomstdeklaration.

Ska vi vara lite petiga så är ränteavdraget rent tekniskt sett inte ett avdrag. Ett avdrag betyder att du minskar den beskattningsbara inkomsten i din deklaration. Något som får till följd att skatten du ska betala in blir lägre. Med ränteavdraget drar du istället av ett reduktionsbelopp du har rätt till, från skatten du ska betala, men det beskattningsbara beloppet minskar inte.

Oavsett hur vi väljer att definiera ränteavdraget så innebär det i praktiken att du får tillbaka en del av de pengar du betalat i ränta på ditt bolån.

Får man tillbaka hela ränteavdraget?

Du får göra ett ränteavdrag 30 % på belopp som understiger 100 000 kronor och 21 % på belopp som överstiger 100 000 kronor.

Kapitalinkomster – Räntekostnader = Avdragsgillt belopp
Avdragsgillt belopp multipliceras sedan med 0,30 eller 0,21 för att få ut ränteavdragets storlek.

Exempel: Om du under året har betalat 200 000 kr i ränta och haft kapitalinkomster på 20 000 kr. Då får du göra avdrag med 30 % på 100 000 kr och avdrag med 21 % på 80 000 kr. Alltså 100 000 x 0,3 och 80 000 x 0,21 = 46 800 kr.

Vilka får ränteavdrag?

Du som privatperson kan få rabatt på den ränta du betalar för dina lån (med undantag för studielån), en rabatt i form av ett ränteavdrag som görs i din deklaration och betalas tillbaka som skatteåterbäring. Ränteavdrag är alltså en form av skatteminskning för att ge privatpersoner större möjlighet att låna pengar genom att göra det billigare. Eftersom räntekostnaden för lån alltså kan vara lägre än vad du tidigare har räknat med bör du räkna med ränteavdraget i din kalkyl om du har tänkt ansöka om lån.

Måste man göra ränteavdrag själv?

Så här mycket får du dra av för dina räntekostnader:

I deklarationen får du göra avdrag för ränteutgifter du haft under inkomståret. Om du har bolån hos oss informerar vi Skatteverket om din inbetalda ränta. Det innebär att uppgifterna för att du ska få ränteavdrag står förtryckta i din deklaration.

Kan Skatteverket kolla privata bankkonton?

Rapporteringsskyldiga finansiella institut ska granska befintliga och nya konton för att identifiera vilka konton som är rapporteringspliktiga konton. Om granskningen visar att kontot är ett rapporteringspliktigt konto ska det anses vara ett sådant ända tills kontohavaren inte längre har skatterättslig hemvist i något annat land (4 kap. 12 § IDKAL). Till skillnad från FATCA-reglerna finns här inte några beloppsgränser för när ett konto ska granskas. Detta gäller oavsett om kontot är befintligt eller nytt.

Vissa konton anses dock inte vara rapporteringspliktiga konton trots att de har identifierats som sådana (2 kap. 20 § IDKAL). Vissa andra konton har undantagits från definitionen av finansiella konton (3 kap. 2 § IDKAL). Detta innebär att de varken behöver granskas eller rapporteras.

I SFL och IDKAL används uttrycket ”annan stat eller jurisdiktion”. Med det menas en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA (2 kap. 22 § IDKAL). I stället för begreppet ”annan stat eller jurisdiktion” används här begreppet ”annat land”.

Ett befintligt lågvärdekonto är ett konto som innehas av en eller flera fysiska personer och där saldot eller värdet på kontot inte översteg 1 000 000 US-dollar den 31 december 2015 (2 kap. 22 § IDKAL). Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut har två möjligheter att genomföra granskningen av dessa konton, antingen genom

Måste man lämna kontrolluppgift på ränta?

Kontrolluppgifter i vissa fall🗓

För de allra flesta lämnas inte längre någon KU10 eftersom bolaget istället lämnat AGI (arbetsgivardeklaration på individnivå) månadsvis under hela året.

Hur fungerar avdrag i deklarationen?

ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Vad kan man dra av i deklarationen?

Du kan beviljas olika avdrag i beskattningen vilka minskar på skattebeloppet. En del av avdragen gör vi automatiskt för dig men en del ska du deklarera själv.

Hur ser ränteavdraget ut i deklarationen?

En faktor som kan utgöra orsak till omfördelning är inkomstnivå.

– Någon i ett hushåll kanske inte har tillräckligt hög inkomst för att fullt ut kunna nyttja hela ränteavdraget, kanske om man studerat, varit arbetslös eller föräldraledig, säger Frida Bratt.

Det är ens eget ansvar att hålla koll på hur räntekostnaderna är fördelade, påpekar Frida Bratt. Vill man fördela om kan man höra av sig till banken, som då i sin tur kan ge uppgifterna direkt till Skatteverket så att de hamnar i deklarationen. Men även om man inte har den framförhållningen kan man ändra fördelningen själv i deklarationen, säger hon.

Hur mycket pengar får jag tillbaka?

I veckan får tusentals svenskar tillbaka på skatten. I snitt cirka 8 000 kronor. Välbehövliga pengar under tider när många hål ska fyllas. Tillhör du de lyckliga som har utrymme att spara? Varsågod – här är tipsen för dig.

Hur mycket pengar varje person får tillbaka på återbäringen skiljer sig såklart. Kanske blir det några extra slantar, eller många. Det är också fullt möjligt att man möts av andra sidan av myntet, och istället får betala tillbaka. I snitt brukar svensken få cirka 8000 kronor tillbaka på skatten. Det är mycket pengar, som med fördel kan lämnas kvar på sparkontot som en buffert för framtiden.

När försvann ränteavdraget?

ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Får man ränteavdrag automatiskt?

ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Kan Försäkringskassan se mitt konto?

Om du inte har fått någon utbetalning kan det bero på att du tidigare har anmält ett konto till Swedbanks kontoregister, till exempel ett lönekonto. Det kan också vara ett konto som du tidigare har anmält till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Kontrollera om fått en utbetalning märkt ”elstöd” eller ”insättning” till ett sådant konto.

Att du inte fått någon utbetalning kan också bero på att elnätsföretaget inte har lämnat de uppgifter om dig som vi behöver för att betala ut elstödet. Kontrollera med elnätsföretaget vilka uppgifter de har lämnat till oss, (namn, adress, personnummer eller samordningsnummer och elförbrukning). Om något saknas måste de skicka nya uppgifter till oss.

Vi har skickat en förfrågan till dig som bor utomlands om vi inte hittat något konto att betala elstödet till. Om du inte har fått något brev kan du behöva kontakta oss.