:

Hur går jag tillväga för att få ensam vårdnad?

Innehållsförteckning:

  1. Hur går jag tillväga för att få ensam vårdnad?
  2. När ska man ansöka om ensam vårdnad?
  3. Hur stor är chansen att få ensam vårdnad?
  4. Hur lång tid tar en vårdnadstvist?
  5. På vilka grunder kan man få ensam vårdnad?
  6. Får man mer pengar om man har ensam vårdnad?
  7. Vem vinner oftast en vårdnadstvist?
  8. Kan mamman neka delad vårdnad?
  9. Vem får oftast vårdnaden?

Hur går jag tillväga för att få ensam vårdnad?

Familj & barn

Hej . Min pojkvän har en son med sitt ex. Hon ansökte om enskild vårdnad. Fick med ett papper hem. Han skrev aldrig på. Blev aldrig kallad till familjerätten och inga vittnen fanns. Pappret togs med tillbaka till familjerätten och godkändes . Dom har erkänt att detta var helt fel gjort. Så mamman fick ensam vårdnad utan att pappan blev uppringd eller kallad till möte. Hjälp! Dom säger att dom inte kan rätta till felet nu?? Här finns en mkt frustrerad och ledsen pappa. Modern till sonen höll sig även undan under några år. Ändrade mobilnummer,blockerade på sociala medier och lämnade ingen mailadress. Vi fick tillslut tag i dom genom familjerätten där barnet är folkbokfört. Så mamman har gjort mänga fel! Skrivit på pappret för båda. Hållt undan barnet i flera år och nu dragit ut på processen att ses i snart 10 månader. Hjälp!!!!

När ska man ansöka om ensam vårdnad?

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Hur stor är chansen att få ensam vårdnad?

Det krävs särskilda skäl för att ensam vårdnad ska kunna utdömas. I svensk lagstiftning saknas det dock en tydlig redogörelse för vad som egentligen utgör särskilda skäl. Utifrån förarbeten och praxis utläses tre kriterier som har visat sig vara av avgörande karaktär när rätten beslutar om vilken vårdnadsform som är lämpligast. Dessa kriterier är umgängessabotage, samarbetssvårigheter och föräldrarnas lämplighet.

En förälder som medvetet försöker hindra barnet från umgänge med den andra föräldern gör sig skyldig till umgängessabotage och kan förlora vårdnaden på grund av det. Umgängessabotage kan exempelvis ske genom att boendeföräldern vid upprepade tillfällen hävdar att barnet är sjukt eller inplanerar aktiviteter för barnet på den planerade umgängestiden. Umgängessabotage kan även uttryckas genom att en förälder talar så illa om den andra föräldern inför barnet att barnet inte längre vill träffa denne.

Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

En vårdnadstvist är något som i möjligaste mån bör undvikas. Det bästa för alla inblandade är att gemensamt komma överens kring vårdnaden genom samtal hos till exempel familjerätten i kommunen. Men ibland är det helt enkelt inte möjligt och då finns vi där för dig. På Salmi & Partners har vi stor erfarenhet av vårdnadstvister, eller vårdnadsmål som det brukar kallas när frågor om vårdnad tas upp i domstol. Ta kontakt med oss på telefonnummer: 08-673 51 80 (Stockholm) eller 031-300 05 50 (Göteborg) för kostnadsfri inledande rådgivning.

Innan man går in i en vårdnadstvist är det bra att ha en uppfattning om vad som krävs för att få ensam vårdnad. Man bör ha goda skäl för att ta frågan om vårdnad till domstol. Tingsrättens linje är att i så stor utsträckning som möjligt döma till gemensam vårdnad. Bara i de fall där samarbetssvårigheterna bedöms som oöverstigliga, eller där den ena föräldern bedöms som olämplig eller oförmögen att ta beslut om vårdnaden, brukar rätten döma till ensam vårdnad.

Därför inleder vi alltid med en konsultation och rådgivning, där vi går igenom din situation och hjälper dig att bedöma dina chanser i en vårdnadstvist. Vår målsättning är alltid att du som klient ska känna dig helt trygg med att ha oss vid din sida i en vårdnadstvist. Du hittar våra kontor i Stockholm, Göteborg och Ulricehamn.

Hur lång tid en vårdnadstvist tar beror på flera olika faktorer, bland annat på varifrån man börjar räkna. När en stämningsansökan inkommer till tingsrätten har parterna oftast månader av samarbetssamtal hos familjerätten bakom sig där man försökt att få till stånd en överenskommelse kring vårdnaden. Och själva konflikten kring vårdnaden började såklart redan innan dess, kanske i och med själva separationen.

Men om man ska räkna på hur lång tid själva tvistemålet tar i domstol är stämningsansökan en bra utgångspunkt. I stämningsansökan anger käranden (den förälder som vill ha ensam vårdnad) hur man vill att domstolen ska döma och sina skäl varför, inklusive eventuell bevisföring. Därefter delges svaranden, den andra föräldern, stämningen och får i sin tur lämna ett svaromål och bemöta kärandens påståenden. I vissa fall kan en sådan här skriftlig förberedelse pågå uppemot ett par månader, men det kan också gå på ett par veckor. Har parterna juridiska ombud med erfarenhet av tvistemål går denna del av processen oftast ganska fort.

På vilka grunder kan man få ensam vårdnad?

En vanligt förekommande fråga är hur man som förälder får ensam vårdnad om gemensamma barn.

Vårdnad avser i det här sammanhanget det juridiska ansvaret för ett barn och innebär bl.a. rätten och skyldigheten att bestämma över barnomsorg, skola, folkbokföring samt personliga frågor som är viktiga för barnet.  Grundtanken i svensk rätt är att gemensam vårdnad är bäst för barnen eftersom det innebär att föräldrarna tillsammans är delaktiga i beslut och frågor som rör barnet och har insyn i allt som rör barnet.

Får man mer pengar om man har ensam vårdnad?

Om samarbetet med den andra föräldern kring vårdnaden om ert barn inte fungerar, hur mycket du än försöker, eller om den andra föräldern enligt dig inte är förmögen att ta sitt ansvar för vårdnaden, till exempel på grund av missbruk eller psykisk ohälsa, kan du ansöka om ensam vårdnad om barnet.

När du vill ansöka om ensam vårdnad bör du först vända dig till den andra föräldern och förklara hur du tänker kring vårdnaden och varför du vill ha ensam vårdnad. Det bör göras klart att umgänget med barnet inte påverkas i någon större utsträckning av vem som har vårdnaden. Barnets rätt till regelbundet umgänge med båda föräldrarna kvarstår oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.

Tänk också på att du ser till vad som är bäst för barnet. Om du är övertygad om att det bästa för barnet är att du ensam ansvarar för vårdnaden, ska du definitivt ansöka om ensam vårdnad. Kontakta oss så hjälper vi dig att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten.

Det är viktigt att vi i din stämningsansökan anför goda skäl till varför du vill ha ensam vårdnad, och viktigast av allt är att vi kan visa att det är det bästa för barnet. Det gäller alltså att du på goda grunder kan hävda att den andra föräldern brustit i sitt ansvar för vårdnaden, genom att till exempel förhindra beslut på grund av ointresse. Det är också bra om du kan visa på att du verkligen försökt få samarbetet att fungera.

Tingsrättens utgångspunkt är alltid att döma till fortsatt gemensam vårdnad, eftersom det i de flesta fall anses vara det bästa för barnet. Det bör alltså finnas synnerliga skäl till att besluta om ensam vårdnad. Ett sådant skäl är just att samarbetet kring vårdnaden inte fungerar. Tingsrätten kommer då att ta hänsyn till vem som bär den största skulden för att samarbetet inte fungerar.

Att ha ett erfaret juridiskt ombud vid sin sida är mycket viktigt vid en vårdnadstvist. Det är en jobbig process för alla inblandade och att ha någon som kan föra ens talan och anföra goda bevis för sin sak är guld värt.

Vem vinner oftast en vårdnadstvist?

I vårdnadstvister finns inga exakta rätta svar eller absoluta sanningar, avseende hur målet kommer avslutas eller vad domstolen kommer döma. Målet i många vårdnadstvister är att se till att föräldrarna kommer överens kring barnet. Ibland gör inte föräldrar det och domstolen måste avgöra målet. Vid dessa tillfällen är det tyvärr förekommande att föräldrar ljuger om varandra för att själva framstå som bättre. Om den andra föräldern till ditt barn ljuger om dig och/eller anklagar dig för något som inte har hänt så måste du besvara det och bevisa för rätten att det är falska anklagelser. Du kan motbevisa den andra föräldern genom till exempel vittnen som kan berätta hur allt ligger till, eller framföra andra typer av bevis som styrker din version av historien. Om den andra föräldern ljuger till den grad att tvistens utgång påverkas kan hen dömas för mened. Mened är något som man kan dömas för om man i domstol först avlägger en vittnesed och därefter ljuger på ett sätt som påverkar domstolens beslut. Oftast vittnar inte parterna under ed under en vårdnadstvist, men ibland förekommer det.

Barnets bästa sätts alltid i fokus, och barnet mår oftast bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna. Det är också något som domstolen har som utgångspunkt. Man lägger även stor vikt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta. Det är viktigt att visa att man som förälder är engagerad i sitt barns framtid. Om rätten anser att det finns olösta konflikter mellan föräldrarna som gör att samarbetet kring barnet fungerar dåligt, så slutar ofta tvisten med att den ena föräldern får ensam vårdnad. Därför är det alltid bäst att ta tag i en konflikt tidigt i stället för att bara hoppas att allt ordnar sig längre fram. Nedan kommer vi att gå igenom vilka rättigheter du som pappa har vid en vårdnadstvist samt vad du kan göra om du anser att den mamman talar osanning.

Kan mamman neka delad vårdnad?

Filmen handlar om vårdnadstvister och vad barnets bästa betyder när domstolen dömer i en vårdnadstvist. En medelålders kvinna framför en kamera. Hon är i en förhandlingssal på domstolen.

Barnets bästa i fokus - en film om vårdnadstvist.

Vem får oftast vårdnaden?

Vårdnad är ett statusförhållande. Det är en beskrivning av förhållandet mellan ett barn och en vuxen, oftast en förälder till barnet. Föräldern har vårdnaden om barnet. Han eller hon är vårdnadshavare.

I praktiken innebär detta statusförhållande att föräldern och barnet har olika rättigheter och skyldigheter. Innehållet i och synen på vårdnad har förändrats genom historien. Tidigare låg fokus på förälderns rättigheter. Nu ligger fokus på de skyldigheter som föräldern har och de rättigheter som barnet har. Man brukar uttrycka det som att föräldern har ansvar för barnet.

Vårdnaden avser barnets person. Man brukar göra en skillnad mellan vårdnad och förmyndarskap. Vårdnadshavaren har ansvaret för barnets personliga förhållanden, medan för förmyndaren har ansvaret för barnets ekonomiska förhållanden. Förmyndaren kan bestämma över barnets ekonomi och förmögenhet och kan ingå avtal för barnets räkning.

En förälder kan ensam ha vårdnaden om ett barn eller så kan vårdnaden vara gemensam. Ibland läser man om enskild vårdnad eller delad vårdnad, men begreppen som används i lagstiftningen är ensam vårdnad och gemensam vårdnad.

Om en förälder har ensam vårdnad om ett barn, så har den föräldern själv det ansvar som beskrivits ovan. Den föräldern ska se till att barnet får omvårdnad, trygghet, god fostran, tillsyn, försörjning och utbildning. Den föräldern ska själv bestämma var barnet ska bo, var barnet ska gå i skola, med mera.

Om två föräldrar har gemensam vårdnad om ett barn, så har föräldrarna gemensamt detta ansvar. Föräldrarna ska tillsammans fatta alla beslut som rör barnet. När det gäller vardagliga frågor behöver föräldrarna naturligtvis inte fatta alla beslut tillsammans. Besluten fattas av än den ena, än den andra föräldern beroende på vem som finns på plats eller beroende på hur föräldrarna organiserat vårdnaden mellan sig.