Vad betyder enskild näringsverksamhet?

Vid bedömningen av om verksamheten bedrivs självständigt tas särskild hänsyn till vad uppdragsgivaren och uppdragstagaren har avtalat, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.

Hur mycket måste enskild firma omsätta?

Skattebefrielsen gäller för beskattningsbara personer som har en omsättning som beräknas bli högst 80 000 kronor under beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha varit mer än 80 000 kronor något av de två närmast föregående beskattningsåren (9 d kap. 1 § 2 ML).

Justering ska göras om beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader (9 d kap. 1 § ML).

Syftet med bestämmelserna i 9 d kap. ML om befrielse från mervärdeskatt är att förenkla för småföretag som till exempel mikroproducenter av el från solceller. De slipper då administrationen med att redovisa mervärdesskatt på sin begränsade försäljning och sina inköp. Se vidare i prop. 2016/17:1 s. 396–409.

Den som inte är registrerad till mervärdesskatt är befriad utan ansökan så länge beskattningsunderlaget inte överstiger 80 000 kronor.

Den som är registrerad till mervärdesskatt måste ansöka hos Skatteverket och få ett beslut om befrielse (9 d kap. 4 § andra stycket ML).

Befrielsen kan upphöra av tre skäl enligt 9 d kap. 1, 5 och 6 §§ ML

beskattningsunderlaget beräknas överstiga 80 000 kronor innevarande år
den som är befriad gör en omsättning som medför att beskattningsunderlaget överstiger 80 000 kronor
den som är befriad ansöker om att skatt ska tas ut.

Har jag enskild näringsverksamhet?

När en privatperson själv startar och driver ett företag kallas det för enskild firma eller enskild näringsverksamhet (formellt). Detta är en företagsform som innebär att företagaren själv är personligt ansvarig för alla skulder och avtal företaget har. Företagaren kallas då för enskild näringsidkare.

De flesta företagsformer så som aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar är så kallade juridiska personer, vilket innebär att de har samma skyldigheter och rättigheter som en fysisk person men existerar inte i fysisk form. En enskild firma är däremot en fysisk person, eftersom företaget drivs av en enskild näringsidkare. En enskild firma har inget organisationsnummer, utan använder istället den enskilda näringsidkarens personnummer som identitetsbeteckning.

Vad kostar enskild näringsverksamhet?

Du gör din ansökan om att starta en enskild firma hos Skatteverkets e-tjänst på företagarsajten verksamt.se med ditt mobila bank-id eller via Skatteverkets blankett Företagsregistrering. När du ska registrera företag behöver du fylla i en rad olika uppgifter. Det handlar om allt ifrån hur mycket du tjänar på ditt jobb (om du startar eget vid sidan om din anställning) till hur stor vinsten i ditt företag beräknas bli. Det här är så klart inte alltid helt lätt att veta innan man har kommit igång. Är du inte säker på antalet kronor så räcker det att du gör en uppskattning av summorna. Var dock noggrann för att komma så nära sanningen som möjligt.

 Starta eget företag steg för steg - den kompletta guiden

Det kostar ingenting att starta enskild firma och ansöka om F/FA-skatt hos Skatteverket. Men om du vill skydda ditt företagsnamn hos Bolagsverket kostar det 1200 kronor om du gör anmälan via deras e-tjänst. Om du väljer att lämna in en blankett istället kostar det 1500 kronor. Vanligtvis behöver du inte registrera din firma hos Bolagsverket men det finns undantag. Om du till exempel vill delta i offentliga upphandlingar eller behöver tillstånd att driva en viss verksamhet kan du behöva göra en sådan registrering.

Vad är risken med enskild firma?

Då kan enskild firma vara att föredra. Den är lätt att starta och du behöver inte satsa något aktiekapital. Kostnaden för att dra igång stannar vid runt tusen kronor i registreringsavgift. I regel är det enda kravet en godkänd F-skattsedel, vilket kan ta några veckor hos skatteverket.

Fundera på aktiebolag. Om företaget går i konkurs förlorar så slipper ägarna ta hela smällen utan förlorar bara det satsade aktiekapitalet på som lägst 25 000 kronor.

I praktiken är villkoren ofta tuffare. Bankerna kräver ofta personlig borgen av ägaren för att låna pengar ut till nystartade aktiebolag. Företagare som inte följt lagen riskerar också personligt betalningsansvar.

Hur mycket skatt enskild näringsverksamhet?

I Sverige finns det runt 800 000 företagare som driver enskild firma, trots det är det många som inte vet vilka skatteregler som gäller för enskild firma och de flesta skatteexperter är också inriktade på aktiebolag. Urban Rydin, skattechef på skogsfastighetskonsulten Ludvig & Co, är dock specialiserad på skatter för enskild firma och svarar här på några frågor.

Först och främst, hur uppstår ett resultat i enskild firma? Du startar din verksamhet och får intäkter för uppdrag som du fakturerar och du har även lite kostnader. Intäkterna minus kostnaderna blir ditt resultat och det är det du som utgångspunkt skattar för om du inte använder dig av de planeringsinstrument som skattereglerna fullt lagligt ger.

Hur mycket får man tjäna skattefritt enskild firma?

Hur beskattas enskild näringsverksamhet?

1980 års företagsskattekommitté (B 1979: 13)' har tidigare avläm- nat två delbetänkanden. I september 1981 avlämnades (Ds B 1981zl3) Förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och medelstora företag. I januari 1983 avlämnade kom- mittén sitt andra betänkande (Ds Fi 1983zl) Aktiebolags och ekonomiska föreningars m. fl. rätt till förlustavdrag efter ägar- skifte. De i sistnämnda betänkande behandlade frågorna har föranlett lagstiftning (SFS 1983z987).

Kommittén fick genom tilläggsdirektiv 1982-05-13 (Dir 1982128) i uppdrag att utreda frågan om en ny ordning för be- skattning av enskild näringsverksamhet, den s. k. staketmetoden.

' I kommittén ingår som ledamöter f. d. regeringsrådet Carl Åbjörnsson (fr. o. m. 1983-10—17), ordförande, kanslichefen Lars Bergstig, riksdagsledamoten Bo Fors- lund (fr. o. m. 1983-02-01), riksdagsledamoten Bo Lundgren, riksdagsledamoten Maj-Lis Lööw och f. d. riksdagsledamoten Johan A Olsson, som sakkunniga vice verkställande direktören Robert Alderin, departementsrådet Stig von Bahr, di- rektören Arne Gustafson, departementsrådet Björn Jonsson (fr. o. m. 1983-04- 21), bankdirektören John Larsson, utredningssekreteraren Karsten Lundequist (fr. o. rn. 1984-05-17), direktören Folke Nilsson, sekreteraren Lars Starkerud och tandläkaren Karl»Axel Svenningsson, som experter f. d. regeringsrådet Gösta Hultqvist (fr. o. m. 1983-1 1-23), utredningssekreteraren Claes Ljungh (fr. o. m. 1984-05-01, tidigare sakkunnigi kommittén) och hovrättsassessorn Per Pettersson och som sekreterare kammarrättsassessorerna Bertil Ekholm och Arnold Rönner- fors.

I detta betänkande lägger företagsskattekommittén fram ett prin- cipförslag om en ny metod för beskattning av enskild närings- verksamhet. Förslaget berör alltså inte reglerna för beskattning av näringsverksamhet som bedrivs i andra företagsformer (såsom i aktiebolag eller i handelsbolag). Förslaget går ut på att närings- verksamhet som bedrivs i enskild form skall göras till en själv- ständig enhet i skattehänseende. Förslaget medför däremot ingen ändring i företagarens civilrättsliga ansvar för förbindelser som han ingått i och för näringsverksamheten. I debatten kring dessa frågor brukar saken uttryckas så att det från skattesynpunkt skall sättas ett ”staket” kring näringsverksamheten varvid uttag från densamma inte skall kunna göras utan skattekonsekvenser (sta- ketmetoden ).

Kommittén erinrar om att frågan om en skattemässig uppdel- ning av årsresultatet av enskilt bedriven näringsverksamhet i en företagsdel och en persondel är föremål för diskussion även i våra nordiska grannländer. Som motiv har angetts att en sådan beskattningsordning skulle på ett påtagligt sätt underlätta upp— byggnaden av rörelsekapital i företagen och därigenom stimulera till ökad företagsamhet. Samtidigt skulle näringsidkarens person- liga beskattning på ett riktigare sätt än vad som för närvarande är fallet kunna anpassas till den beskattning som idag gäller för löntagare. Dessa motiv kan också anföras när det gäller beskatt- ningsförhållandena i Sverige. Ytterligare motiv för införandet av en beskattning enligt staketmetoden hos oss är att metoden skulle innebära förenklingar i skattereglerna och möjliggöra en refor- mering av den nuvarande förvärvskälleindelningen. I sistnämn- da hänseende skapas också förutsättningar för en rimlig lösning av de problem rörande rätten till underskottsavdrag mellan olika förvärvsgrenar, som uppkommit genom 1982 års inkomstskatte- reform. Beträffande motiven för en reform kan i övrigt hänvisas till den redogörelse som kommittén lämnar i kap. 3.

Vid regeringssammanträde den 13 maj 1982 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till 1980 års företagsskattekommitté. Chefen för budgetdepartementet, statsrådet Wirtén, anförde därvid föl-

Såsom redan inledningsvis nämnts har utgångspunkten för kom- mitténs arbete varit att lägga fram ett förslag till en teknisk lösning av frågan om en beskattning av enskilt bedriven närings- verksamhet enligt en staketmetod. De materiella reglerna för själva inkomstberäkningen har däremot i princip inte tagits upp till omprövning. Med denna inriktning av utredningsarbetet har det inte ansetts erforderligt — eller ens möjligt inom ramen för detta betänkande — att lämna en mera fullständig redogörelse för gällande rättsregler. Som en bakgrund för en diskussion om den tekniska utformningen av en staketmetod har det dock an- setts lämpligt att i korthet redogöra för vissa grundläggande systematiska frågor i det nuvarande systemet.

I detta avsnitt lämnas först (kap. 2.1) en redogörelse för de olika företagsformer under vilka en näringsverksamhet kan be- drivas och hur dessa företagsformer behandlas i skattehänseende. Sedan länge gäller i Sverige att de materiella reglerna för hur den skattepliktiga inkomsten skall beräknas meddelas i kommunal- skattelagen. Till denna lag hänvisas sedan i lagen om statlig inkomstskatt (se nedan kap. 2.3). 1 kap. 2.2 lämnas en översikt av systematiken i kommunalskattelagen i de delar som är av intresse för beskattningen av näringsverksamhet. Först behandlas i av- snitt 2.2.l reglerna om inkomstslagen (17 å) och de olika förvärvs- källorna (18 å). Därefter anges i avsnitt 2.2.2 efter vilka principer reglerna för inkomstberäkningen har redigerats när det gäller inkomst av jordbruksfastighet (21 och 22 åå), annan fastighet (24 och 25 åå) och rörelse (27—29 55). Vidare behandlas (i avsnitt 2.2.3) vissa frågor om beskattningsort och fast driftställe.

I kap. 2.4 slutligen anges i vilka hänseenden särskilda bestäm- melser har meddelats för förmögenhetsberäkningen vid kapital- beskattningen (årlig förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt) be- träffande tillgångar, som använts i näringsverksamhet.

En enskild näringsidkare beskattas i dag för överskottet i verk- samheten enligt den för fysiska personer gällande skatteskalan. För beskattningen saknar det betydelse hur resultatet i verksam- heten används, exempelvis hur mycket näringsidkaren väljer att använda för sin privata konsumtion och hur mycket han avsätter för ökade satsningar i företaget. De nuvarande reglerna tillkom i sina huvuddrag genom 1928 års kommunalskattelag och har alltså som bakgrund den skattesituation och de ekonomiska för- hållanden som rådde under 1910- och 1920-talen. Under åren har en rad åtgärder satts in för att via skattesystemet stimulera nä- ringslivet. Sammanblandningen mellan privatekonomin och nå- ringsverksamheten har medfört svårigheter att avläsa effekterna av de vidtagna åtgärderna. Samtidigt har regelsystemet starkt ökat i omfattning och komplexitet genom tillkomsten av ett stort antal författningar om olika resultatreglerande åtgärder vid sidan av kommunalskattelagens huvudregler.

[ detta avsnitt redovisas vissa motiv som kan anföras för en övergång till en staketmetod för beskattning av enskild närings- verksamhet. Självfallet måste vid ett politiskt ställningstagande till frågan om en reform på detta område fördelarna med staket- metoden vägas mot de svårigheter, bland annat av psykologisk art, som en så genomgripande teknisk omläggning av skattesyste- met med nödvändighet kommer att medföra. Det är mot den bakgrunden som kommittén — såsom redan inledningsvis påpe- kats — nu begränsat utredningsarbetet till att avse ett principför- slag om ett skattesystem enligt staketmetoden. Först sedan berör- da myndigheter, branschsammanslutningar och intresseorgani- sationer fått tillfälle att framföra synpunkter på behovet av en reform och utformningen av densamma blir det möjligt att avgö- ra om ett slutligt förslag skall utarbetas.

Från rent företagsekonomisk synpunkt innebär det nuvarande skattesystemet att den enskilde näringsidkarens möjligheter att på sikt spara vinstmedel i verksamheten är begränsade. För att undvika avskattning är han hänvisad till att genom lagerökning

Vad är en stor nackdel med enskild firma?

Hur ser verksamheten ut och vilka inkomster har du i övrigt som privatperson? Det är faktorer som påverkar valet av företagsform när du vill starta eget.

Som egen företagare har företagsformen en stor påverkan på hur ekonomin ska struktureras – både för bolaget och privat. Därför är det bra att känna till vad som gäller och hur verksamheten i bolaget ska bedrivas innan du gör ditt val.

Hur mycket får man behålla enskild firma?

När lönar det sig med enskild firma?

Planerar du att ombilda från enskild firma till aktiebolag eller starta ett aktiebolag så bör du se över företagets situation och fatta beslut om att göra det innan årsskiftet. Du behöver äga bolaget redan vid ingången av 2023 för att få tillgodoräkna dig lågbeskattat utdelningsutrymme på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB), vilket motsvarar 204 325 kr för beskattningsåret 2023 (2,75 IBB året innan, dvs 74 300 * 2,75).

Det är lätt att haka på trender, sedan en tid märker man en trend i att ombilda enskild firma till Aktiebolag. Det är mycket tal om att det är bättre att ha aktiebolag, för då kan du ta utdelning, men det är inte en allmängiltig sanning som säger att det kommer bli bättre ekonomiskt för dig. Så innan du tar steget bör du analysera helhetsbilden för just ditt företag. Den ekonomiska situationen för dig som fysisk person är det som ska påverka det slutliga beslutet.

Måste jag betala skatt varje månad enskild firma?

Få en snabb uträkning på hur mycket du borde lägga undan för skatt i din enskilda firma. Det här är en grov beräkning som ger dig en ganska bra uppfattning om hur du ligger till, men vi tar inget ansvar för resultatet eller hur du använder det. Gå till Skatteverket Räkna ut din skatt för ett komplett och grundligt räkneverktyg.

Hur mycket får man tjäna utan att betala skatt enskild firma?

ska du ansöka om att bli godkänd för F-skatt. Driver du ett företag av säsongskaraktär betalar du F-skatt bara under de månader som du har en inkomst. I tjänsten kan du också registrera företaget för moms och som arbetsgivare.

Om du ska sälja varor eller tjänster i ditt företag behöver du anmäla dig för momsregistrering. Det gör du på samma sida som du ansöker om att bli godkänd för F-skatt.