:

Vad menas med SIS-märkt?

Innehållsförteckning:

  1. Vad menas med SIS-märkt?
  2. Hur vet man om ett id-kort är SIS-märkt?
  3. Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?
  4. Är svenskt körkort godkänd ID-handling?
  5. Vem äger SiS?
  6. Hur funkar SiS?
  7. När gäller inte körkort som ID-handling?
  8. Hur skaffar man SIS id-kort?
  9. Hur kan jag identifiera mig utan ID?
  10. Kan man använda BankID som leg?
  11. När tas körkort bort som ID-handling?
  12. När slutar körkort vara ID-handling?
  13. Är SiS en statlig myndighet?
  14. Hur mycket tjänar man på SiS?
  15. Vad krävs för att hamna på SiS?

Vad menas med SIS-märkt?

Tillstånd att utfärda identitetskort

I Sverige finns en unik möjlighet för företag och organisationer att utfärda id-kort till sin personal. DNV kan hjälpa dig med det tillstånd du behöver. Korten utfärdas och tillverkas under strikt kontroll, varför banker, post, handel och myndigheter har valt att acceptera dessa kort som legitimationshandlingar vid t.ex. ekonomiska transaktioner. Det SIS-märkta id-kortet är det enda kort som samtidigt kan visa företagstillhörighet och fungera som giltig legitimation.

Hur vet man om ett id-kort är SIS-märkt?

Är Skatteverkets id-kort SIS-märkt?

Skatteverkets id-kort är, i likhet med andra statliga id-handlingar såsom körkort och nationellt identitetskort, inte SIS-märkt. Dessa kort uppfyller dock säkerhetsmässigt minst samma krav som för ett SIS-märkt kort. När det gäller kortets utseende så följer det den standard som certifieringsorganet DNV har fastställt för svenska id-handlingar. Kortet kan därför användas i samhället på samma sätt som ett SIS-märkt id-kort.

Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Är svenskt körkort godkänd ID-handling?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Vem äger SiS?

  • lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
  • lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

Med stöd av de här lagarna kan samhället i vissa fall kan omhänderta vuxna och ungdomar mot deras vilja för vård och behandling.

Hur funkar SiS?

SiS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. På våra ungdomshem får ungdomarna vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård unga). Vi har 21 särskilda ungdomshem med cirka 730 platser för akutplacering, utredningsplacering och behandlingsplacering. De flesta platserna är låsbara.

Om socialtjänsten upptäcker att en ung person har så stora problem att det är nödvändigt med tvångsvård, gör man en utredning. Sedan lämnar socialtjänsten en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som kan besluta om ett omhändertagande.

Vården och behandlingen ska utgå från de enskilda ungdomarnas behov. Vi använder metoder som det finns vetenskapligt stöd för, till exempel Aggression Replacement Training (ART) och kognitiv beteendeterapi (KBT).

När gäller inte körkort som ID-handling?

Peter Göransson, expert på operativa risker och säkerhet på Bankföreningen

I Sverige utfärdas varje år tre miljoner id-handlingar från fyra olika utfärdare. De största utfärdarna är Transportstyrelsen (körkort) och Polisen (nationellt id-kort och pass) som tillsammans står för omkring 90 procent. Skatteverket (id-kort för folkbokförda) och bankerna (SIS-kort) står för cirka 5 procent vardera. Kraven för att utfärda en id-handling varierar mellan utfärdarna. Möjligheterna att kontrollera id-handlingarna har även varit begränsade.

Hur skaffar man SIS id-kort?

Identifiera dig digitalt med ditt svenska pass eller nationella ID-kort. Allt som behövs är du, din ID-handling och din mobil.

Med digital ID-kontroll kan du utföra vissa bankärenden digitalt, utan att behöva besöka ett bankkontor. Du kan använda det för att identifiera dig, skaffa Mobilt BankID eller aktivera utökad användning som att lägga till betalningsmottagare eller öka Swish-gränsen.

För ett starkare skydd mot bedrägerier kan du behöva bekräfta din identitet med ett pass eller nationellt ID-kort (ej körkort) när du beställer ett nytt BankID med säkerhetsdosa. Kontrollen görs i BankID appen, se till att ha din ID-handling nära till hands ifall du behöver den.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

Hur kan jag identifiera mig utan ID?

Identifiera dig digitalt med ditt svenska pass eller nationella ID-kort. Allt som behövs är du, din ID-handling och din mobil.

Med digital ID-kontroll kan du utföra vissa bankärenden digitalt, utan att behöva besöka ett bankkontor. Du kan använda det för att identifiera dig, skaffa Mobilt BankID eller aktivera utökad användning som att lägga till betalningsmottagare eller öka Swish-gränsen.

För ett starkare skydd mot bedrägerier kan du behöva bekräfta din identitet med ett pass eller nationellt ID-kort (ej körkort) när du beställer ett nytt BankID med säkerhetsdosa. Kontrollen görs i BankID appen, se till att ha din ID-handling nära till hands ifall du behöver den.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

Kan man använda BankID som leg?

Tjänsten BankID, är Sveriges vanligaste app för digital identifiering, meddelar att man är på gång att lansera funktionen att använda BankID som ett digitalt ID-kort.

När funktionaliteten har implementerats kan användaren identifiera sig som vanligt i BankID-appen, varvid det kommer att visas ett digitalt ID-kort på skärmen i två minuter som bland annat visar foto, namn, personnummer och ålder. Det visas också en rörlig QR-kod som kan läsas av med en skanner. Därmed kan företag identifiera en person både med hjälp av en skanner, där verifikation med BankID redan är implementerad, samt med hjälp av fotot. För att göra det svårare att falsklegitimera sig med en skärmdump kan den som ska identifiera trycka på skärmen varvid bilden blir suddig och det spelas upp ljud.

När tas körkort bort som ID-handling?

En utredning föreslår att framtida endast från Polismyndigheten utfärdade ID-handlingar ska gälla som identitetshandling och att ett nytt ID-kort eller pass ska ersätta möjligheten att legitimera sig med körkort. Detta betyder bland annat att alla svenskar vart femte år måste köa hos polisen för att få en ID-handling – sannolikt två gånger, likt för passen.

Körkortet, som många idag använder som ID-handling, ska bara anses vara ett bevis på att man får köra bil. Kortet har 10 års giltlighetstid, vilket gör det dåligt som ID-handling och man kan få ut sitt körkort utan att visa upp sin närvaro för en myndighet genom att allt hanteras på distans. Körkortet saknar också biometrisk information (fingeravtryck, datorbaserad avläsning av ansiktet).

När slutar körkort vara ID-handling?

Publicerad: 27 mar 2019, kl 15:24

Regeringens utredare anser att körkortet har för låg säkerhet som id-handling och vill därför att det inte längre ska vara giltigt som dokument för fastställande av identitet.

Är SiS en statlig myndighet?

Statens institutionsstyrelse bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Uppdraget är att ge dem som vårdas bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet.

Hur mycket tjänar man på SiS?

Nu inleder Riksrevisionen en granskning av bildandet av de statliga bolagen Svevia och Infranord för tio år sedan. Syftet är att ta reda på om bildandet har gett de effekter riksdagen avsåg med beslutet.

STs förbundsordförande Britta Lejon kan väljas till ny ordförande för Public Services International, PSI, den globala federationen för fackförbund inom offentlig sektor. ”Det känns både häftigt och oväntat”, säger hon.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har anmärkningar mot hur arbetsförmedlare sköter kontrollen av arbetssökande. Granskningen visar att ungefär 10 procent av arbetsförmedlarna uppger att de någon gång under de tre senaste månaderna har låtit bli att skicka en signal trots att de borde ha gjort det.

Regeringen vill öka möjligheterna för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att utbyta information med andra myndigheter. Det framgår av en lagrådsremiss. Enligt regeringen har dataskyddsregleringen inte följt med utvecklingen.

Det generella sparbetinget på myndigheterna kommer inte att förvärra problemet med handläggningstiderna för omställningsstudiestödet, bedömer Centrala studiestödsnämndens generaldirektör Christina Forsberg.

Att regeringen föreslår sammanslagningar av mindre myndigheter väcker frågor och oro bland medarbetare på de utpekade arbetsplatserna. På flera håll ifrågasätts motiven och vinsterna med förslaget.

Vad krävs för att hamna på SiS?

Grovt våld. Kränkningar. Hot. Självmordsförsök. Sexuella övergrepp av vårdare. Larmen går kring tvångsvården av tonåringar på SiS-hem, statliga ungdomshem. Aftonbladets Kerstin Weigl har granskat SiS-vården – nu träder fem tjejer fram och berättar vad de utsatts för bakom låsta dörrar.

De säger att de vill berätta, ”så att folk får veta vad som pågår, för ingen vanlig människa vet vad SiS är”.