Kan dödsbo ge bort fastighet?

Innehållsförteckning:

1. Kan dödsbo ge bort fastighet?
2. Vilket värde på fastighet räknas vid arvskifte?
3. Vem äger fastigheten vid dödsfall?
4. Vad händer med fastighet vid dödsfall?
5. Hur länge kan ett dödsbo äga en fastighet?
6. Kan man sälja en fastighet innan bouppteckningen är klar?
7. Hur värderas en fastighet vid bouppteckning?
8. Hur lång tid mellan bouppteckning och arvskifte?
9. Hur ska jag tänka vid värdering av hus vid bouppteckning?
10. Vad kostar en bouppteckning och arvskifte?
11. Vilka problem kan uppstå vid bouppteckning?
12. Vad kontrollerar Skatteverket i en bouppteckning?
13. Måste man ta upp lösöre i bouppteckning?
14. Vad får man inte göra innan bouppteckning?

Kan dödsbo ge bort fastighet?

Dödsboet som instans kan inte ge en gåva eller motsvarande, det behöver regleras allt i skiftet först.

Den/de som sedan har tillgångarna som ska ges i gåva till dig, (om det kanske är delar av fastigheten eller något liknande) får sen genomföra gåvan av de tillgångar som är överenskomna.

Vilket värde på fastighet räknas vid arvskifte?

Arvskiftet är ett juridiskt dokument som visar vem som ska få vad av tillgångarna efter någon som avlidit. Arvskiftet används som en legitimationshandling hos exempelvis banken för att de ska betala ut den avlidnas pengar till arvingarna.

Nej. Är det bara en person som ska ärva, räcker det med en bouppteckning. Ett exempel: Om en man avlider och lämnar efter sig en fru och två gemensamma barn, ärver hans fru alla tillgångar (om det inte finns något testamente som säger annat). Då behöver inget arvskifte göras.

Först görs en bouppteckning. Allt som den avlidne ägde och skulder hen hade skrivs upp. När bouppteckningen är klar, registreras den hos Skatteverket.

Dödsboförvaltning. Då ska till den avlidnes räkningar och skulder betalas.

Fastigheter räknas som fast egendom. När en fastighet byter ägare ska en lagfartsansökan göras hos Lantmäteriet. Det gäller oavsett om någon köpt, fått i gåva eller ärvt fastigheten.

Om ägarbytet gäller en ärvd bostadsrätt måste bostadsrättsföreningen godkänna ny ägare. Föreningen bestämmer också vem som får bli medlem.

Vem äger fastigheten vid dödsfall?

Bouppteckningen måste förrättas inom tre månader efter ett dödsfall. Lantmäteriverkets kundservice hjälper till i utredningen av de fastigheter som den avlidna personen äger och av fastighetsinteckningar. Hos oss kan du beställa lagfartsbevis, gravationsbevis eller intyg om arrenderätt. 

När bouppteckningen är gjord, lönar det sig att ansöka om förtydligande lagfart på fastigheter som ingår i dödsboet. En förtydligande lagfart gör det lättare att sälja fastigheten, eftersom den visar alla delägare i dödsboet och säljaren inte längre behöver ge bouppteckningsinstrumentet med bilagor till köparen.

Fastighetspantbreven förvaras oftast hos banken eller hos fastighetens ägare. Om ett pantbrev har försvunnit, måste det dödas (förklaras ogiltigt) vid tingsrätten.

Vid arvskifte fördelas den avlidnes eventuella fastighetsinnehav mellan bodelägarna och eventuella testamentstagare. Efter detta ska den nya ägaren registrera sin äganderätt genom att ansöka om lagfart. Som bilaga till ansökan ska du skicka bouppteckningsinstrumentet med bilagor, eventuellt testamente med bilagor och det ursprungliga arvskiftesavtalet.

Vid partiellt arvskifte förblir den oskiftade egendomen i dödsboets besittning. Då lönar det sig att ansöka om förtydligande lagfart på den.

Vad händer med fastighet vid dödsfall?

Om den efterlevande maken eller makan har möjlighet att bo kvar i bostaden behåller denne sin andel av fastigheten eller bostadsrätten, och förvaltar även eventuella gemensamma barns andelar under resten av livet.

En efterlevande sambo ärver inte automatiskt, det måste alltså ha skrivits ett testamente till dennes fördel om den efterlevande sambon ska få bo kvar, alternativt att sambon köper ut arvingarna.

Hur länge kan ett dödsbo äga en fastighet?

Om den efterlevande maken eller makan har möjlighet att bo kvar i bostaden behåller denne sin andel av fastigheten eller bostadsrätten, och förvaltar även eventuella gemensamma barns andelar under resten av livet.

En efterlevande sambo ärver inte automatiskt, det måste alltså ha skrivits ett testamente till dennes fördel om den efterlevande sambon ska få bo kvar, alternativt att sambon köper ut arvingarna.

Kan man sälja en fastighet innan bouppteckningen är klar?

Dödsboet är de samlade tillgångarna som finns kvar efter en person som har avlidit. Som tillgångar räknas pengar, lösöre (till exempel möbler, bilar, smycken), bostad och eventuella skulder. Det är oftast dödsbodelägarna, alltså arvingarna, som tar hand om dödsboet. I många fall är detta någon eller några närstående, till exempel en efterlevande make/maka, sambo, barn eller någon annan släkting.

Det är dödsbodelägarna som har ansvaret för att ta hand om dödsboet och att upprätta en bouppteckning. Bouppteckningen kan delägarna göra helt på egen hand, eller låta ett företag som köper dödsbon hjälpa till med. Det är alltså inte helt ovanligt att ett dödsbo köpes eftersom delägarna då slipper det tunga arbetet med att tömma bostaden, samt kan ta hjälp med bouppteckningen. När bouppteckningen är klar skickas den in till Skatteverket där den registreras.

Hur värderas en fastighet vid bouppteckning?

Juridik vid dödsfall

Om en hälftenägare av en fastighet avlider, vilken summa ska anges i bouppteckningen om taxeringsvärdet var 8,2 miljoner kronor?

Hur lång tid mellan bouppteckning och arvskifte?

Man får räkna med att det tar minst några månader innan arvet betalas ut. Om den avlidnes finanser är komplicerade eller om arvingarna är oense kan det dessutom ta betydligt längre tid.

De moment som ska utföras innan arvet betalas ut är en bouppteckning och arvskifte.

Hur ska jag tänka vid värdering av hus vid bouppteckning?

Enkelt för­kla­rat kan man säga att lösöre är fy­sis­ka ägo­de­lar som går att flytta. Man kan tänka att lösöre inte sitter fast i huset eller marken. Ex­em­pel på lösöre är:

• Möbler, pors­lin och heme­lekt­ro­nik
• Kläder, böcker och andra per­son­li­ga ägo­de­lar
• Ma­ski­ner och verk­tyg
• Skul­debrev, sedlar och mynt
• Bil, cykel och andra fordon

💡 Saker som inte räknas som lösöre: är pengar på ett bank­kon­to, aktier och rät­tig­he­ter. Inte heller det som är fast egen­dom så som hus eller tomt. 

Lösöre är inte rik­tigt samma sak som lös egen­dom men lösöre är en sorts lös egen­dom. 

I be­grep­pet lös egen­dom ingår alltså lösöre men även sådant som inte är fy­sis­ka saker, till ex­em­pel pengar, vär­de­pap­per, hy­res­rätt, rät­tig­he­ter och fod­ring­ar. Där­e­mot ingår inte fast egen­dom.

Fast egen­dom kan ses som mot­sat­sen till lös egen­dom. 

Vad kostar en bouppteckning och arvskifte?

Efter ett dödsfall är det lag på att en bouppteckning göras. En del anhöriga väljer att göra den själva. Om begravningsbyrån anlitas kostar en bouppteckning från 4.500 kr men kan vara betydligt dyrare om det finns mycket tillgångar och familjekonstellationen är komplicerad.

I många fall finns det ett arv som ska fördelas och ofta hjälper begravningsbyråns auktoriserade boutredare/jurister till att ordna med de nödvändiga juridiska handlingarna för dödsboet och arvingarna.

Vilka problem kan uppstå vid bouppteckning?

Du kan inte ärva skul­der och det är aldrig någon en­skild person eller ar­vinge som blir an­sva­rig för att betala av skul­der­na. Skulle det visa sig att det inte finns till­räck­ligt med pengar i döds­bo­et kommer skul­der­na inte att behöva be­ta­las, det kallas för att de av­skrivs.

Men det är inte nöd­vän­digt­vis alltid så enkelt. Si­tu­a­tio­nen kan för­svå­ras av allt ifrån ge­men­sam­ma skul­der till kost­na­der som upp­står i sam­band med boupp­teck­ning och han­te­ring av döds­bo­et. 

För att för­kla­ra enkelt gör vi en snabb ge­nom­gång av hur an­svars­för­del­ning­en ser ut i ett dödsbo och ger ex­em­pel på van­li­ga si­tu­a­tio­ner för skul­der i ett dödsbo.

När någon av­li­der så bildas ett dödsbo. På många sätt så har döds­bo­et fak­tiskt mycket ge­men­samt med en för­e­ning eller vissa sor­ters bolag. När någon dör så flyt­tar både skul­der och till­gång­ar över till döds­bo­et. Döds­bo­et blir en egen fri­ståen­de ju­ri­disk person med rätts­hand­lings­för­må­ga. Det in­ne­bär att döds­bo­et ex­em­pel­vis kan sälja, köpa och sluta avtal, precis som en för­e­ning eller ett fö­re­tag.

De som ska ärva den av­lid­ne blir döds­bo­de­lä­ga­re och an­sva­ri­ga för döds­bo­et. Döds­bo­de­lä­gar­na har i upp­gift att göra boupp­teck­ning, sköta och av­veck­la döds­bo­et. Ef­tersom de är ge­men­samt an­sva­ri­ga måste ar­be­tet ske i samråd och ut­i­från ge­men­sam­ma över­ens­kom­mel­ser. 

💡 Gör en gratis full­makt för dödsbo – Fyll i och ladda ner

Vad kontrollerar Skatteverket i en bouppteckning?

När en person avlider ska en bouppteckning som huvudregel upprättas. Bouppteckningen påverkas både av bestämmelser om arv i lag och av testamenten. Skatteverket registrerar bouppteckningen. Om den som ansvarar för att en bouppteckning förrättas och lämnas in till Skatteverket, inte uppfyller sin skyldighet ska Skatteverket även se till att en bouppteckning förrättas och lämnas in.

Måste man ta upp lösöre i bouppteckning?

Enkelt för­kla­rat kan man säga att lösöre är fy­sis­ka ägo­de­lar som går att flytta. Man kan tänka att lösöre inte sitter fast i huset eller marken. Ex­em­pel på lösöre är:

• Möbler, pors­lin och heme­lekt­ro­nik
• Kläder, böcker och andra per­son­li­ga ägo­de­lar
• Ma­ski­ner och verk­tyg
• Skul­debrev, sedlar och mynt
• Bil, cykel och andra fordon

💡 Saker som inte räknas som lösöre: är pengar på ett bank­kon­to, aktier och rät­tig­he­ter. Inte heller det som är fast egen­dom så som hus eller tomt. 

Lösöre är inte rik­tigt samma sak som lös egen­dom men lösöre är en sorts lös egen­dom. 

I be­grep­pet lös egen­dom ingår alltså lösöre men även sådant som inte är fy­sis­ka saker, till ex­em­pel pengar, vär­de­pap­per, hy­res­rätt, rät­tig­he­ter och fod­ring­ar. Där­e­mot ingår inte fast egen­dom.

Fast egen­dom kan ses som mot­sat­sen till lös egen­dom. 

Vad får man inte göra innan bouppteckning?

Hej, tack för att du valde att vända dig till oss på Lawline med din fråga!

För att kunna besvara din fråga kommer vi behöva använda oss av ärvdabalken (ÄB). Där framgår det att en bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). Det är vidare dödsbodelägare som förvaltar och företräder dödsboet (18 kap. 1 § ÄB). Dödsbodelägare är exempelvis efterlevande make, legala arvingar och universella testamentstagare.