:

Måste man deklarera arv från utlandet?

Innehållsförteckning:

  1. Måste man deklarera arv från utlandet?
  2. Hur mycket pengar kan man ge i gåva utan att skatta?
  3. Måste man betala skatt på arv från utlandet?
  4. Måste man betala skatt på en gåva?
  5. Hur mycket pengar får man ge bort som gåva?
  6. Hur mycket pengar får man ta emot från utlandet utan att skatta?
  7. Hur mycket pengar får man ärva utan att betala skatt?
  8. Hur mycket pengar kan man få från utlandet?
  9. Hur mycket pengar kan man överföra från utlandet till Sverige?
  10. Måste man deklarera ett arv?
  11. Måste man skatta för ärvda pengar?
  12. Kan Skatteverket se mitt bankkonto utomlands?
  13. Får man ta emot pengar från utlandet?
  14. Vad kostar det att ta emot pengar från utlandet?
  15. Hur undviker man arvsskatt?

Måste man deklarera arv från utlandet?

När man ger bort eller säljer mat till allmänheten, men inte har en viss grad av regelbundenhet eller organisation, gäller artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002. Där står att alla livsmedel ska vara säkra!

Enligt Livsmedelslagen § 22 kan sanktioner även användas mot verksamheter som inte är livsmedelsföretag men som släpper ut livsmedel på den europeiska marknaden (även inom Sverige). Det betyder att om man bryter mot livsmedelslagen och släpper ut osäkra livsmedel kan det leda till åtal, även om man inte har ett registrerat livsmedelsföretag.

Hur mycket pengar kan man ge i gåva utan att skatta?

En skattefri gåva vars värde understiger 5 000 euro kan ges till samma person med tre års mellanrum.

Gränsen för skattefrihet gäller per gåvogivare. Samma gåvogivare kan ge flera skattefria gåvor så länge som gränsen inte överskrids och gåvotagarna är olika personer.

Måste man betala skatt på arv från utlandet?

Hu­vud­re­geln är att reg­ler­na för arv beror på var arv­lå­ta­ren bor. Arv­lå­ta­ren är den som går bort och lämnar arv efter sig. Det land där arv­lå­ta­ren bodde vid döds­fal­let be­stäm­mer också vilken lag som ska gälla.

Det in­ne­bär att varje en­skilt land själv kan be­stäm­ma om det ska vara skatt på arv och i sådana fall hur mycket. Arvs­för­ord­ning­en be­stäm­mer där­e­mot vilken lag som ska gälla. 

Inom EU har två tred­je­de­lar av med­lems­län­der­na fort­fa­ran­de skatt på arv. Ex­em­pel på några sådana  länder är:

Om du är delvis bosatt ut­om­lands och till ex­em­pel till­bring­ar vin­ter­halv­å­ret i annat land, beror frågan på var du är folk­bok­förd. Är du folk­bok­förd i Sve­ri­ge gäller fort­fa­ran­de svens­ka regler och med andra ord ingen arvs­skatt.

Om du där­e­mot bor mer än halva tiden i till ex­em­pel Spa­ni­en och är folk­bok­förd där gäller spansk lag vid arv.  

Måste man betala skatt på en gåva?

Hur det än ligger till så kan det vara på sin plats att ta en titt i back­spe­geln för att förstå varför saker och ting numera är som de är. Men vi börjar med idag.

Början på slutet för den svens­ka gå­voskat­ten kom i mitten av 2002. Den då­va­ran­de re­ge­ring­en gav den så kal­la­de Egen­doms­skat­te­kom­mit­tén i upp­drag att göra en hel­hets­gransk­ning av det svens­ka skat­te­sy­ste­met. Det re­sul­te­ra­de i flera för­slag om för­änd­ring­ar. Mest upp­märk­sam­mat blev för­mod­li­gen den suc­ces­si­va av­veck­ling­en av fas­tig­hets­skat­ten och av­skaf­fan­det av arvs­skatt och gå­voskatt.

En av de främs­ta an­led­ning­ar­na till att man bör­ja­de över­vä­ga för­änd­ring­ar i skat­te­sy­ste­met var att man ansåg det leda till skat­te­följ­der som var både svåra att för­ut­spå och ojämna be­ro­en­de på vilka till­gång­ar det hand­la­de om. Sy­ste­met ansågs även vara så pass kom­pli­ce­rat att det krävde om­fat­tan­de ad­mi­nist­ra­tion för att fak­tiskt räkna ut när skat­te­plik­ten gällde.

Som ett första steg av­skaf­fa­des gå­voskat­ten mellan makar och sambor. Det skedde 1 ja­nu­a­ri 2004. Ett år senare för­svann gå­voskat­ten helt.

Hur mycket pengar får man ge bort som gåva?

Penninggåvor är vanligt förekommande i Sverige, framförallt ger svensken pengar i gåva till sina barn och anhöriga men givandet till välgörenhet av olika slag är också stort. Den som ger bort pengar som gåva behöver inte betala någon skatt under förutsättning att man skänker beloppet utan förbehåll eller förväntan på motprestation.

Att man kan ge bort en kapitaltillgång är skattefritt för både givare och mottagare och kräver inte gåvobrev. Mindre summor kan alltid ges bort utan gåvobrev. Vid större penninggåvor kan ett gåvobrev upprättas, men det är inte ett krav, såvida du inte vill ställa upp något villkor för gåvan. Ett sådant villkor kan exempelvis vara att man vill att gåvan skall räknas som enskilda egendom i ett äktenskap. I regel behöver inte gåvor registeras hos skatteverket, men i vissa fall skall överlåtanden inom äktenskap registeras som gåva mellan makar för att vinna juridisk giltighet.

Hur mycket pengar får man ta emot från utlandet utan att skatta?

Bestämmelserna om kontrolluppgifter för betalningar till och från utlandet finns i 23 kap. 1 § SFL. Uppgiftsskyldighet för sådana betalningar har funnit sedan valutaregleringarna försvann i slutet av 1980-talet. Uppgifterna lämnas i första hand för Skatteverkets kontrolländamål. Regeringen anser att uppgifterna är ett bra hjälpmedel i Skatteverkets granskningsverksamhet (prop. 2008/09:44 s. 20). Uppgifterna som uppgiftslämnarna ska lämna skiljer sig åt vad det gäller betalningar till och från utlandet. Skillnaderna beror på att uppgiftslämnandet ska bli mindre betungande för uppgiftslämnarna.

Den som förmedlar en betalning är kontrolluppgiftsskyldig och ska lämna en kontrolluppgift. Någon egentlig definition vad förmedla innebär finns inte. Regering anger att den som har varit mellanhand i en valutatransaktion får anses ha förmedlat en betalning (prop. 1992/93:65 s. 31). Det här innebär att det är den som faktiskt genomför själva betalning till ett annat land eller tar emot pengar från ett annat land som är uppgiftsskyldig. I många fall innebär detta en bank eller annat betaltjänstföretag.

Skatteverkets uppfattning är därför att det inte finns någon kontrolluppgiftsskyldighet för en advokatbyrå om utlandsbetalningar som de förmedlar via klientmedelskonton. Denna skyldighet gäller istället för den som förmedlar betalningar till och från utlandet. Däremot är advokatbyrån skyldig att till betalningsförmedlaren lämna alla de uppgifter som behövs för att betalningsförmedlaren ska kunna lämna uppgifterna (34 kap. 8 § SFL).

Hur mycket pengar får man ärva utan att betala skatt?

– Det är ett faktum att värdet på arven blivit större och den här utvecklingen fortsätter då de stora åldersgrupperna börjar avlida. De lämnar avsevärt mycket större egendom efter sig än tidigare generationer, säger juristen Marjatta Onnela-Kariniemi till nättidningen Taloussanomat.

Den allra förmögnaste gruppen är i dag över 64 år gamla. Mest förmögenhet finns i åldersgruppen 65 till 74 år.

Hur mycket pengar kan man få från utlandet?

Eftersom det inte finns några EU-regler för att ta med sig kontanter mellan EU-länderna bör du alltid kontakta de lokala tullmyndigheterna i de länder du ska resa från, till och igenom före avresan.

Hur mycket pengar kan man överföra från utlandet till Sverige?

Vi gör utlandsbetalningar när vi betalar med kort utomlands eller när vi köper varor och tjänster på internet från utlandet. Även överföringar till utlandet via bank och andra betaltjänstleverantörer är utlandsbetalningar. Sådana överföringar kan till exempel handla om skatter, avgifter, skolpengar eller gåvor (se FAKTA – Så fungerar en utlandsbetalning).

I Riksbankens enkät 2022 fanns det flera frågor om överföringar från privatpersoner i Sverige till privatpersoner utomlands. I enkäten svarade cirka 10 procent att de årligen skickar pengar till andra privatpersoner utomlands. Små belopp (under 2 000 kr) är vanligast, se diagram 12.

Måste man deklarera ett arv?

När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras, en så kallad bouppteckning. Bouppteckning fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte och måste vara klar inom tre månader från dödsfallet. Om en förälder dör och lämnar efter sig make och barn under 18 år, ska i regel överförmyndaren förordna en god man som ska representera barnet vid till exempel bouppteckningen.

I regel är efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar och universella testamentstagare (personer som enligt ett testamente ska få hela eller en viss del av boet) delägare i dödsboet. Delägarna ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning.

Måste man skatta för ärvda pengar?

Om du får penningmedel eller annan egendom i arv av en arvlåtare som bor utomlands, ska du deklarera arvet och betala arvsskatt i Finland.

Din och arvlåtarens hemviststater påverkar hur mycket arvsskatt du måste betala. I arvsbeskattningen påverkar i vilken stat

  • arvlåtaren bodde på sin dödsdag
  • du som arvtagare eller testamentstagare bodde på arvlåtarens dödsdag.

Om du bor i Finland och får ett arv från utlandet, ska du betala skatt på arvet i Finland. En arvsskattedeklaration för arvet ska lämnas till Skatteförvaltningen i Finland. 

Kan Skatteverket se mitt bankkonto utomlands?

Bestämmelserna om kontrolluppgifter för betalningar till och från utlandet finns i 23 kap. 1 § SFL. Uppgifterna lämnas i första hand för Skatteverkets kontrolländamål. Regeringen anser att uppgifterna är ett bra hjälpmedel i Skatteverkets granskningsverksamhet (prop. 2008/09:44 s. 20). Uppgifterna som uppgiftslämnarna ska lämna skiljer sig åt vad det gäller betalningar till och från utlandet. Skillnaderna beror på att uppgiftslämnandet ska bli mindre betungande.

Den som förmedlar en betalning är kontrolluppgiftsskyldig och ska lämna en kontrolluppgift. Någon egentlig definition vad förmedla innebär finns inte. Regeringen anger att den som har varit mellanhand i en valutatransaktion får anses ha förmedlat en betalning (prop. 1992/93:65 s. 31). Det här innebär att det är den som, faktiskt genomför själva betalning till ett annat land eller tar emot pengar från ett annat land som är uppgiftsskyldig. I många fall innebär detta en bank eller annat betaltjänstföretag.

Får man ta emot pengar från utlandet?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När pengar som uppgår till 10-15 miljoner kronor förs över från ett bankkonto till ett annat föranleder det med största sannolikhet att mottagande bank kräver att du lämnar uppgifter som styrker att pengarna inte härrör från brottslig verksamhet. Banker är nämligen skyldiga att inhämta uppgifter om exempelvis dig, i syfte att få en bild om vart pengarna kommer från (se 2 kap. penningtvättslagen). Misstänker banken att pengarna exempelvis utgör ett led i penningtvätt får den inte utföra transaktionen; för det fallet blir det isåfall inte möjligt för dig att motta pengarna (3 kap. 3 § penningtvättslagen).

Vad gäller skatteverket kommer de automatisk få uppgift av banken om att du mottagit pengarna. Detta då banker har skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket om gjorda inbetalningar som överstiger 150 000 kr. Det Skatteverket är intresserade av är huruvida pengarna är beskattade och om de inte är det ifall de ska beskattas. Därför kommer du av Skatteverket troligtvis ombes att lämna uppgifter som styrker att pengarna är beskattade (vilket jag förstår som att de är).

Vad kostar det att ta emot pengar från utlandet?

Ibland kan du behöva aktivera ett stöd för att kunna ta emot utlandsbetalningar hos din bank. Logga in på internetbanken för att kunna kontrollera att ett stöd för att kunna ta emot pengar från utländska konton finns. 

Efter att du säkerställt att du kan ta emot pengarna är det viktigt att du ger avsändaren alla uppgifter hon behöver. 

Hur undviker man arvsskatt?

Arvsskatt är en skatt på arv som fortfarande finns i flera länder runt om i världen. I Sverige är arvsskatten avskaffad sedan den 1 januari 2005. Redan den 1 januari 2004 avskaffades beskattning av arv till en efterlevande make eller sambo. 

Arvsskatten avskaffades i Sverige tillsammans med gåvoskatten, som du kan läsa mer om här. Fram till avskaffandet hade både arvsskatten och gåvoskatten fått hård kritik, bland annat på grund av att den inte uppfattades som rättvis. Dessutom var arvsskatten kostsam att administrera.

I systemet för beräkning arvsskatt som gällde fram till 2004 delades arvtagarna in i olika skatteklasser med utgångspunkt i släktskapet eller relation till den avlidne. I den första klassen räknades den avlidnes make, sambo, barnbarn, styvbarn, i vissa fall fosterbarn och make eller sambo till barn. 

Till den andra klassen räknades föräldrar, syskon och syskonbarn. Till den tredje och sista klassen räknades bland annat kommuner, stiftelser eller föreningar. Ett avdrag gjordes på beloppet som skulle beskattas, med utgångspunkt i vilken skatteklass arvtagaren räknades i. Avdraget var störst för den första klassen och lägst för den tredje. Efter avdraget gick mellan 10 och 30 % till arvsskatten.