Hur mycket kostar det att skaffa ett id-kort?

De tackar nej till kunder – för att hitta perfekta matchningen med företag som kan få maximal nytta av systemet.

Här är oväntade framgångsfaktorn för molntjänsten Xledger.

Hur gör jag för att få ett id-kort?

Med en e-legitimation kan du legitimera dig online på ett smidigt och säkert sätt. Vi har flera olika BankID för mobilen och datorn, där Mobilt BankID och BankID på fil är kostnadsfria. Ta del av den aktuella prislistan på olika legitimationer. Ett fysiskt ID-kort skaffar du hos Skatteverket.

Vilken bank utfärdar id-kort?

Bank-id är en e-legitimation och utfärdas av ett antal banker. En e-legitimation kan jämföras med en fysisk id-handling som till exempel id-kort eller körkort. Den enda skillnaden är att du använder e-legitimationen för att legitimera dig digitalt till exempel på internet.

Bank-id är den absolut vanligast förekommande e-legitimationen i Sverige. De allra flesta privata och offentliga företag och organisationer som har digitala tjänster med krav på inloggning och identifiering använder sig av bank-id.

Hur lång tid tar det att få ett id-kort från Skatteverket?

Om du har ansökt om id-kort efter den 1 september 2017 ska du ta med dig ”Kvittensen för ansökan om id-kort med e-legitimation” som du fick när du ansökte. Du kommer även få ett brev med koder till den e-legitimation som finns med på ditt nya id-kort.

Om du inte kan hämta ditt id-kort inom två månader behöver du kontakta Skatteverket.

Om du inte fått något brev kan du kontakta Skatteupplysningen. Tänk på att alltid göra en flyttanmälan hos Skatteverket om du flyttar, så att ditt brev kommer fram till dig.

Kan man göra id-kort online?

Lämnar du ofta din ID-handling hemma? Skulle det någonsin hända med din mobil? Med Frejas ID-kort i mobilen kan du vara helt digital när du är på språng, och du behöver aldrig oroa dig för att glömma plånboken eller ID-kortet hemma.

Eftersom Freja redan fungerar som en digital identitet för e-tjänster, representerar det digitala ID-kortet i Freja ett steg ut från den digitala världen in i den fysiska. Ditt digitala ID-kort skapas med den data du har lagt till i Freja och det ger dig möjlighet att bevisa din identitet på ett enkelt sätt i alla möjliga situationer och miljöer i vardagen.

Var kan man ta ut id-kort?

Language

Du ansöker eller förnyar ditt id-kort hos Skatteverket genom att boka ett besök på ett servicekontor. Här kan du läsa om de villkor som ska vara uppfyllda för att du ska få ansöka om id-kort.

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Måste man boka tid för id-kort Skatteverket?

Endast fysiska id-handlingar är giltiga när du ska ansöka om pass eller nationellt id-kort. Det digitala id-kort som går att ladda ned via BankID gäller för närvarande inte som id-handling för någon typ av identifiering hos Polismyndigheten.

Som giltig resehandling gäller även fortsättningsvis fysiska pass och nationella id-kort som utfärdats av Polismyndigheten.

Kan jag skaffa id-kort på banken?

Identifiera dig digitalt med ditt svenska pass eller nationella ID-kort. Allt som behövs är du, din ID-handling och din mobil.

Med digital ID-kontroll kan du utföra vissa bankärenden digitalt, utan att behöva besöka ett bankkontor. Du kan använda det för att identifiera dig, skaffa Mobilt BankID eller aktivera utökad användning som att lägga till betalningsmottagare eller öka Swish-gränsen.

För ett starkare skydd mot bedrägerier kan du behöva bekräfta din identitet med ett pass eller nationellt ID-kort (ej körkort) när du beställer ett nytt BankID med säkerhetsdosa. Kontrollen görs i BankID appen, se till att ha din ID-handling nära till hands ifall du behöver den.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

Hur får man snabbast ett id-kort?

Language

Kan man skaffa id-kort hos Skatteverket?

Ska jag ta med ett eget foto vid ansökan om id-kort?

Nej, av säkerhetsskäl blir du fotograferad hos Skatteverket i samband med att du ansöker om id-kortet. Framför allt vill vi vara helt säkra på att det är den person som ansöker om id-kortet som finns avbildad på kortet. Detta är viktigt för att kortet sedan ska kunna användas som en fullgod legitimation och inte ifrågasättas av till exempel banker och butiker som ska ta emot det.

Vad kostar ett id-kort hos Skatteverket?

Varför är det bra att ha ett id-kort? Vad ska jag ha med mig när jag vill ansöka om ett id-kort?

Kan man skaffa id-kort på mobilen?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

BankID (utgiven av bankerna)
Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
i ett program i din dator (BankID på fil).

Kan man legitimera sig utan id-kort?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)