:

Kan man dra av ränta på deklarationen?

Innehållsförteckning:

  1. Kan man dra av ränta på deklarationen?
  2. Får man tillbaka på skatten om man betalar ränta?
  3. Hur får man tillbaka ränteavdrag?
  4. Kan man jämka ränteavdrag?
  5. Hur fördelar man ränteavdrag?
  6. Vem har rätt till ränteavdrag?
  7. Vad kan man dra av i deklarationen?
  8. Varför infördes ränteavdraget?
  9. Är ränteavdrag bra?
  10. Hur man maxar sitt ränteavdrag?
  11. Vad är avdragsgillt för privatpersoner?
  12. Kan Skatteverket kolla privata bankkonton?
  13. Kan man få ränteavdrag varje månad?
  14. Hur stort är ränteavdraget per person?
  15. Vad kan man få avdrag för i deklarationen?

Kan man dra av ränta på deklarationen?

En faktor som kan utgöra orsak till omfördelning är inkomstnivå.

– Någon i ett hushåll kanske inte har tillräckligt hög inkomst för att fullt ut kunna nyttja hela ränteavdraget, kanske om man studerat, varit arbetslös eller föräldraledig, säger Frida Bratt.

Det är ens eget ansvar att hålla koll på hur räntekostnaderna är fördelade, påpekar Frida Bratt. Vill man fördela om kan man höra av sig till banken, som då i sin tur kan ge uppgifterna direkt till Skatteverket så att de hamnar i deklarationen. Men även om man inte har den framförhållningen kan man ändra fördelningen själv i deklarationen, säger hon.

Får man tillbaka på skatten om man betalar ränta?

Ränteavdraget innebär att du får göra avdrag med 30 % av räntekostnaderna upp till 100 000 kr på den totala skatten. Har du haft högre räntekostnader än så under året så är avdraget istället 21 % på den del som överstiger 100 000 kronor. Det finns dock en del villkor som måste uppfyllas för att du ska få göra ränteavdrag på ditt bolån. Du måste:

  • ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
  • ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
  • ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Beloppet betalas ut en gång per år i samband med din skatteåterbäringen, om du inte väljer att jämka din skatt. Du kan även göra ränteavdrag om du har en privat långivare som till exempel en släkting. Då uppger du bara långivarens namn eller personnummer under Övriga uppgifter i inkomstdeklarationen.

Om du uppfyller kraven ovan återstår bara en fråga: hur gör man skatteavdraget? Det korta svaret på det är genom att signera och lämna in din inkomstdeklaration. Vanligtvis brukar det vara så smidigt att din bank, kreditinstitut eller långivare redan har gett Skatteverket kontrolluppgifter på dig som låntagare, så att dessa siffror redan är förifyllda i din deklaration. Det enda du behöver göra då är att lämna in den.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

  • Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
  • Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
  • Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Hur får man tillbaka ränteavdrag?

Ränteavdraget innebär att privatpersoner får rabatt på den ränta de betalar för sina lån. Rabatten betalas/subventioneras av staten. Pengarna betalas tillbaka en gång per år i samband med din deklaration (om du inte väljer att jämka dina räntekostnader). Längre ner i artikeln kan du läsa om att jämka räntekostnader.

Dina räntekostnader är oftast förtryckta i deklarationen eftersom din bank eller ditt kreditinstitut redan har rapporterat in dina räntekostnader till Skatteverket.

Dina räntekostnader måste uppgå till minst 1 000 kr per år för att du skall kunna göra ränteavdrag.

Kan man jämka ränteavdrag?

Skattejämkning innebär att den som betalar in merparten av din skatt (för de flesta av oss är det arbetsgivaren) gör ett högre eller lägre skatteavdrag från inkomsten än vad som står i skattetabellen. På så sätt kan du få dina preliminära skatteinbetalningar att stämma bättre med din slutliga skatt. Du kan göra detta av flera anledningar. Tidigare har vi till exempel skrivit om att jämka för att betala rätt skatt på sommarjobbet när du är student. Du kan se skattejämkningen som en förtida del-deklaration, som hjälper dig att betala rätt skatt från början.

Den ränta du betalar till banken varje månad för ditt bolån är räntan före skatteavdrag. När du sedan deklarerar får du göra ett ränteavdrag för bolånet för att få tillbaka upp till 30% av den ränta du har betalat föregående år.

Om du skattejämkar för bolåneräntorna kan din arbetsgivare dra mindre skatt på din lön varje månad. Då får du skattelättnaden varje månad i stället för som en klumpsumma året efter. Det kan underlätta, särskilt nu när räntorna stiger och boendekostnaderna blir högre. Och får du pengar över varje månad kan du spara dem till bättre ränta än på ditt skattekonto.

Hur fördelar man ränteavdrag?

Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån. Räntan på de flesta typer av lån är avdragsgilla för privatpersoner i Sverige. Ränteavdraget gäller dock inte studielån.

Det vanligaste är att göra ränteavdrag på bolån och det är också där det finns mest pengar att spara, eftersom lånen ofta är stora. Men du kan också få ränteavdrag på privatlån och billån.

Vem har rätt till ränteavdrag?

En ränteutgift är en kostnad för en kredit, d.v.s. det belopp låntagaren betalar till långivaren utöver kapitalbeloppet som ersättning för att hen får låna pengar. För att betecknas som ränta ska ersättningen vara förutbestämd och beräknas utifrån lånebeloppets storlek och lånets löptid (RÅ 1997 ref. 44, RÅ 2001 ref. 21 samt HFD 2021 ref. 30).

Det saknar betydelse om ersättningen betecknas som ränta eller som något annat. Det innebär att även en ersättning som beräknas efter ett index kan anses vara ränta. Räntesatsen bestäms med ledning av marknadsräntan vid lånetidpunkten, säkerheten för lånet, och lånets löptid.

Alla ränteutgifter som inte dras av i inkomstslaget närings­verksam­het är i princip avdragsgilla i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 § IL och 42 kap. 1 § IL). Detta gäller, med vissa undantag vid t.ex. tillämpning av skatteavtal, även om ränteutgifterna inte är en omkostnad för intäkternas förvärvande. Ränta på en skuld som en person har tagit för sin utbildning eller i och för tjänsten hör till inkomstslaget kapital, se även ränta på studiemedel. Avdrag för sådan ränta görs inte i inkomstslaget tjänst.

Vissa utgifter är inte räntor men lagstiftaren har ändå valt att behandla dem som ränteutgifter. Detta gäller

  • Tomträttsavgäld, d.v.s. den årliga avgift som en innehavare av tomt med tomträtt får betala till fastighetsägaren, som oftast är en kommun (42 kap. 27 § IL).
  • Ränteersättning till långivaren för utebliven ränta vid förtida återbetalning av lån (42 kap. 7 § IL). Kallas även för ränteskillnadsersättning.
  • Räntekompensation (42 kap. 8 § IL)
  • Ränteförmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst för att en anställd har fått låna pengar från sin arbetsgivare till en ränta som vid lånetillfället understiger marknadsräntan. Den anställde får avdrag för denna förmån som en ränteutgift (42 kap. 11 § IL).

Huvudregeln är att man inte får göra avdrag för sina levnads­kostnader (9 kap. 2 § IL). Även om man har lånat pengar och sen använt dem för att betala personliga levnads­kostnader är dock räntan på lånet oftast avdragsgill. Men ibland kan det som kallas för ränta anses vara en sådan personlig levnads­kostnad som inte är avdragsgill.

En person som hade hyrt en båtplats hade lånat pengar med 15 procent ränta från ett närstående bolag till uthyraren. Sedan lånade personen i sin tur ut pengarna till uthyraren utan ränta. Högsta förvaltnings­domstolen ansåg att konstruktionen med ett låneavtal mellan privatpersonen och bolaget uppenbarligen hade till syfte att privatpersonen skulle kunna göra ett ränteavdrag vid sin taxering för att därigenom reducera den verkliga ersättningen för båtplatsen. Domstolen medgav inte avdrag för ränteutgiften eftersom räntan kunde jämställas med hyra och därför var en personlig levnadskostnad (RÅ 1984 1:39). Samma bedömning har Högsta förvaltnings­domstolen gjort i ett fall som gällde leasing där ett lån togs från ett utomstående finansieringsbolag men där motparten var så involverad att leasingavtalet och kreditavtalet sågs som delar av en och samma transaktion (RÅ 1982 Aa 72).

I ett liknande fall har Högsta förvaltnings­domstolen ansett att en betalning inte var en ränta utan en medlemsavgift som inte var avdragsgill (RÅ 1979 Aa 67). I andra fall, där upplåning har skett från en utomstående person, har Högsta förvaltnings­domstolen medgett avdrag för ränta på lånat belopp men beskattat mottagaren för en ränteintäkt.

Vad kan man dra av i deklarationen?

Underskott av kapital? Wifi hemma? Det finns mängder av saker du har rätt att dra av – inte bara som företagare utan även som privatperson och löntagare. Exakt vilka avdrag du får göra beror bland annat på din boendesituation och på din arbetsform. Det är exempelvis mycket lättare att köpa och dra av teknik om du har en enskild firma än om du har en fast tjänst på ett kontor. Men även där finns en gråzon!

Många avdrag är så ovanliga att de knappast är relevanta för gemene man. De mindre vanliga posterna handlar om alltifrån utgifter för att plocka kottar till omkostnader för att bedriva valkampanjer. Vi har därför begränsat våra avdragstips till saker vi tror kan vara av intresse för de allra flesta.

Varför infördes ränteavdraget?

Ränteavdraget räknas ut på den totala årsräntan på dina lån. På belopp under 100 000 kronor får du dra av 30 %. På allt som överstiger 100 000 kronor har du istället rätt till avdrag med 21 %. Det är endast själva räntan du får göra avdrag på – inte övriga avgifter för lånet, som avi- och uppläggningsavgifter.

Är ränteavdrag bra?

Ränteavdraget innebär att du får göra avdrag med 30 % av räntekostnaderna upp till 100 000 kr på den totala skatten. Har du haft högre räntekostnader än så under året så är avdraget istället 21 % på den del som överstiger 100 000 kronor. Det finns dock en del villkor som måste uppfyllas för att du ska få göra ränteavdrag på ditt bolån. Du måste:

  • ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
  • ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
  • ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Beloppet betalas ut en gång per år i samband med din skatteåterbäringen, om du inte väljer att jämka din skatt. Du kan även göra ränteavdrag om du har en privat långivare som till exempel en släkting. Då uppger du bara långivarens namn eller personnummer under Övriga uppgifter i inkomstdeklarationen.

Om du uppfyller kraven ovan återstår bara en fråga: hur gör man skatteavdraget? Det korta svaret på det är genom att signera och lämna in din inkomstdeklaration. Vanligtvis brukar det vara så smidigt att din bank, kreditinstitut eller långivare redan har gett Skatteverket kontrolluppgifter på dig som låntagare, så att dessa siffror redan är förifyllda i din deklaration. Det enda du behöver göra då är att lämna in den.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

  • Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
  • Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
  • Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Hur man maxar sitt ränteavdrag?

  • Dina räntekostnader måste uppgå till minst 1000 kr
  • Du måste vara den som står som betalningsansvarig på lånet
  • Att du har betalat ränta och skatt för det gångna året
  • Du måste ha ett underskott av kapital
  • Du måste räkna ut ditt kapitalunderskott

Bra att veta om ränteavdraget 👉 Ränteskillnadsersättning räknas som en räntekostnad och därför kan du göra avdrag för detta.👉 Ränteintäkter under året kvittas mot det beloppet du vill göra avdrag för.👉 Räntekostnader på andra lån inkluderas i ränteavdraget, det kan vara lån som privatlån, snabblån och billån.

Vad är avdragsgillt för privatpersoner?

Deklarationstips 14 avdrag inför deklarationsdagen. Det är det många som stressar upp sig inför 2 maj. Accountors skatteexperter har tagit fram några tips på avdrag att uppmärksamma, avdrag som kan påverka den slutliga skatten.

Om din arbetsgivare inte betalar för ett arbetsredskap som du anser att du behöver för att kunna utföra ditt jobb, till exempel en mobiltelefon, kan du få avdrag i deklarationen om du själv köper in det.

En av förutsättningarna för avdrag är dock att arbetsredskapet är nödvändigt för jobbet. Det ställs i detta fall högre krav än om arbetsgivaren istället hade köpt redskapet. Då krävs bland annat att redskapet är av väsentlig betydelse för att du ska kunna göra ditt jobb. I skattesammanhang är detta en gradskillnad till individens nackdel vid eget inköp.

Är förutsättningarna för avdrag uppfyllda kan du få direktavdrag för anskaffningsutgiften, under förutsättning att denna inte överstiger ett halvt prisbasbelopp (24 150 kr för inkomståret 2022).

Om du har betalat trängselskatt för egen bil som avser inkomståret 2022 och dessutom uppfyller reglerna för avdrag för resor till och från arbetsplatsen kan du få avdrag för trängselskatten. Du får avdrag för den del av dina sammanlagda utgifter för resor och trängselskatt som överstiger 11 000 kr. För hjälp att räkna ut se här. 

Du får dock inget avdrag om du har förmånsbil och fått betala trängselskatt kontant eller via nettolöneavdrag. Arbetsgivaren ska här istället ha reducerat bilförmånsvärdet med det belopp som du har betalat.

Om du kör minst 3 000 mil i tjänsten under ett år kan byte av arbetsgivare medföra att du inte kör fullt antal mil hos respektive arbetsgivare, men att du sammanlagt gör det under kalenderåret. Vardera arbetsgivaren har då redovisat fullt förmånsvärde på kontrolluppgifterna.

I ett sådant fall kan du i inkomstdeklarationen yrka justering av det sammanlagda förmånsvärdet till 75 %. Denna begäran gör du under övriga upplysningar på deklarationen.

Kan Skatteverket kolla privata bankkonton?

Rapporteringsskyldiga finansiella institut ska granska befintliga och nya konton för att identifiera vilka konton som är rapporteringspliktiga konton. Om granskningen visar att kontot är ett rapporteringspliktigt konto ska det anses vara ett sådant ända tills kontohavaren inte längre har skatterättslig hemvist i något annat land (4 kap. 12 § IDKAL). Till skillnad från FATCA-reglerna finns här inte några beloppsgränser för när ett konto ska granskas. Detta gäller oavsett om kontot är befintligt eller nytt.

Vissa konton anses dock inte vara rapporteringspliktiga konton trots att de har identifierats som sådana (2 kap. 20 § IDKAL). Vissa andra konton har undantagits från definitionen av finansiella konton (3 kap. 2 § IDKAL). Detta innebär att de varken behöver granskas eller rapporteras.

I SFL och IDKAL används uttrycket ”annan stat eller jurisdiktion”. Med det menas en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA (2 kap. 22 § IDKAL). I stället för begreppet ”annan stat eller jurisdiktion” används här begreppet ”annat land”.

Ett befintligt lågvärdekonto är ett konto som innehas av en eller flera fysiska personer och där saldot eller värdet på kontot inte översteg 1 000 000 US-dollar den 31 december 2015 (2 kap. 22 § IDKAL). Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut har två möjligheter att genomföra granskningen av dessa konton, antingen genom

Kan man få ränteavdrag varje månad?

För att få göra ränteavdrag på bostadslånet finns det som sagt vissa grundläggande krav du måste uppfylla. Här nedanför ser du vilka de är.

Hur stort är ränteavdraget per person?

Du kan dra av upp till 30% på ett belopp på högst 100 000 kr. När räntekostnader överstiger 100 000 kr gäller då ett avdrag på 21% på allt överskott därefter.

Ränteavdrag har funnits i Sverige i nästan hundra år. I samband med den stora skattereformen 1990/1991 sänktes emellertid ränteavdraget från 50 procent till dagens nivå på 30 procent.

Vad kan man få avdrag för i deklarationen?

Du kan beviljas olika avdrag i beskattningen vilka minskar på skattebeloppet. En del av avdragen gör vi automatiskt för dig men en del ska du deklarera själv.