Vad innebär det att vara jävig?

This website protects your privacy by adhering to the European Union General Data Protection Regulation (GDPR). You can grant your consent(s) to use your data for specific purposes below or by clicking "Agree to all".

Analytics

Vad är en jävssituation?

Jäv är när en anställd eller förtroendevald anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hens opartiskhet kan ifrågasättas. Det kan exempelvis handla om att en projektdeltagare har nära kopplingar till tänkbara leverantörer eller underleverantörer i den bransch som är aktuell för en upphandling som hen medverkar i.  

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en jävsdeklaration som kan användas som mall eller inspirationsdokument. Den är i första hand till för upphandlare, inköpare och projektledare inom offentlig upphandling. Även organisationer som inte omfattas av jävsreglerna kan använda jävsdeklarationen.

Är jäv ett brott?

Jäv är en omständighet som kan rubba förtroendet för att den som ska handlägga ett ärende är opartisk. Även om det finns jäv, behöver det inte nödvändigtvis betyda att någon är partisk. Det betyder bara att det finns en omständighet som kan utgöra en risk för partiskhet.

Syftet med jävsreglerna är att myndigheter ska agera objektivt och opartiskt och att allmänheten ska ha förtroende för myndigheternas arbete. Denna objektivitetsprincip är reglerad i bland annat 5 § andra stycket FL och i regeringsformen (1 kap. 9 § RF).

Det är enbart den som för Skatteverkets räkning tar del i handläggningen, dvs. bereder och föredrar ett ärende, på ett sätt som kan påverka Skatteverkets beslut som kan vara jävig. Det innebär att enbart handläggare och beslutsfattare kan vara jäviga (prop. 2016/17:180 s. 302).

Jävsgrunderna delas i förvaltningslagen in i fyra grupper (16 § FL):

parts-, intresse- och närståendejäv
ställföreträdar- och ombudsjäv
tvåinstansjäv
generalklausulen (s.k. delikatess- eller grannlagenhetsjäv).

När är man jävig i en förening?

Det är förstås mycket viktigt att besluten i en bostadsrättsförening är objektiva och opartiska. Den som har blivit vald som styrelseledamot i föreningen har fått medlemmarnas förtroende att förvalta föreningens intressen. Detta förtroende är viktigt att vara rädd om. Jävsbestämmelserna kan sägas vara till för att skydda föreningen mot att en styrelseledamot tillgodoser sina intressen på föreningens bekostnad.

Tre jävssituationer enligt lag

Vem avgör om en person är jäv?

Reglerna om jäv
När är någon jävig?
Försiktighetsprincip
Verkan av jäv
Att anmäla jäv
Relaterad information

Reglerna om myndigheters opartiskhet är en garanti för ett korrekt förfarande. Jävsreglerna ska förhindra eller försvåra att någon enskild anställd eller förtroendevald gynnar sig själv eller någon närstående vid handläggning av ärenden och vid beslut. Reglerna är även till för att förebygga misstankar om att beslut inte tagits på sakliga grunder. Byggnadsnämndens politiker och tjänstemän arbetar på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. Medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen kräver att både politiker och anställda tar sakligt grundade beslut och inte låter sig påverkas av enskilda parters önskemål. Det är viktigt att reglerna om jäv följs för att medborgarna ska kunna förlita sig på att byggnadsnämnden tar korrekta beslut.

I regeringsformen står att myndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Eftersom kommunallagens bestämmelser om nämnder ska tillämpas hos byggnadsnämnden ska den lagens bestämmelser om jäv tillämpas istället för förvaltningslagens motsvarande regler.

Vem kan vara jävig?

Nu inleder Riksrevisionen en granskning av bildandet av de statliga bolagen Svevia och Infranord för tio år sedan. Syftet är att ta reda på om bildandet har gett de effekter riksdagen avsåg med beslutet.

STs förbundsordförande Britta Lejon kan väljas till ny ordförande för Public Services International, PSI, den globala federationen för fackförbund inom offentlig sektor. ”Det känns både häftigt och oväntat”, säger hon.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har anmärkningar mot hur arbetsförmedlare sköter kontrollen av arbetssökande. Granskningen visar att ungefär 10 procent av arbetsförmedlarna uppger att de någon gång under de tre senaste månaderna har låtit bli att skicka en signal trots att de borde ha gjort det.

Regeringen vill öka möjligheterna för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att utbyta information med andra myndigheter. Det framgår av en lagrådsremiss. Enligt regeringen har dataskyddsregleringen inte följt med utvecklingen.

Det generella sparbetinget på myndigheterna kommer inte att förvärra problemet med handläggningstiderna för omställningsstudiestödet, bedömer Centrala studiestödsnämndens generaldirektör Christina Forsberg.

Att regeringen föreslår sammanslagningar av mindre myndigheter väcker frågor och oro bland medarbetare på de utpekade arbetsplatserna. På flera håll ifrågasätts motiven och vinsterna med förslaget.

Kan man polisanmäla jäv?

En grundläggande princip som kommer till uttryck i 5 § förvaltningslagen är att myndigheter ska vara sakliga och opartiska i sin handläggning. Det är därför viktigt att säkerställa att det inte finns risk för jävssituationer.

I 16§ förvaltningslagen anges att den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om

Vem ska anmäla jäv?

Saklighet och opartiskhet är en förutsättning för att du och den myndighet där du arbetar ska kunna fullgöra ert uppdrag på ett demokratiskt, effektivt och rättssäkert sätt. Situationer som kan påverkar förtroendet till opartiskhet kallas för jäv.

För att förebygga intressekonflikter finns regler om jäv som är till för att sätta gränser för när och hur du kan delta i handläggningen av ett ärende. Om du kan reglerna och är medveten om vikten av att följa dem kan du också undvika situationer där intressekonflikter riskerar att uppstå. Jäv som inte hanteras på ett korrekt sätt kan sägas vara korruption utifrån den breda definition som Statskontoret använder.

Vilka är Jävsgrunderna?

I regeringsformen slås fast att förvaltningsmyndigheterna och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet.

Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller både den som beslutar och som bereder ärendet. Förtroendevalda har ett ansvar att anmäla jäv och en jävig förtroendevald ska inte delta vid handläggningen av ärendet.

Ibland förekommer situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte "känns bra" och som därför kan ifrågasättas. I sådana situationer bör en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det kan vara bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärendet för säkerhets skull. Även om det inte är fråga om jäv i lagens mening kan omständigheterna vara av den karaktären att kommunens trovärdighet skulle kunna skadas.

Vem anmäler man jäv till?

I 16§ förvaltningslagen anges att den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om

När ska jäv anmälas?

Myndigheternas handlande ska präglas av objektivitet. Allmänheten skall kunna förlita sig på att myndigheterna agerar sakligt och opartiskt och inte fattar beslut som grundats i ovidkommande hänsyn. Grova former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens regler om tjänstefel samt givande och tagande av muta.

Med jäv avses omständighet som kan rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett ärende. De omständigheter som utgör jäv återfinns i förvaltningslagen 16 och 17 §§.

Jävsreglerna gäller vid all handläggning av ärenden (alltså inte bara vid beslutsfattande) inom universitetet.

Jävsreglerna gäller för den som tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet. Avgörande är inte om viss person benämns handläggare och med handläggare åsyftas:

Beslutsfattare (rektor, förvaltningschef, dekan, fakultetsnämnd, prefekt/motsvarande, institutionsstyrelse eller annan person/organ med beslutanderätt)
Person/er som bereder ärendet
Person/er som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet (t.ex. som föredragande)

En person som endast utför rent expeditionella uppgifter, t ex kopiering och utskick, omfattas inte av jävsreglerna även om personen skulle beröras av ärendet.