Vilka skulder betalas först vid konkurs?

Både privatpersoner och så kallade juridiska personer (bolag, föreningar med mera) kan försättas i konkurs. Det kan däremot inte staten, kommuner, myndigheter och liknande. Det är bara domstolar som kan besluta om konkurs och ett ärende inleds alltid genom att en ansökan om konkurs lämnas eller skickas in till en tingsrätt. Den som i ansökan begärs i konkurs kallas för gäldenären. En gäldenär är någon som har en skuld till någon annan. Ansökan kan komma antingen från gäldenären själv eller från en borgenär, alltså någon som har en fordran – ett krav på betalning – mot gäldenären. Utöver privatpersoner och juridiska personer kan även staten ha en sådan fordran och därmed rätt att ansöka om att en gäldenär försätts i konkurs. I konkursärenden företräds staten av Skatteverket och fordran avser inte sällan just skatteskulder men det kan också handla om trängselavgifter, underhållsstöd med mera. Ansökan ska göras vid den tingsrätt där gäldenären är folkbokförd (för privatpersoner) eller styrelsen har sitt säte (för juridiska personer). En ansökan från gäldenären är avgiftsfri medan en borgenär måste betala en ansökningsavgift som för närvarande är på 2 800 kr.

En förutsättning för att domstolen ska besluta om konkurs är att gäldenären är på obestånd, eller med ett annat ord är insolvent. Detta innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder i tid och att oförmågan att betala inte bara är tillfällig utan kan förväntas bli mer varaktig. En gäldenär som ansöker om konkurs antas ha sådan insyn i sin ekonomi att tingsrätten normalt inte ifrågasätter ett påstående om obestånd utan beslutar om konkurs, vanligtvis samma dag som ansökan görs. Samma sak gäller om ansökan kommer från en borgenär och gäldenären därefter medger att bli försatt i konkurs. Om ansökan kommer från en borgenär och den inte medges av gäldenären håller tingsrätten en konkursförhandling. Det är en rättegång dit borgenären och gäldenären kallas. Parterna ges då tillfälle att argumentera för sin sak och kan hänvisa till skriftliga handlingar eller hålla förhör med en part eller ett vittne. Efter förhandlingen tar tingsrätten ställning till om det finns förutsättningar att försätta gäldenären i konkurs – alltså om borgenären har en fordran mot gäldenären och om gäldenären är på obestånd. Om tingsrätten anser att så är fallet beslutas att gäldenären ska försättas i konkurs men brister det i någon av förutsättningarna avslås ansökan och då blir det ingen konkurs. I båda fallen kan den part som inte är nöjd överklaga beslutet till hovrätten.

Vem betalar skulder vid konkurs?

 kan själv ansöka om konkurs. Någon som aktiebolaget är skyldig pengar (borgenär) kan också ansöka. Ansökningarna ska till tingsrätten, som beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Under den tid konkursen pågår är det konkursförvaltaren som sköter förvaltningen av de tillgångar och skulder som finns i företaget. Det är också konkursförvaltaren som bestämmer om verksamheten ska drivas vidare eller om företagets egendomar ska säljas direkt.

När tingsrätten har beslutat om att företaget har gått i konkurs skickar den en underrättelse till Bolagsverket som registrerar att konkursen är inledd. Därefter kan man inte ändra vissa uppgifter för aktiebolaget hos Bolagsverket, till exempel företagets namn.

Skatteverket får information från tingsrätten om konkursen. Skatteverket registrerar att företaget inte längre har F-skatt

När ansöker Skatteverket om konkurs?

Konkursutbrottet inträffar vid den tidpunkt som tingsrätten meddelar beslut om konkurs. Gäldenären förlorar då förfoganderätten över sin egendom. I gäldenärens ställe träder konkursboet in och en förvaltare utses att företräda boet. Genom bestämmelserna i 13 kap. 10 och 21 §§ ML regleras vilka affärshändelser som gäldenären ska redovisa.

Gäldenären ska redovisa utgående skatt på omsättningar, förvärv och import för vilken skattskyldigheten har inträtt före konkursbeslutet. I den mån skatten inte har redovisats för en tidigare period ska den redovisas för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats (13 kap. 10 § första stycket ML).

Gäldenären ska redovisa ingående skatt på förvärv, import eller förskotts- och a conto-betalningar för tiden innan konkursbeslutet. Skatten ska senast redovisas för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelades (13 kap. 21 § ML).

Gäldenären ska lämna mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod fram till dess redovisningsskyldigheten upphör. Konkursgäldenärens sista mervärdesskattedeklaration ska alltså omfatta tiden från den senast utgångna redovisningsperioden fram till dagen för konkursutbrottet.

Vad händer när ett företag går i konkurs?

Istället för att sättas i konkurs kan företaget ansöka om rekonstruktion hos Tingsrätten. Det kan bli en rekonstruktion om företaget på sikt kan överleva. När en rekonstruktion genomförs görs normalt inga utmätningar.

Är skatteskulder prioriterade?

Allmän förmånsrätt gäller bara vid konkurs men omfattar all egendom som ingår i gäldenärers konkursbo (2 § FRL).

Har skatteskulder förmånsrätt?

Om det finns tillgångar i ett konkursbo ska förvaltaren göra ett utdelningsförslag med en prioritetsordning som följer förmånsrättslagen. Den har tre nivåer:

Särskild förmånsrätt gäller fordringar som har en säkerhet kopplat till sig, till exempel en fastighet eller annan pant.

Måste jag betala min frus skulder?

Vi skickar det vidare till tingsrätten som beslutar om utmätningen ska ändras eller inte.

I beslutet om utmätning finns information om vart du ska posta din överklagan. Om du inte har kvar beslutet ska du posta din överklagan till det av våra kontor som finns närmast där du bor. Du kan också mejla.

Kan en ägare bli ansvarig för ett aktiebolags skulder?

Att driva sin verksamhet i aktiebolagsform har många fördelar, kanske framförallt att företagaren inte har något personligt ansvar för aktiebolagets skulder och därmed inte riskerar sin privata ekonomi om företaget går dåligt. Det kan därför komma som en obehaglig överraskning för många att man som styrelseledamot i ett aktiebolag ändå under vissa omständigheter kan drabbas av personligt betalningsansvar. I de flesta fall kan problemen undvikas genom att i tid vidta rätt åtgärder. I denna artikel reder Tobias Gårderyd, biträdande jurist på Advokatfirman Fylgia, ut vad som gäller.

Riskerar jag att behöva betala bolagets skulder? Det är en av de vanligaste frågor vi får när vi som konkursförvaltare träffar ett aktiebolags styrelse efter en konkurs eller ska lämna rådgivning till ett företag med ekonomiska svårigheter. Att drabbas av personligt betalningsansvar för skulder som kan uppgå till mångmiljonbelopp kan för den som drabbas innebära en personlig ekonomisk katastrof. Samtidigt känner många, framförallt mindre, företagare inte till vad som gäller. Syftet med den här artikeln är att belysa de regler som gäller och ge några handfasta råd kring hur du kan agera för att undvika personligt betalningsansvar.

Vad händer när ett beslut om konkurs tagits?

Kan Skatteverket begära konkurs?

Frågan om konkursboet är skyldigt att betala inkomstskatt är inte reglerad i skattelagstiftningen. Frågan måste därför lösas med ledning av rättspraxis.

I ett äldre avgörande undanröjde Högsta förvaltningsdomstolen på talan av ett konkursbo dess taxering för inkomst av hyresfastighet, ränta, utdelning och reavinst vid försäljning av fastighet, eftersom ett konkursbo inte ansågs skattskyldigt. Domstolen gav inga skäl för denna ståndpunkt. Domen kan motiveras med att den som har en förvärvskälla är skattskyldig, medan konkursboet bara har hand om gäldenärens tillgångar. Högsta förvaltningsdomstolen prövade inte i detta mål om gäldenären skulle beskattas för de aktuella inkomsterna. Ett flertal rättsfall efter detta bekräftar att konkursbon inte är skattskyldiga för någon inkomst. Detta gäller oberoende av vilket inkomstslag inkomsten räknas till (se RÅ 1955 ref. 21 och t.ex. RN 1956 nr 1:10, RÅ 1976 ref. 170 och RÅ 1981 1:7).

Vad händer om ett företag inte kan betala sina skulder?

Skulle du eller ditt företag inte betala en eller flera skulder, kan detta leda till en betalningsanmärkning. Dessa sätts av ett kreditupplysningsföretag som ofta har fått informationen från Kronofogdemyndigheten. Den här informationen är sen synlig för alla som tar en kreditupplysning på en potentiell kund, vilket ofta innebär att kreditmöjligheterna begränsas, eller försvinner helt.

För en privatperson tas betalningsanmärkningen bort senast efter tre år, men för företag gäller normalt en regel på fem år.

Viktigt att komma ihåg är att även om du betalar skulden efter att Kronofogden har meddelat ett utslag, registreras ändå anmärkningen.

Kan man bli av med skatteskulder?

Vi gör ingen automatisk bedömning av om en skuld är preskriberad eller inte när sökanden skickar en ansökan om att vi ska driva in en skuld (verkställighet). Om du eller ditt företag anser att skulden är preskriberad måste du alltså invända mot kravet.

Vad händer med skatteskulder?

Eftersom en skatteskuld är en skuld till staten så är den kringgärdad av ett strikt regelverk. Det är därför viktigt att agera i enlighet med alla de speciella regler som finns, för att slippa en ond spiral av eskalerande problem.

Det viktigaste är att göra något snabbt. Ju tidigare, desto bättre. Tillsammans kan vi hitta lösningar och verktyg som passar för just din situation.

När försvinner skulder?

Det viktigaste är att göra något snabbt. Ju tidigare, desto bättre. Tillsammans kan vi hitta lösningar och verktyg som passar för just din situation.

Kan andra se mina skulder?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar över dels om dina skulder kan skrivas över på din make om ni skulle gifta er, dels om dina skulder kan påverka din make på något vis. Din fråga aktualiserar dels regler i äktenskapsbalken (ÄktB), dels regler i utsökningsbalken (UB). Jag kommer därför att utgå ifrån båda dessa lagar när jag besvarar din fråga.