Kan arbetsgivaren se vad jag surfar på?

När vi frågar denna Mignon om vad det är för app man ska jobba med, får vi höra att det är för Ericsson, men länken är en påhittad adress, ericsson-app.cc.

– Det är ett vanligt grepp, de hittar på sajt- och mejl-adresser som är förvillande lika de riktiga. Det ser vi i flera olika typer av bedrägerier, även när man försöker ”sälja” saker på nätet, som märkesvaror till betydligt bättre pris men där du inte får varan.

När vi frågar om betalningen, så sägs man få pengar i kryptovalutan USDT.

Kan arbetsgivare se inkognito?

Hoppa till innehåll

surfande på internet utan spår i webbläsaren. – Privat surfning finns som inställning i de vanligaste webbläsarna med olika benämningar. Inställningen innebär att ingen information sparas som i efterhand kan visa vilka webbsidor användaren har besökt. – Annars lagrar webbläsare information om vilka sidor som besökts (se historia), kakor och nerladdade bilder, ljudfiler och dokument av webbläsaren. Men vid privat surfning sparar webbläsaren ingen sådan information. Den lagras inte alls, eller raderas automatiskt så snart det går. – Om webbläsaren vid icke‑privat surfning hjälper användaren att fylla i webbadresser genom att visa förslag, baserade på tidigare besök, så föreslår den inte några adresser som enbart har besökts vid privat surfning. De adresserna har nämligen inte sparats. – Privat surfning är möjlig med de vanligaste webbläsarna. Man kan välja det bland inställningarna. Det kom först 2005 på Safari under namnet private browsing (privat surfning), och har sedan dess införts i Google Chrome som incognito (på svenska inkognito), i Internet Explorer† som Inprivate (samma på svenska), i Firefox som private browsing, privat surfning. Webbläsaren Epic har privat surfning hela tiden. – Privat surfning kallas ironiskt också för ”porn mode”. – Naturligtvis finns det, förutom att dölja besök på porrsidor, många goda skäl att hemlighålla vilka sidor man besöker, framför allt att ingen annan har med den saken att göra. – Man bör samtidigt komma ihåg att det finns data om besökarna på varje webbserver som besökts, och hos internetoperatörerna som förmedlar trafiken. Om du surfar på jobbet kan din arbetsgivare se på företagets server vilka sidor du har besökt, även om du har din webbläsare inställd på privat surfning. För att bli helt ospårbar bör man använda nätverk som Tor och VPN‑tjänster. Man bör också komma ihåg att den raderade informationen från privat surfning kan återskapas (se dataremanens) om den inte har skrivits över. – I november 2014 införde Firefox också glömskeknappen, även kallad för Glöm det senaste, på engelska Forget button. Den gör att användaren kan radera alla spår efter de senaste fem minuterna, två timmarna eller 24 timmarna i webbläsaren. Alltså retroaktiv privat surfning eller historieradering (history wiping). – En utförlig artikel om privat surfning, hur det fungerar och dess svagheter finns i denna artikel i Wired.

Kan arbetsgivaren se vad jag gör på telefonen?

Idag är det flera företag som erbjuder sina anställda förmånen att ha en jobbmobil som de även får använda privat. Men hur privat är egentligen din jobbtelefon? Det är något som tidningen Kollega reder ut.

Något som många företag erbjuder sina anställda som en förmån är en jobbtelefon, som även får användas privat och likaså brukar detta gälla för jobbdatorn. Vill man däremot köpa mobilskal och andra skydd till telefon och dator brukar man få stå för den kostnaden själv. Men något som man kanske inte tänker på är att arbetsgivaren faktiskt får och kan gå igenom både telefon och dator om de så vill, förutsatt att detta är jobbrelaterat. Fast för en nyfiken arbetsgivare kan just privat och arbetsrelaterat vara något som är svårt att skylla på eftersom att många tänker att eftersom det är företagets IT-utrustning som används så ska de också ha rätten att kolla hur detta används. Eller?

Kan min chef läsa mina sms?

En arbetsgivares rätt att kontrollera sina anställda regleras i första hand genom arbetsrätten, till exempel i arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. Om kontrollen innebär att arbetsgivaren behandlar uppgifter om anställda måste arbetsgivaren följa dataskyddsförordningen. Det gäller till exempel kontroller av anställda som görs med hjälp av uppgifter som samlas in genom olika it-system. En särskild risk är att modern teknik ofta möjliggör en omfattande insamling av personuppgifter utan att den enskilda är medveten om detta.

För att behandlingen ska vara laglig krävs det att arbetsgivaren följer grundläggande principer, har stöd i en rättslig grund och har lämnat tillräcklig information till de anställda senast i samband med att uppgifterna ifråga samlades in.

Arbetsgivarens behov av att behandla personuppgifter för ett kontrolländamål ska vara sakligt motiverat i den specifika verksamheten. Behandlingen får inte vara för omfattande eller närgången i förhållande till ändamålet. Arbetsgivaren ska kunna visa att ändamålet med behandlingen inte kan uppnås på ett tillfredställande sätt genom andra, mindre integritetskränkande, metoder. Det är som regel inte är tillåtet att använda ett it-system för att i realtid eller på annat sätt regelmässigt övervaka hur de anställda utför sina arbetsuppgifter eller när de tar raster.

Kan jag förbjuda en anställd att surfa på internet under arbetstid?

Men finns det verkligen inget annat sätt att säkerställa att ni jobbar och inte surfar skit på arbetstid?

Låter som en dålig chef mest tycker jag, och ni som har små barn vet ju att det kommer att komma samtal ibland. Men tyvärr är detta faktiskt en rätt som arbetsgivaren har, enligt juristerna, så den som inte kan acceptera det får väl söka ett annat jobb i så fall. Men då hoppas jag du berättar för chefen varför du lämnade!

Kan någon se min historik?

Gå till en neutral sida innan du väljer att rensa cacheminnet. Om du väljer att rensa alla spår, tänk på att om någon annan använder samma dator så raderas även dennes historik. Därför kan det vara klokt att bara rensa din egen historik.

En rensning av historik är heller inte helt säkert. En datorvan användare kan spåra raderad information i en dator om hen vet hur hen ska göra. Därför kan det vara bra att surfa i ett inkognitofönster/privat fönster om din webbläsare har det, då sparas ingen information om vad du gör i inkognitofönstret.

Rensa allt. Klicka på symbolen som ser ut som en meny med tre prickar, uppe i webbläsarens högra hörn. Välj "Historik" och "Historik". På sidan som kommer upp väljer du "Rensa webbinformation".
Nu får du upp en ruta. För att ta bort allt, bocka i alla kryssrutorna och välj vilket tidsintervall du vill ta bort. Du kan välja att ta bort historik från den senaste timmen till allt genom tiderna. Klicka på "Rensa data". Observera att det här raderar allt inom det tidsintervall du har valt och att du inte kan få tillbaka den information du har tagit bort.
Att välja vad du vill rensa. Du kan också välja vilken information du vill radera genom att välja fliken avancerat och bocka i en eller flera av kryssrutorna. Välj ett visst tidsintervall och klicka på "Rensa data" för att ta bort den valda datan inom det valda tidsintervallet.
Spara aldrig. För att ingen information ska sparas går du till "Inställningar" och avsnittet "Integritet och säkerhet". Välj "Webbplatsinställningar".
I avsnittet "Cookies" kan du välja att "Tillåt att webbplatser sparar och läser data i cookies", dra i reglaget för att förhindra detta. Du kan även välja "Blockera cookies och webbplatsdata från tredje part" genom att dra i reglaget
Under avsnittet "Aviseringar", välj "Fråga innan något skickas" genom att dra i reglaget, så att inte någon webbplats visar aviseringar på skrivbordet utan tillåtelse.

Vad får en arbetsgivare inte säga?

Reglerna skiljer sig åt beroende på om skälen för uppsägningen är personliga skäl eller arbetsbrist. Personliga skäl är relaterade till den enskilda individen, alla andra uppsägningsskäl är arbetsbrist. I båda fallen är det arbetsgivaren som har bevisbördan för att det finns sakliga skäl.

Kan man förbjuda mobiltelefon på jobbet?

Början på sidans innehåll

Intervjuer, senaste nyheterna och snackisarna varje vardag 17 till 19 och varje söndag 17 till 20. Intervjuer, nyheter och snackisar. Vardagar 17–19 och söndagar 17–20.

Måste man svara i telefon om chefen ringer när man är sjuk?

I de två hemtjänstgrupperna Rävåsen och Elefanten arbetar 18 respektive 17 personer. I våras fick de alla svara på en enkät och lista första-, andra-, och tredjehandsval för hur de ville arbeta sina helger. De kunde välja varannan helg med delad tur, varannan helg utan delad tur eller enbart helgtjänst (med en veckoarbetstid på 28 timmar istället för 37 som för övriga tjänster) eller komma med egna förslag. Två helger av fem dök upp som förslag, och införlivades i projektet.

– Vi byggde schemat efter deras förstahandsval och det fungerade. Projektet syftar till mer delaktighet och att minska de oönskade delade turerna. Men vad vi såg var att många valde delade turer för sina helger. Det ger dem många arbetade timmar koncentrerat så att det blir kortare dagar i veckan, säger Carina Berg, enhetschef för äldreomsorgen i Karlskoga.

Hemtjänstpersonalen har också haft möjlighet att påverka hur de vill jobba sina veckor. Det kan handla om fler dagar än kvällar, fler kvällar än dagar och några föräldrar med barn varannan vecka vill helst bara arbeta kvällar den vecka de inte har sina barn.

När så många som en femtedel valde att enbart arbeta helger behövde personalgruppen ett tillskott med två vikarierader för att schemat skulle gå ihop.

– Annars hade det fattats personal på vardagarna. Det har vi fått pengar för i pilotprojektet. Egentligen har önskemålen i sig inte varit svåra att få ihop. Det svåra har varit att förhålla sig till dygnsvilan. Det har gjort att schemat har fler kvällar efter varandra nu än tidigare och att man någon av helgerna jobbar enbart kvällar, säger Carina Berg.

Pilotprojektet startade efter sommaren och pågår till vårvintern 2024. Då ska det utvärderas för att se om det är möjligt att genomföra samma sak i hela kommunen.

– Vi har fått stimulansmedel för att hitta nya arbetssätt för att få ett hållbart arbetsliv. Utvärderingen ska titta på sjukfrånvaron och om det påverkat arbetsmiljön på ett positivt sätt.

Målet med projektet är att minska ofrivilligt delade turer hos medarbetarna samt öka nöjdheten med schemat och schemaläggningsprocessen.

Två hemtjänstgrupper med 17 + 18 anställda, dvs 35 personer. Alla har heltid i grunden, någon enstaka arbetar 90-95 procent. För projektet har personalgruppen utökats med personal motsvarande 1,6 årsarbetstid.

Schemalagd personal per helg: 9 ena helgen och 8 andra helgen, i respektive hemtjänstgrupp.

Både personliga assistenter och brukare vill ha kvar dygnspassen. Men flera kommuner säger nu att det inte är säkert att det blir så många undantag. – Utgångspunkten är att man inte ska ha dygnspass, säger Fredrik Blomqvist, verksamhetschef i Borlänge.

Christina Woxblom, personlig assistent från Bollnäs, var med och demonstrerade för att gå behålla dygnspassen i våras. Bild: Maja Brand

Många personliga assistenter kände sig inte särskilt lugnade när det blev klart i våras att det blir möjlighet att göra undantag och fortsätta med dygnspass inom personlig assistans. Anledningen är att det står i överenskommelsen att dygnspass endast kan komma på fråga i undantagsfall, när alla andra möjligheter är uttömda.

Än så länge har de inte kommit fram till att det är någon brukare som behöver ha kvar dygnspass, men han utesluter inte att det kan bli så. En brukare har lämnat in en begäran om fortsatta dygnspass, det utreds fortfarande.

Simon Hägglund poängterar också att det inte kommer göras undantag för personalens skull, utan att det i så fall handlar om brukarens behov.

I Jönköping finns det heller inga beslut om att MBL-förhandla så att dygnspass kan bli kvar. Men områdeschefen Jonas Johannesson säger att några enhetschefer flaggat för att det finns brukare där de anser att det behövs.

Efter stora protester från personliga assistenter och brandmän kom Kommunal och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i våras överens om undantag som ska göra det möjligt att fortsätta jobba dygnspass.

Inom personlig assistans krävs det en lokal MBL-förhandling för att få ha kvar dygnspassen.Reglerna börjar gälla den 1 februari nästa år, fram till dess går det att fortsätta som i dag.

I överenskommelsen framgår att alla andra möjligheter ska vara uttömda innan dygnspass inom personlig assistans kan bli aktuellt. Det är bara om dygnspass behövs för att kunna säkerställa brukarens behov i enlighet med LSS som det ska gå att göra undantag.

Det är arbetsgivaren som ska begära MBL-förhandling om undantag. Detta eftersom undantag ska utgå från brukarens behov och är en verksamhetsfråga.

– Det är arbetsgivaren som kan besluta om det är nödvändigt att ha dygnspass för att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter, och att inga andra åtgärder står till buds. Det är brukarens behov som är utgångspunkten för bedömningen, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

I förhandlingarna centralt möjliggjorde vi dygnspass. Resterande är en lokal fråga.

Hur löser då kommunerna schemaläggningen utan dygnspass? Arbetet är bara påbörjat, men det ser ut att bli olika. I Ulricehamn verkar det fortsatt bli långa pass – upp till 20 timmar är okej enligt avtalet om arbete kombineras med jour och andra möjligheter att schemalägga är uttömda. Då blir det inte så många fler arbetspass per schemaperiod än i dag. Däremot kan de som i dag jobbar var tredje helg behöva jobba varannan helg i stället, enligt verksamhetschefen Simon Hägglund. Det kan också behöva anställas mer personal, och att vissa personliga assistenter behöver jobba hos flera brukare för att timmarna ska gå ihop.

I Borlänge planerar kommunen däremot för att minska arbetspassens längd rejält – med konsekvensen att det kan bli dubbelt så många pass per schemaperiod. Verksamhetschef Fredrik Blomqvist säger att han förstår att det kommer ställa vardagen på ända för många.

– Initialt kommer nog väldigt få tycka att det här blev ju bra. Men jag tänker att om några år eller en tid så hittar man det nya normala, hur det nu ser ut. Men det kommer vara utmaningar.

Är man skyldig att svara i telefonen när man är ledig?

Måste jag svara om chefen ringer på semestern? Kan chefen beordra mig att arbeta? Och kan jag säga nej till att jobba på semestern? KA reder ut vad som gäller.

SVAR: Nej, enligt lag finns ingen skyldighet att svara i telefonen när du har semester om du och din arbetsgivare inte har gjort en överenskommelse om något annat. Du kan alltså välja själv.

SVAR: Nej, generellt kan arbetsgivaren alltid kalla in arbetstagaren under pågående semester. Du som är anställd är alltså skyldig att arbeta om du blir beordrad att göra det. Men förutsättningen är att din arbetsgivare når dig.

SVAR: Om du är bortrest och arbetsgivaren kräver att du ska resa hem för att jobba ska arbetsgivaren stå för eventuella kostnader. Det gäller anställda i kommuner och regioner, kommunala bolag och Svenska kyrkan.

SVAR: Ja, det är skillnad. Om chefen frågar om du kan tänka dig att jobba så kan du säga nej. Om chefen beordrar dig att jobba är det svårare att säga nej.

SVAR: Ja, det är skillnad. Chefen kan beordra in, det kan även bemanningen. Inte en kollega.

SVAR: Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Din chef kan kalla dig till ett samtal om varför du sa nej. Om en medlem i en sådan situation kommer Kommunal att titta på ärendet och se vad facket kan hjälpa till med.

I somras kom en ny lag som slår fast att det krävs ett yrkesbevis för att få kalla sig undersköterska. Men väntetiden på bevisen är lång och just nu det kan ta månader att få det. Så vad händer under tiden? Kan du gå miste om underskötersketjänster för att du inte hunnit få ett yrkesbevis? Och hur är det egentligen med företrädesrätten?

SVAR: Nej, det kan du inte. Däremot har många arbetsgivare tillfälligt skrivit om anställningskontrakten med anställda i den situationen. I de nya kontrakten är titeln undersköterska utbytt, men alla anställningsvillkor ska vara de samma. (Det här är främst ett problem för visstidsanställda. Se nedan vem som har rätt att använda underskötersketiteln och om undantagsregeln)

SVAR: Ja, det ska du få enligt Kommunals överenskommelser med bland annat SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) Om du inte får ett nytt kontrakt där underskötersketiteln står, kan du få hjälp av Kommunal lokalt.

SVAR: Ja och nej. Tomas Björck, sektionschef för arbetsmarknadspolitik hos SKR svarar så här:

– Förutsatt att kvalifikationskraven inte är förändrade kan företrädesrätt föreligga. Men i den beskrivna situationen kan benämningen av befattningen komma att vara något annat för att inte komma i konflikt med titulaturen. Grundförutsättningen för företrädesrätt är att man har tillräckliga kvalifikationer för det aktuella lediga arbetet, säger han.

Och kommunals jurist Olov Östensson håller med om att företrädesrätten kan finnas kvar men att tjänsten tillfälligt kan få en annan titel.

SVAR: Nej, det är inte säkert. Just kontaktmannaskapet är den enda arbetsuppgift där du enligt lag måste ha ett yrkesbevis för undersköterska.

SVAR: Det beror på vad du hade för tjänst lördagen den 1 juli när lagen började gälla. Vad du har för utbildning eller yrkeserfarenhet spelar ingen roll. Det har bestämts i lagen som tagits fram av regeringen och beslutats om i riksdagen.

Hur kan jag se om någon varit inne på min mobil?