:

Var hittar man information om avlidna personer?

Innehållsförteckning:

  1. Var hittar man information om avlidna personer?
  2. Kan man se vilka som dött?
  3. Hur kan man hitta en dödsannons?
  4. Hur lång tid tar det att registrera dödsfall?
  5. Hur får man tillgång till kyrkböcker?
  6. Kan man beställa dödsfallsintyg på nätet?
  7. När någon har dött?
  8. Vem står först i en dödsannons?
  9. Hur mycket kostar en dödsannons?
  10. Måste man ha bouppteckning efter dödsfall?
  11. Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?
  12. Är det gratis gå in på Riksarkivet?
  13. Hur hittar man gamla släktingar?
  14. Hur vet man vilka som är dödsbodelägare?
  15. Vad händer i kroppen innan man dör?

Var hittar man information om avlidna personer?

Skatteverket är den myndighet som i dag ansvarar för folkbokföringen i Sverige och har uppgifter om alla personer som levt i landet de senaste 25 åren.

Folkbokföringen tog Skatteverket över från Svenska kyrkan den 1 juli 1991. Kyrkan hade då ansvarat för den sedan 1686. Uppgifter äldre än 1 juli 1991 finns i dag hos lands- och stadsarkiven.

Kan man se vilka som dött?

Riksarkivets dödsregister innehåller information om människor som har avlidit för länge sedan. I deras register online kan du ta reda på den avlidnes namn, ålder och födelsedatum. Vidare finns information om födelseort samt vem anhöriga är. I registret visas i vissa fall även den avlidnes yrke samt datum för dödsfall och dödsorsaken. Du kan klicka dig vidare till Dödsarkivet här.

Söker du information om avliden person som är din anhörig kan du begära ut en handling från Skatteverket här som visar nuvarande barn samt vem maka eller make är.

Hur kan man hitta en dödsannons?

Du får veta den avlidnes namn (i vissa fall yrke), ålder eller födelsedatum, hemort, anhörig, ur vilket arkiv originaluppgifterna är hämtade, tidpunkt för dödsfallet och begravningen samt dödsorsaken.

Källan är kyrkans död- och begravningsbok. Dödboken är en i datum kronologisk förteckning över avlidna personer i församlingen. Registret innehåller uppgifter från församlingar i Gotlands, Jämtlands och Västernorrlands län. Observera att en del av församlingarna kan förekomma i mer än ett register.

Hur lång tid tar det att registrera dödsfall?

Från det att ett dödsfall inträffat brukar det ta åtminstone 3 månader att göra en bouppteckning – men ofta tar det längre tid än så. 

Senast 3 månader efter dödsdagen ska bouppteckningsförrättningen hållas. Detta är ett möte där alla som ärver den avlidne har rätt att närvara tillsammans med två förrättningsmän. Inom en månad efter förrättningen ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket. Alltså ska den lämnas in senast 4 månader efter dödsdagen. 

Det är vanligt att det tar längre tid än så innan bouppteckningen kan skickas in, och i dessa fall måste anstånd begäras från Skatteverket. Att samla in alla uppgifter är ofta den mest tidskrävande delen av bouppteckningen eftersom banker, myndigheter och försäkringsbolag har olika långa hanteringstider för att skicka ut all information.  

Hur får man tillgång till kyrkböcker?

Kyrkböcker är förteckningar som prästen i varje församling ansvarade för. Där registrerades alla adresser, by- och gårdsnamn i församlingen, de personer som bodde där samt uppgifter om in- och utflyttning. Kyrkböckerna innehåller också uppgifter om vilka som föddes, döptes, konfirmerades, vigdes, dog och begravdes i församlingen. Information om församlingens ekonomi och inventarier fanns också i kyrkböckerna. 

Kyrkböckerna består av flera olika register: husförhörslängder, inflyttningslängder, utflyttningslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker.

Kan man beställa dödsfallsintyg på nätet?

Syftet med registret är att kunna beskriva dödsorsaker och följa dödlighetens utveckling i Sverige. Uppgifterna kan användas för att svara på exempelvis:

  • Hur många avlider i dödsorsaker, som kunde ha undvikits, under ett visst år?
  • Hur ser utvecklingen av antalet döda i lungcancer ut över tid?
  • Finns det regionala skillnader i dödsorsaker?

Dödsorsaksregistret uppdateras varje år. I registret ingår samtliga dödsfall som inträffat i Sverige. Dit räknas också de dödsfall där personen inte var folkbokförd i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet. Dessa dödsfall inkluderas i registret drygt ett år efter övriga dödsfall.

När någon har dött?

Det finns en del som du måste ta ansvar för – kanske med hjälp från någon närstående. Det kan till exempel vara att ordna att någon ser till en bostad som står tom, tömmer kylskåp och tar hand om husdjur. Det är viktigt att de anhöriga är överens om vem som skall göra detta. Råder det osämja bör du inte gå in i bostaden ensam. Ta med någon utomstående och ta inte med några saker från bostaden. Om den avlidne hade tillhörigheter på sjukhuset bör du hämta ut dem, om du inte redan gjort det. Kontakta i så fall personalen på avdelningen. Om du är osäker på om det finns tillgångar i boet är det viktigt att stoppa autogiron.

Stat, kommun och landsting får automatiskt veta att en person avlidit, det ombesörjer den läkare som konstaterat dödsfallet genom att sända in uppgifter till Skatteverket. Detta skall läkaren göra första vardagen efter dödsfallet.

Vem står först i en dödsannons?

Fråga:När låter man ens barns pojk- eller flickvänner stå med i dödsannonsen? Själv anser jag, att det är om man är förlovad eller har barn ihop.

Svar:Jag instämmer i din åsikt, kanske med tillägget att om de stadigvarande bor tillsammans kan partnern finnas med. Förlovad, det kan ju numera innebära ett ganska nytt förhållande utan direkta “äktenskapstankar”, då är det kanske inte heller förväntat att denna person finns med i annonsen. Man bör åtminstone haft en relation till den avlidne.

Hur mycket kostar en dödsannons?

En dödsannons är den annons man skickar in till tidningen för att tala om att någon närstående har avlidit. Den skickas till den lokala tidningen alternativt om man har flera lokala tidningar. Om den avlidne hade vänner eller släktingar på annan ort så är det en god idé att skicka in dödsannonsen även till den ortens lokala tidning/tidningar.

Hos de flesta begravningsbyråer kan man även välja att publicera dödsannonsen på internet. Det kan vara praktiskt för de som inte prenumererar på den lokala tidningen. Annonsen visas då på Familjesidan.se.

Måste man ha bouppteckning efter dödsfall?

När någon har avlidit måste man göra en bouppteckning. Nedan finner du 10 av de mest grundläggande sakerna du bör känna till om bouppteckningsarbetet.

Den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi – vanligtvis efterlevande make/maka/partner eller sambo – har ansvaret att bouppteckningen blir utförd. Om det är oklart vem som är närmast anhörig, så är det dödsbodelägarna tillsammans som har ansvaret för att bouppteckningen utförs. Att man har ansvar för att bouppteckningen innebär inte att man måste utföra allt själv. Personen som har ansvaret har rätt att beställa bouppteckningstjänster för att bli klar med bouppteckningen. Dessa kostnader bekostas av dödsboet och behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare. Om det saknas dödsbodelägare, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Den utsedda förrättaren får då betalt av dödsboet för sitt uppdrag.

Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?

Om dödsboet När en person avlider övergår den personens alla tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter till ett dödsbo. Dödsboet har samma personnummer och namn som den fysiska personen men juridiskt sett är dödsboet nu en juridisk person. Dödsboet företräds av alla dödsbodelägarna tillsammans och de agerar gemensamt i dödsboets namn.

Vem är dödsbodelägare?  Något förenklat uttryckt är det de som ärver den avlidne som är dödsbodelägare. De som kan vara arvingar enligt den legala arvsordningen är maka/make, bröstarvingar (barn), föräldrar, syskon, mor-/farföräldrar eller föräldrars syskon. Sambo och arvingar efter en tidigare avliden make/maka kan i vissa fall också vara dödsbodelägare. Det kan också tillkomma dödsbodelägare genom arv enligt testamente.  Vad ska en dödsbodelägare göra? Vad är tillåtet och inte tillåtet?

Är det gratis gå in på Riksarkivet?

I Digitala forskarsalen hittar du Riksarkivets digitaliserade arkiv, register och databaser.

I NAD finner du information om arkiv och samlingar i Sverige och kontaktuppgifter till arkivinstitutioner.

Hur hittar man gamla släktingar?

Genom att släktforska och få reda på vilka ens förfäder var kanske man kan få en bättre inblick i vem man själv är. Att läsa om farfarsfadern eller mormormodern är väldigt spännande men att få se en bild av hur personen såg ut, är nästan ännu bättre.

Hitta bilder från dina släktingar

Hur vet man vilka som är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare är de personer som har rätt till arv på grund av lag, d.v.s. den avlidnes släktingar eller på grund av testamente. I det senare fallet måste personen ifråga ha rätt till en bestämd andel av den avlidnes tillgångar för att vara dödsbodelägare (s.k. universell testamentstagare). Har du funderingar kring att vara dödsbodelägare eller andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta Lavendla via kontaktformuläret, mail eller telefon 0770 – 33 90 70.  

Dödsbodelägare definieras som de med omedelbart rätt till arv eller bodelning, d.v.s. legala arvingar eller universella testamentstagare.

Vad händer i kroppen innan man dör?

En vanlig myt är att hår och naglar fortsätter att växa efter att en person har dött. Det är inte sant – men det kan se ut som att det stämmer. Det som händer är att när blod slutar rinna i ådrorna förlorar huden fukt. Det gör att huden krymper och dras tillbaka. Det gör att mer av håret syns, samma sak gäller naglarna.

Vävnad fortsätter att leva ett litet tag efter att kroppen har dött. När denna vävnad sedan dör drar den ihop sig – vilket kan orsaka reflexliknande rörelser. Många läkare och sjuksköterskor rapporterar om muskelryckningar och spasmer efter att hjärtat slutat slå.